Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 781-782 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tärningbenet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sidan Melsomvik, depå för norska flottan. Innerst
står Tönsbergfjorden genom Stenskanalen, vid hvilken
Tönsbergs stad ligger, i förbindelse med Kristianiafjorden.

K. G. G. L. W:son M.

Tönsberg tönde [tönne], en hög, af vågorna glattslipad
klippa, på hvilken på en hög stång är uppsatt en
tunna som sjömärke på västsidan af Tönsbergfjorden,
där skärgården på en kort sträcka är afbruten.

K. G. G.

Tönset, härad och pastorat. Se Tynset.

Töpfer. 1. Johann Gottlob Wilhelm T., tysk
organist, f. 1791 i Thüringen, d. 1870 i Weimar, blef
1817 seminariemusiklärare och 1830 stadsorganist i
Weimar. T. utgaf en koralbok, komponerade orgelsaker,
pianostycken m. m., men blef mest berömd genom
sina skrifter öfver orgeln: Die orgelbaukunst
(1833), Die Scheiblersche stimm-methode (1842),
Theoretisch-praktische organistenschule (1845) samt
i synnerhet Lehrbuch der orgelbaukunst (4 bd, 1856;
ny uppl. 1888), som blef epokgörande för det samtida
orgelbyggeriet. I svensk öfv. finnes af honom "Orgeln,
dess inrättning, byggnad" etc. (1850–51 och 1866). –
2. Karl Friedrich Gustav T., tysk teaterförfattare,
f. 1792 i Berlin, d. 1871 i Hamburg, skref en mängd
lustspel, som äro bra gjorda. Bland dem må nämnas
Die weisse piguesche ("Den hvita pigueschen" 1839;
"Den grå paletån", 1854), Freien nach vorschrift
("Frieri efter föreskrift", 1842), Nehmt ein exempel
d’ran (dansk bearbetning af Heiberg: "Seer Jer i
speil"; "Sen er i spegeln", 1836) och Rosenmüller
& Finke (uppf. i Stockholm 1851). T. var äfven
en omtyckt novellförfattare. Han vardt 1822 filos.
doktor i Göttingen. T:s Lustspiele utkommo i 7 bd
1830–51, Gesammelte dramatische werke i 4 bd 1873.

1. A. L.*

Töpffer [franskt utt. tepfär], Rodolphe,
schweizisk författare och tecknare, f. 31 jan. 1799
i Geneve, d. 8 juni 1846, var 1822–24 anställd som
lärare vid ett privat läroverk i Geneve, hvarefter
han där grundlade en ny uppfostringsanstalt.

[Porträtt, ingen bildtext.]

Med sina lärjungar företog han långa sommarvandringar
i Schweiz samt i några trakter af Frankrike och
Italien, öfver dessa färder skrefvo ynglingarna
och läraren glada och skämtsamma skildringar, som
sedermera i ord och teckningar delvis utkommit i
Voyages en zig-zag (1843 f.). T. utöfvade därjämte
ett flitigt författarskap, bl. a. som medarbetare
(fr. 1830) i tidskr. "Bibliothèque universelle", där
han offentliggjorde flertalet af sina berömda romaner
La bibliothèque de mon oncle (i bokform 1838; "Min
farbrors bibliotek") och Le presbytère (i bokf. 1839)
jämte en rad friska och lifliga noveller, hvilka
senare utkommo under titeln Nouvelles genevoises
(1841; "Noveller", 1871), hans mest spridda och
lästa verk, öfv. till flera språk och användt som
skolbok vid undervisningen i franska. Under tiden
hade T. blifvit kallad till
professor i estetik vid akademien i Geneve (1832), men
afbröt ej sin publicistiska verksamhet. Hans kärlek
till skön konst, hans reformatoriska sträfvanden
inom undervisningsväsendet m. m. föranledde honom
att i tidskrifter och broschyrer framlägga sina
iakttagelser. Sådana äro t. ex. Réflexions et menus
propos d’un peintre genevois (1839 f.), i hvilka
han framgångsrikt förfäktade sina åsikter. Han
utgaf därjämte åtskilliga häften humoristiska
skisser med titeln Albums (1833 f.). 1834 blef
T. medlem af Stora rådet; och för att söka utöfva
något inflytande på de offentliga angelägenheterna,
i främsta rummet för att hejda de revolutionära
rörelser, som då hemsökte hans fädernesland, uppsatte
han i förening med några liktänkande tidningen
"Courrier de Geneve", där han var den förnämste
författaren. Hans sista arbete, Rosa et Gertrude
(1845), rönte varmt mottagande.

J. M–r.

Töpler, August, tysk fysiker, f. 1836 i Brühl vid Bonn,
d. 1912 i Dresden, professor 1865 vid polyteknikum i
Riga, 1869 vid universitetet i Graz och 1876–1900 vid
tekniska högskolan i Dresden, konstruerade bl. a. en
kvicksilfver-luftpump, i hvilken alla kranar och
ventiler äro ersatta med kvicksilfverpelare. Om
den af honom konstruerade influensmaskinen se
Elektricitetsmaskin, sp. 207, och om den af honom
framställda slirmetoden se d. o.

Töplitz, stad. Se Teplitz.

Tör. Se Södertörn.

Törcsvár (ty. Törzburg). Se Törzburgpasset.

Törd, zool., gottländsk benämning på tordmule.

Töre, skogsv. Se Törved.

Töre, socken i Norrbottens län, Nederkalix tingslag, ingår i
Nederkalix kommun. 89,070 har. 4,375 inv. (1918).
T. utgör ett pastorat i Luleå stift, Norrbottens
södra kontrakt.

Töreboda, köping vid Västra stambanans och Göta kanals
skärning i Skaraborgs län. 858 inv. (1919). Areal
36 har. Tax.-v. å jordbruksfastighet var 52,000
kr., å annan fastighet l,53 mill. kr. (1918)
och den bevillningstaxerade inkomsten
614,180 kr. (s. å.). Tillgångarna utgjorde 102,150,
skulderna 61,511, inkomsterna 27,448 och utgifterna
54,628 kr. (1916). I T. funnos 39 handlande med 56,310
kr. inkomst, och fabriksindustrien sysselsatte
44 arb. samt hade ett tillv.-värde af 162,547
kr. (1915). Bland industrianläggningar märkas:
elektricitetsverk, tillhörigt köpingen, mekanisk
verkstad, sågverk med hyfleri och snickerifabrik,
kakelfabrik, tegelbruk, torfströfabrik, tre kvarnar
samt flera mejerier. Af banker finnas Vadsbo
kredit-a.-b. samt afd.-kontor af Skaraborgs enskilda
bank och Sydsvenska kredit-a.-b. T. var först en
del af Björkängs socken, hvars kyrka ligger nära T:s
gräns, blef i början af 1900-talet municipalsamhälle
och 1909 köping.

E. A-t.

Törefors. 1. Bruksegendom i Töre socken, Norrbottens
län, vid Töreåns utlopp i Törefjärden af Bottniska
viken. Egendomen omfattar ångsåg om 3 ramar,
2 kant- och ett stafverk samt 2 klyfsågar och
jordegendom om 1/6 mtl, tillsammans tax. till
393,600 kr. (1920). Bruket, som anlades i
1800-talets början af S. G. Hermelin, såldes 1808
till borgmästare Quensel m. fl. och eges f. n. af
A.-b. Ytterstfors-Munksund. Post- och telefonstation i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>