Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullparlamentet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsätter enligt k. förordn. 13 dec. 1912 hufvudsakligen,
a) att varorna äro af vissa bestämda slag, b)
att importören erhållit Generaltullstyrelsens
tillstånd att åtnjuta sådan restitutionsrätt, c)
att anmälan om afsikten att begagna rätten gjorts
skriftligen vid angifningen till förtullning
(se Tullangifning) samt d) att utförseln skett
inom två år från denna angifning och under
tullkontroll. För de varukvantiteter, som anmälts
vara afsedda till återutförsel för restitution,
uppdebiteras samtidigt med tullen en extra
afgift, restitutionsafgift, utgörande 1/2 proc. af
tullen. Framställning om restitution göres kvartalsvis
hos Generaltullstyrelsen. För att gynna vår industri
ha medgetts följande s. k. industrirestitutioner,
hvarom närmare bestämmelser förekomma i bl. a. §§
12 och 13 tulltaxeförordningen. Näringsidkare,
som vill införa en vara för att använda den till
framställning af exportvara, kan af konungen erhålla
rätt, t. o. m. för någon tid framåt, att återfå
tullen för den utländska råvaran, då exportvaran
utföres, s. k. dråback (se d. o.). För ett fåtal
af utländskt råämne inrikes tillverkade exportvaror
(hufvudsakligen vissa födoämnen och väfnader) åtnjutes
rätten äfven utan särskildt tillstånd. Likaledes
kan idkare af kvarnrörelse utan sådant tillstånd få
tillbaka tullen för införda partier råg och hvete,
då däremot svarande kvantiteter mjöl af sådan spannmål
utföras. Slutligen åtnjutas generella tillstånd till
tullrestitution för utländsk juteväfnad, som tjänar
till emballage vid utförsel af exportvara, samt
af varfsinnehafvare o. d. för införda materialier
och skeppsförnödenheter, som af honom användts för
nybyggnad, för byggnad eller reparation af fartyg,
skeppsdocka, dockport, ponton eller slip. Samtliga
dessa restitutionsförmåner omgärdas med ganska
omfattande kontrollföreskrifter. De flesta
åtnjutas emellertid, äfven om exportvarorna i
stället för att genast utföras uppläggas i form af
styckegods under kronans lås i särskilda upplag,
restitutionsupplag, och därifrån utföras inom ett
år. De för dessa upplag erforderliga magasinen
tillhandahållas af exportören eller kommunen, i
senare fallet mot det, att magasinshyra betalas af
varuegaren. Äfven industrirestitutioner sökas hos
Generaltullstyrelsen.
T. J-n.
Tullråd. Se Tullväsen, sp. 297.
Tullrätt. Mål, som angår förbrytelse mot tullstadgan
(s. k. tullmål), skall enligt § 171 i tullstadgan
1 juli 1904 upptas vid rådstufvurätt i den stad,
där förbrytelsen skett eller blifvit upptäckt, eller,
om den timat eller upptäckts utom stads jurisdiktion,
vid rådstufvurätt i närmaste stad, där tullförvaltning
finnes, eller vid vederbörlig gränsetullrätt
(se d. o.), då sådan är närmare. Upptäckes å
inloppsort sådan förbrytelse, begången af inkommen
fartygsbefälhafvare, skall dock rådstufvurätten
i fartygets lossningsort döma däröfver, äfven om
inloppsorten är belägen närmare annan stad. – I
äldre tider funnos för dylika förseelsers afdömande
särskilda specialdomstolar, s. k. sjötullrätter, men
de upphäfdes genom k. kung. 7 maj 1831, och samtidigt
därmed öfverflyttades sjötullrätternas åligganden på
rådstufvurätterna. I Stockholm och Göteborg inrättades
särskilda afdelningar af dessa för handläggning af
tullmål, men dessa särskilda tullrätter upphörde,
den i Göteborg enl.
k. br. 6 april 1858, den i Stockholm enl. k. br. 25
juni 1917. Ersättningen för befattning med tullmål
utgår efter de grunder, som anges i k. br. 15
febr. 1841. Enligt dessa skall af tullmedel utbetalas
ett belopp af 15 kr. för hvarje slutligen afgjordt
tullmål utöfver det antal af sex, som årligen bör af
hvarje rådstufvurätt kostnadsfritt för tullverket
handläggas och afdömas. – Af tidigare förekommande
gränsetullrätter återstår numera, sedan de i Jämtlands
län befintliga blifvit genom k. kung. 27 nov. 1917
indragna fr. o. m. 1918, endast en, nämligen den inom
Norrbottens län anordnade. Jfr Tullfiskal.
T. J-n.
Tullskala. Se Glidande tullskala.
Tullskansen (ty. Zollschantz), en befästning
i Pommern, som låg mellan Damm och Stettin
vid Reglitz’ utlopp i Dammsjön. Den anlades af
svenskarna 1631 som en 4-hörnig redutt, och sedermera
byggdes där äfven några blockhusverk. T. intogs
i aug. 1659 af brandenburgare och österrikare,
okt. 1675 af brandenburgarna, återtogs, men
utrymdes 18 juli 1677. I freden återlämnades den,
men gick 1713 jämte Stettin och Damm förlorad.
L. W:son M.
Tullskydd. Se Skyddstull.
Tullstadga, en af K. M:t utfärdad författning,
innehållande de flesta grundläggande bestämmelserna
om trafikens skyldigheter och rättigheter med
hänsyn till tullverket. Den f. n. (1919) gällande
tullstadgan, som utfärdades 1 juli 1904 och trädde
i kraft 1 okt. s. å., omfattar sålunda föreskrifter
om sjöfarten och varuförseln från och till utrikes
ort, om införsel från och utförsel till utrikes ort
af varor landvägen, om sjöfart och varuförsändning
mellan inrikes orter, om nederlag, transitupplag och
omedelbar transitförsändning, om behandling af gods,
bärgadt från strandadt fartyg, och af sjöfynd, om
straff för oloflig varuinförsel och obehörig seglation
samt om arbetstider hos tullförvaltningarna m. m. Från
åtskilliga af föreskrifterna kan Generaltullstyrelsen
medge undantag. – Den första tullstadgan utfärdades 7
dec. 1860, att gälla fr. o. m. 1 april 1861. Förslag
till denna hade upprättats af Generaltullstyrelsen
och i åtskilliga afseenden granskats af Högsta
domstolen, hvarjämte Rikets ständer gjort en del
framställningar rörande den tillämnade stadgan. Denna
kom att utgöra en sammanfattning och modernisering
af åtskilliga då giltiga äldre tullföreskrifter,
däribland k. förordn. 22 dec. 1841 till förekommande
af oloflig införsel eller utförsel af varor, 15
maj 1843 om nederlag och hvad därvid iakttagas bör
samt 21 mars 1854 om transitupplag och hvad därvid
iakttagas bör äfvensom k. seglationsordningen 15
maj 1843 och k. stadgan s. d. om hvad vid sjöfart
inrikes orter emellan iakttagas bör samt om inrikes
tullförpassning och tullbevakning. Ny tullstadga
utfärdades 2 nov. 1877, att lända till efterrättelse
fr. o. m. 1 jan. 1878. Anledningen därtill var
närmast en af 1867 års riksdag 24 april s. å. gjord
anhållan om viss lättnad i tullstadgans bestämmelser
om inrikes trafiken. Det af Generaltullstyrelsen
3 dec. 1875 afgifna förslaget i ämnet var delvis
byggdt på ett af styrelsen redan 1863 uppgjordt
sådant förslag och innebar bl. a. en del förenklingar
i de formella föreskrifterna och ett likställande
af straffpåföljderna med de i den nya strafflagen
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
