Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unter-see - Unter-seen - Unter uns - Unterwalden - Unterweissenburg - Untraverket - Ununge - Unungun - Unusjärvi - Unus multorum - Unwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Unter-see [o’nterse]. Se Bodensjön.
Unter-seen [o’ntersen], stad. Se Interlaken.
Unter uns [o’nter o’ns], ty., oss emellan, i
förtroende. Jfr Entre nous.
Unterwalden [o’nter-], en af de tre urkantonerna i
Schweiz, gränsar i v. till Luzern, i s. till Bern,
i ö. till Uri och i n. till Vierwaldstättersjön
samt omfattar 767,66 kvkm. med 30,949 inv. (1910),
hvaraf 30,195 katoliker. Af befolkningen hade 30,151
pers. tyska, 642 italienska, 104 franska och 34
ladin till modersmål. Kantonen delas genom Kernwald
i två sedan 1100-talet skilda halfkantoner:
Nidwalden (274,76 kvkm., med 13,788 inv., 50 på 1
kvkm.) och Obwalden, (492,90 kvkm., med 17,161 inv.,
35 på 1 kvkm.),, af hvilka den förra omfattar nedre
och större delen af Engelbergdalen samt sjöstranden,
medan det högre belägna Obwalden omfattar landskapet
kring Sarnensjön och dess aflopp samt öfre delen af
Engelbergdalen. Med undantag af den senare, som har
högalpin karaktär, är U. ett leende berglandskap,
som från vattenskillnaden mellan Aar och Reuss sänker
sig norr ut till Vierwaldstättersjön samt omslutes
och genomdrages af gräsbevuxna eller skogiga,
delvis nakna bergmassor: Hohenstollen (2,484 m.),
Titlis (se d. o.; 3,242 m.), Stanserhorn (se d. o.;
1,900 m.; med klimatisk kurort) och Pilatus (se
d. o. med fig.; 2,132 m.). Af sjöar märkas Sarnen-,
Lungern- och Melchsjön i Obwalden samt Frübsjön
i Nidwalden. Klimatet är jämförelsevis mildt,
gräs-och skogvegetationen yppig. Af Obwaldens
areal äro 423,66 kvkm. (85,9 proc.) produktiv mark,
hvaraf 53,85 kvkm. skog och 269,81 kvkm. trädgård,
åker, äng och betesmark. Af den improduktiva marken
äro 11,03 kvkm. sjöar samt 58,21 kvkm. glaciärer,
klippor och stenbunden mark. Af Nidwaldens område
äro 211,13 kvkm. (76,8 proc.) produktiva, nämligen
41,88 kvkm. skogar och 169,25 kvkm. trädgård,
åker, äng och betesmark. Af dess improduktiva
område äro 34,06 kvkm. sjöar och 29,57 kvkm. annat
improduktivt land. Boskapsskötsel är hufvudnäring,
ost, smör, trä, träarbeten, frukt och fruktvin
exporteras. Stenbrotten lämna kalksten, gips
och skiffer. Af mineralkällor märkes järnkällan
vid Schwendikaltbad i Obwalden. Industrien är
föga utvecklad (47 fabriker med 910 arb. 1916)
och lämnar siden, glas, cement och marmor, ehuru i
ringa mängd. Äfven handeln är obetydlig. U. är mycket
betydande som turistland både på grund af sin natur
och sin närhet till Vierwaldstättersjön. Vid dess
stränder ligga i U. ångbåtsstationerna Beckenried,
Stansstad, Alpnach m. fl. Bergbanor äro anlagda till
Pilatus, till Stanserhorn och till Bürgenstock.
Båda kantonerna ha rent demokratiska författningar,
Obwalden sedan 27 april 1902, med ändringar 30 april
1911, Nidwalden sedan 27 april 1913. Till schweiziska
förbundsförsamlingen väljer hvardera halfkantonen
1 nationalrådsled. och genom öppen omröstning
på folkförsamlingen för 3 år 1 medlem af Schweiz’
ständerråd. Folkförsamlingen (landesgemeinde) utöfvar
dessutom den lagstiftande makten, afgör öfver lån,
skatter och större utgifter (öfver 10,000 frcs) samt
utser genom majoritetsval efter något olika grunder i
de båda halfkantonerna den verkställande myndigheten
(regierungsrat; 7 medl. i Obwalden, 11 i
Nidwalden) och dess president (landammann), samt
högsta domstolens (obergericht) ledamöter. Den
ärendena förberedande myndigheten, i Obwalden
kantonsrådet, i Nidwalden landrådet, väljes
däremot efter befolkningens storlek i de särskilda
kommunerna (69 i Obwalden, 51 i Nidwalden). I
kyrkligt hänseende hör U. till biskopsstiftet
Chur. Jämte de obligatoriska folkskolorna finnas
gymnasier i Sarnen och Engelberg. – Redan omkr. 1150
delade U. (lat. Intramontani) sig i två hälfter:
U. ob dem wald och U. nid dem wald,
hvilka på 1100- och 1200-talen till största delen
lydde under klostren Murbach, Luzern, Engelberg
m. fl. under beskydd af grefvarna af Lenzburg
och deras arfvingar, habsburgarna. 1309 erhöll
U. riksomedelbarhet. Efter slaget vid Morgarten slöt
det 1315 med Schwyz och Uri det eviga förbundet vid
Brunnen, hvilket förnyade ett redan 1291 ingånget
sådant. Efter det gamla Edsförbundets upplösning
1798 sammanslogs U. med Schwyz, Uri och Zug till en
kanton, Waldstätte. Nidwaldens motstånd mot den af
fransmännen påtvingade författningen nedslogs med
blodig våldsamhet 7–9 sept. s. å. Därefter hörde
U. till det konservativ-ultramontana partiet i
Schweiz samt deltog i de katolska kantonernas
separatförbund i Sarnen 1832, i protesten mot
klostrens upphäfvande 1841 och i Sonderbund 1845.
E. A-t.
Unterweissenburg [onterva’js-; ung. Alsó Fehér],
f. d. komitat i Siebenbürgen, nu tillhörande
Rumänien, öfvervägande ett bergland på ömse sidor
om Maros, som där upptar Kokel. 3,576 kvkm. 212,352
inv. (1900), hvaraf omkr. 79 proc. rumäner, 15
proc. ungrare och 4 proc. tyskar. Bergsbruk är en
hufvudnäring. Hufvudstad: Nagy-Enyed.
Untraverket, ett Stockholms stad tillhörigt
vattenkraftverk i Dalälfven, Söderfors socken,
Uppsala län, beläget omedelbart nedom Untrafjärden
och omkr. 25 km. från älfmynningen. Byggdt 1912–18
för att tillgodogöra hela älfvens vattenmängd
intill 250 kbm. i sekunden. Fallhöjden är 15
m. Maskinhuset har plats för 5 turbiner om hvardera
10,000 hkr med tillhörande elektriska generatorer
för trefasväxelström samt transformatorer, från
hvilka strömmen med 100,000 volts spänning ledes
till Stockholm i en 132 km. lång ledning, för att
vid Värtaverket ånyo nedtransformeras till 6,000
volts spänning, lämplig för strömmens införande till
omformarstationerna i staden. (Se fig. 14 å pl. III
till art. Turbin, med tvärsektion af U.). Verket
uppfördes under ledning af R. Dahlander och A. Decker.
Fr. E.
Ununge, socken i Stockholms län, Närdinghundra
härad. 8,908 har. 1,680 inv. (1919). U. bildar med
Edsbro ett pastorat i Uppsala stift, Närdinghundra
kontrakt.
Unungun, folk. Se Aleuterna.
Unusjärvi [o’nos-], sjö. Se Finland, sp. 274.
Unus multorum, lat., "en af de många", "en man ur
hopen"; citat från Horatius’ "Satirer", I, 8, 71. Man
säger ock Unus e (l. de) multis.
Unwan, ärkebiskop af Hamburg-Bremen, d. 27 jan. 1029,
tillhörde en förnäm sachsisk släkt, upptogs af sin
frände biskopen af Paderborn i dennes klerus och
upphöjdes 1013 efter Liäwizo på den hamburg-bremiska
ärkestolen. Han var en klok och vidsynt, frikostig
och praktälskande prelat; han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
