Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turkiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rummet (oda) är dess arkitektoniska princip, så att
hvarje rum bygges liksom för sig själf med bestämd
form och anordning, och huset blir ett löst aggregat
af rum. Rummets form är i regel en kvadrat (se
fig. 2), till hvars ena sida lagts en smal rektangel
med (ett steg) lägre golf än kvadratens. I denna nedre
del uppehålla sig tjänarna, där finnas kaffeservis
och pipor, där taga de inträdande af sig skorna,
innan de stiga upp i det egentliga (kvadratiska)
mattbelagda rummet. Här löper kring tre sidor en
sammanhängande bred, väggfast, med madrasser och
dynor försedd bänk (soffa, hvaraf vårt "soffa"),
och i väggarna ofvanom soffans dynor äro dels höga
fönster, dels skåp och garderober med dörrar eller
nischer med hyllor anbragta. Den mellersta sidan,
midt emot den lägre delen af rummet, är den förnämsta
platsen (sadr; jfr Sádr-i-aʿzam). Rummen
ligga i fyrkant kring en öppen gård med brunn eller
fontän och träd. Selāmlik heta de-för mottagning
af manliga besök bestämda rummen till skillnad från
kvinnorummen (harem, se d. o.). Sommarbostaden (jalý)
bygges i den rika moriska kiosk-stilen. Konak är en
högre ämbetsmans bostad, sarái ett stort palats
(jfr Seralj). – Ett af de mest utmärkande dragen
för den muhammedanska Orienten är den gästfrihet,
som utöfvas mot alla, utan åtskillnad till nation,
tro, stånd eller förmögenhet. Den minsta by, som
ej eger en chan (se Karavanseraj), har ett müsafír
odasi ("gästrum"), där byns kehāja ("föreståndare")
förser den resande med hvad han behöfver, hvilket
denne stundom, men visst icke alltid vedergäller med
en efter sin rang och förmögenhet lämpad gåfva vid
affärden. Vid de festliga måltiderna under nätterna i
ramadān står den förmögne muhammedanens hus öppet
för hvem som helst. Äfven de nomadiska stammarna i
sina kyšlák ("vinterkvarter") i dalarna eller i sina
jailák ("säter") i bergstrakten om våren och sommaren
visa samma gästfrihet, hvilket dock ej hindrar
dem att vid andra tillfällen plundra en resande
på all hans egendom. Äfven bland Orientens kristna
är gästfriheten långt större än i något europeiskt
land. – Den vanliga (gammal)turkiska klädedräkten (se
fig. 3–5 samt 7 o. 8) består af turban (se d. o.; af
olika färger för olika klasser), en eller två långa,
vida rockar (af siden, ylle eller bomull) i vackra,
brokiga färger, ofta broderade med guld eller silfver,
ytterligt vida, nedanför vaden slutande byxor (šalvár)
af hvitt bomullstyg, blått eller grönt kläde samt
gula eller röda spetsiga skor utan klackar. Men för
alla civila ämbetsmän består den föreskrifna dräkten
af en ända upp till halsen knäppt svart klädesrock
(setri), liknande våra prästrockar, mörka europeiska
pantalonger och fes (se d. o.). Turkinnans dräkt, i
harem grannare och dyrbarare (fig. 10), men utomhus
(fig. 9) enklare än mannens, består af šalvár samt
flera slags jackor eller västar (jelik, fermené), rikt
broderade tofflor (papūǧ, "babouche") samt, utomhus,
en allt omslutande, formlös mantel (feraǧé) och slöja
(jašmák). Dock ha numera europeiska klädedräkter
alltmer vunnit insteg.
Näringar. På grund af jordens stora fruktbarhet
är hufvudnäringen jordbruk, som dock bedrifves
primitivt. Den odlade jorden utgör
i Asiatiska T. 6,7 mill. har. De viktigaste
produkterna äro spannmål, tobak, bomull, fikon,
nötter, mandel, vindrufvor, russin, oliver
och frukter, allt stora exportartiklar. Af hvete
skördades omkr. 5 mill. ton (1911), af korn 4 mill.,
af hafre 0,5 mill., af råg 0,4 mill. och af majs
0,7 mill. ton s. å., allt i Asiatiska T. Tobaken
odlas både i Europa och Asien. Den inhemska
konsumtionen är monopoliserad för ett franskt
bolag, men exporten är fri och uppgick 1912 till
mer än 38 mill. kg. Särskildt berömd är tobaken från
Syrien. Bomullsodlingen, som länge varit försummad,
har sedan 1905 gått raskt framåt. Cilicien, Smyrna,
Beirut och Armenien äro dess hufvudcentra. Äfven
silkesodlingen har på sista tiden mycket uppdrifvits,
särskildt i vilajetet Brussa och i Ismid. Vinodlingen
är mycket betydande, och mycket vin exporteras
till Frankrike och Italien, där det uppblandas
med inhemsk produkt. Hufvudcentra för vinexporten
äro Konstantinopel, Smyrna, Brussa, Beirut, Ismid
och framför allt Adrianopel. Odlingen af rosor
för rosenolja är betydande i vissa delar af Mindre
Asien. Bland viktigare alster märkas äfven sesamolja,
rofolja, ricinolja, anis, saffran, olivolja, gummi,
lakrits och galläpplen samt kaffe (i Arabien). Äfven
opium skördas i stor skala i Mindre Asien. Balsam,
dadlar och myrra äro också för T. karakteristiska
varor. Af frukter odlas alla europeiska arter,
såsom äpplen, päron, valnötter, mandel, meloner,
och särskildt exporteras plommon, citroner,
apelsiner, fikon och aprikoser. – Boskapsskötsel
är en hufvudnäring. Hästafveln är sedan gammalt
betydande och den arabiska hästen världsberömd. Också
de anatoliska, tjerkessiska och kurdiska hästraserna
äro ryktbara. Åsnan används allmänt som riddjur och
dragare, likaså mulåsnan. Buffeln är ganska utbredd
som dragare, kor och oxar finnas i stora hjordar,
särskildt i Mesopotamien samt mellan Tigris och
Persien. Getafveln är betydande, och den värdefulla
angorageten är spridd på stora områden i Mindre
Asien. Dess ull gaf för ung. 100 år sedan upphof till
en blomstrande väfnadsindustri, som ensamt i Angora
sysselsatte 10,000 arb. vid 1,000 väfstolar. Årligen
utföres omkr. 1,5 mill. kg. ull, mest till Frankrike
och England. Äfven fårafveln är betydande, mest
på Mindre Asiens högslätter, i Syrien och i norra
Mesopotamien. Kamelen förekommer också talrikt både i
Anatolien, Syrien och Mesopotamien. Den enpuckliga
är vanligast, den tvåpuckliga mera sällsynt. Bland
armenier, turkmener och jyryker finnes en bastard
af dessa, tulun, som används i synnerhet i kalla och
fuktiga trakter. – Fisket är jämförelsevis obetydligt,
men badsvamp och blodiglar från Mindre Asien utgöra
exportartiklar. – Bergsbruket är föga utveckladt,
ehuru T., särskildt Asiatiska T., är rikt på mineral
(koppar, järn, bly, kvicksilfver o. s. v.). Sjöskum
och pandermit finnas i Mindre Asien och endast
där. Kromit och smärgel, cinnober, blyglans,
borax, fosfater, asfalt och brunkol träffas i stor
myckenhet där. Stenkolsfyndigheter af stor mäktighet
ligga i trakten af Eregli, Koslu och Songuldak vid
Svarta hafvet. Bergsalt finnes vid Halys och fås i
stor mängd från de stora, afloppslösa insjöarna i
Mindre Asien. Saltproduktionen uppgick 1903 till
omkr. 280,000 ton. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
