Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner - Universitetsbiblioteket - Akademiska sjukhuset och klinikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppsala.) Såväl före som efter bibliotekets
förflyttning till Carolina Rediviva (1841) ha tid
efter annan nya förändringar företagits i Gustavianum
(se T. Tullbergs utförliga utredning i festskriften
"Upsala universitet 1872–1897" samt Cl. Annerstedts
universitetshistoria). Hela byggnaden upptogs
1886–1916 af zoologiska institutionen och inredes
f. n. för vissa museer och seminarier. Konsistorium
flyttade 1692 från Gustavianum till det förra, genom
Karl XI:s frikostighet reparerade bibliotekshuset,
den snedt emot liggande byggnad, som nu – höjd med
en våning i samband med konsistoriehusets uppförande
– utgör en fortsättning åt v. af det 1749–57 efter
ritningar af Hårleman uppförda s. k. konsistoriehuset,
som till 1887 inrymde lokaler för konsistorierna och
fakulteterna, auditorier m. m., numera till största
delen upplåtet åt den mineralogisk-geologiska
institutionen. Kostnaden, som bestreds af
universitetet, uppgick till öfver 41,600 dal. smt. Af
1877 års riksdag beviljades 740,000 kr. till byggande
af det nya universitetshuset (se Byggnadskonst,
pl. XXIV), som efter ritningar af H. T. Holmgren
uppfördes på den gamla ärkebiskopsborgens plats och
högtidligen invigdes 1887; universitetet tillsköt
af egna medel inemot 1/2 mill. kr. Den ståtliga
halfcirkelformiga aulan (se fig. 8), öfver hvars
portal läses: "Att tänka fritt är stort, att tänka
rätt är större", rymmer, utom absiden, öfver 1,800
personer, med ståplatser betydligt mer; byggnaden
inrymmer vidare lokaler för universitetets olika
myndigheter och organ, auditorier, det väsentliga
af konstsamlingarna, myntkabinettet, universitetets
gamla utomordentligt värdefulla arkiv m. m. (Se
C. R. Nybloms beskrifning i den nämnda festskriften
1897.) På den vackert anordnade platsen framför
byggnaden restes 1888 E. G. Geijers staty (af
Börjeson). Folkskoleseminariets förra byggnad
öfverläts med dispositionsrätt till universitetet
1916. Den har inredts för vissa institutioner och
seminarier.
Universitetsbiblioteket är universitetets största och
dyrbaraste institution. Se Bibliotek, sp. 284 ff.,
och Biblioteksbyggnader, sp. 300 och fig. 15 (äfven
i Suppl.).
Akademiska sjukhuset och klinikerna. Professor
O. Rudbecks förslag på 1660- och 1670-talen att få ett
sjukhus inrättadt vid universitetet ledde icke till
något resultat, men frågan upptogs ånyo i början
af 1700-talet af professor L. Roberg, hvilken
det lyckades att insamla så stora bidrag, att
framl. kanslern Bengt Oxenstiernas hus (nu Värmlands
nations egendom) vid Riddartorget 1708 kunde
inköpas till ett Nosocomīum acadēmicum, där klinik
öppnades 1717. Det fick dock snart nog förfalla, men
upprättades under Robergs efterträdare N. Rosén (von
Rosenstein) och undergick på 1740-talet reparation
samt erhöll en betydlig tillbyggnad. Äfven under
Isr. Hwasser utvidgades detsamma på 1830-talet. Länets
sjukhus hade 1850 flyttats till staden i det hus,
S:t Larsgatan 2, där poliklinikerna nu äro belägna;
genom k. br. 1857 förenades i kliniskt hänseende
detta med universitetets, och 1858 öppnades kliniker
och polikliniker med med. professorn som prefekt på
nosocomium och kirurgie och obstetrices professorn
på länets sjukhus. Full
sammanslagning af båda anstalterna, enligt mellan
universitetet och landstinget upprättadt kontrakt,
skedde 1868, sedan de året förut inflyttat i
det nybyggda, för sin tid utmärkta Akademiska
sjukhuset (fig. 9), uppfördt för en kostnad af
346,000 kr. utan anslag af statsmedel, blott
med bidrag af räntefria, under vissa villkor
ouppsägbara lån af staden och länet å resp. 40,000
och 42,700 kr. samt en donation å 25,000 kr. Detta
blef emellertid med tiden för trångt och äfven i
öfrigt otidsenligt, ett förhållande, som endast
temporärt till en viss grad afhjälptes genom den
1901–04 för en kostnad af 546,000 kr. företagna om-
och tillbyggnad, hvartill 1899 års riksdag anslagit
201,000 kr., länet bidragit med ett räntefritt, så
länge sammanslagningen varar, ouppsägbart lån till
universitetet å 200,000 kr. och återstoden hämtats
från Regnellska fonden och andra universitetets egna
medel. Frågan om en oafvislig väsentlig utvidgning
och grundlig omgestaltning af sjukhuset har därför
länge stått på dagordningen och nu ändtligen fått
sin lösning, sedan landstinget 1919 för om- och
tillbyggnad anslagit 3 mill. kr., Regnellska fonden
bidragit med 100,000 kr. och riksdagen af beräknade
ytterligare erforderliga 5 mill. kr. hittills beviljat
i rundt tal 1,765,000 kr. Någon ordnad stat tyckes
sjukhuset ej ha haft före 1750, då den bestämdes till
1,500 dal. smt. Utgifterna för materiel och sjukvård
uppgingo 1918 till 670,000 kr. (1900: 114,000) och för
aflöningar, utom de å universitetets stat utgående,
till 88,000 kr. (1900: 19,000). Antalet sängar var i
början mycket obetydligt; Hwasser emottog nosocomium
(1831) med 10 sängar och lämnade det (1854) med 40;
högsta antalet i de båda gamla förenade sjukhusen var
tills. 115; f. n. är antalet 355, genom nyssnämnda
utvidgning åsyftas en ökning med 120 sängar. En
kirurg har nosocomium haft att tillgå från början
i akademifältskären (sedan 1664 känner man sådana);
1770 tillsattes en chirurgus nosocomii (J. G. Acrel,
se d. o.), hvars befattning sedermera plägade innehas
af prosektorerna. Kirurgien nämnes ej uttryckligen i
konstitutionerna förr än 1655, då den är förd till
professuren i praktisk medicin; vid regleringen af
ämnesfördelningen mellan med. professorerna 1788
fastställdes, att den skulle tillhöra den anatomiska
professuren; 1837 inrättades utan bidrag af allmänna
medel en särskild professur för kirurgi och obstetrik,
och genom anslag af 1891 års riksdag afskildes
obstetrik och gynekologi till en egen professur. Vid
samma tid indrogs vid den siste innehafvarens död
(1893) den 1860 inrättade adjunkturen i kirurgi och
obstetrik. Särskilda lärostolar med klinisk och
poliklinisk undervisning finnas numera för flera
medicinska specialfack. Klinisk undervisning har
i vårt land först påyrkats af O. Rudbeck d. ä.;
mera regelbunden sådan har väl varit anordnad
vid universitetet först från Roséns tid, hvilken
ock hållit poliklinik i nosocomium. Fullt ordnad
medicinsk och kirurgisk klinisk och poliklinisk
undervisning inrättades 1858 (se ofvan) af O. Glas
och K. B. Mesterton, obstetrisk börjades af den
senare 1859. Sedan 1905 eger Uppsala stad ett nytt
epidemisjukhus, hvartill änkeärkebiskopinnan Sundberg
gett grundplåten genom en donation på 100,000 kr.;
äfven där meddelas klinisk undervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
