Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 875-876 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ukraina - 2. Från 1600-talet till 1917

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bukovina (5,000 kvkm., 300,000 ukrainer), östra
delen af Galizien (56,000 kvkm., 3,38 mill. ukrainer)
och ett stycke af nordöstra Ungern, nämligen stora
delar af de nu till Rumänien hörande komitaten
Máramaros, Ugocsa, Bereg, Ung m. fl. (14,000 kvkm.,
470,000 ukrainer), sammanlagdt 850,000 kvkm., med
en totalbefolkning af omkr. 45 mill. (1910), hvaraf
omkr. 33 mill. (73 proc.) ukrainer (se d. o.). (Om
ukrainer utanför detta sammanhängande område se
Ukrainer.) Blandade med ukrainerna bo ryssar,
polacker, judar, rumäner, tyskar, tatarer m. fl. folk.

Kartskiss öfver det hufvudsakligen af ukrainer bebodda området.

Nästan hela den ukrainska befolkningen är bosatt på landet,
endast 2–14 proc., växlande i olika delar, äro
stadsinvånare. Till bekännelsen äro 2 mill.
romerska katoliker (hvaraf 700,000 i Galizien), men
med till största delen polsk hierarki, 4 mill. med
romerska kyrkan förenade ("uniater"), men med
grekisk ritus och kyrkokalender och gammalslaviskt
kyrkospråk (hufvudsakligen i Öst-Galizien och Ungern),
resten ortodoxa. I fysisk-geografiskt afseende
Lär U. kunna anses bilda ett afslutadt
helt och karakteriseras som ett land af
öfvervägande stäppnatur (öfver hälften af U:s
invånare är stäppfolk) med sin typiska "svarta
jord" (tjernozem), som upptar 3/4 af landet;
skog finnes hufvudsakligen i v. och n. (i ö.
och s. härskar stäppen), men upptar enligt
beräkning ungefär endast 1/5 af U:s hela
areal. Genom U. i hela dess längd i v.
och ö. från Karpaterna till Donets sträcker sig
en rad platåer (högsta punkten 515 m. ö. h.),
landets egentliga morfologiska kärna; de genomskäras
af de stora mot Svarta hafvet strömmande floderna
och andra dalgångar samt omges i n. och s. af
lågslätter, i n. af Polesiens träsk (omkring Pripet)
och Dnjeprlåglandet, i s. af Pontiska l. Dnjeprstäppen
(se d. o.) längs Svarta hafvet från Donaumynningarna
till Kuban; men längst i s. resa sig Karpaterna,
Jailabergen (Krim) och Kaukasus. Jordbruket,
som på grund af folkets okunnighet står lågt, och
boskapsskötseln äro U:s hufvudnäringar. Åkerjorden,
45 mill. har (53 proc. af arealen), sysselsätter nära 9/10 af
befolkningen och lämnade 1910 en skörd af hvete,
råg och korn på 15 mill. ton, en produktion, som
öfverträffas endast af Tysklands och Rysslands;
tobaksproduktionen var 1908 69 proc. af dåv. hela
ryska rikets. Boskapsskötseln är större än
grannländernas, och antalet djur uppges vara
34 mill. Bland mineral intas främsta rummet af
järnmalm (i ryska U. brötos 1911 öfver 5 mill. ton,
73 proc. af hela Rysslands brytning) och stenkol
(endast i Donetsplatån, men där upptar fältet 23,000
kvkm. och lämnar en årsproduktion af 20,3 mill. ton,
70 proc. af hela förra ryska rikets); i fråga om
bergolja är U. (hufvudsakligen Galizien, där 1911
producerades nära 15 mill. ton) Europas rikaste land
och intar tredje rummet i världen; salttillgångarna
äro mycket stora. Fabriksindustrien, ledd nästan
uteslutande af utlänningar, ligger ännu i sin linda
(sockertillverkningen har varit omkr. 70 proc. af
hela Rysslands), men hemslöjden är betydande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>