Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tulcea - Tulden, Th. van - Tule - Tuléar - Tulemajoki - Tuli - Tulinger - Tulipan - Tulit - Tulium - Tulkört - Tull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tulden Tull
(1912). - 2. Hufvudstad i nämnda län, belägen på
högra sidan af Donaus södra mynningsarm, ej långt
nedanför skiljestället för de två hufvudar-marna af
floden, men ofvanför Sulinagrenens utträde ur den
södra af dem. 21,725 inv. (1912). Flodhamn, på 45°
10’ n. br. - Under Världskriget besattes T. af de
förbundna centralmakterna 22 dec. 1916 och besköts
sedan af de allierades monitorer i dec. s. å. och
jan. 1917 samt af deras flygare 11 jan., 27 mars
och 23 aug. Vid T. gingo bulgarerna 22 jan. 1917
öfver Donaus S:t Georgsarm, men måste redan den 23
gå tillbaka. 15 juli s. å. utkämpades en strid ö. om
T. H.W-k. L.WisonM.
Tulden, Th. van, målare. Se Thulden.
Tule. Se Thule.
Tuléar. Se Tulléar.
Tulemajoki [to’lemajåki], en omkr. 45 km. lång flod,
som flyter från Tulemajärvi sjö i ryska Karelen och
faller ut i Ladoga (på finskt område). Dess förnämsta
forsar äro Suur-Jukakoski (fallhöjd 12,2 m., 2,115
hkr) och Pien-Jukakoski (fallhöjd 9,1 m., 1,577 hkr).
O. B-n.
Tuli, mongolhärskare. Se Mongolerna, sp. 908, och
Persien, sp. 557.
Tulinger, ett möjligen markomanniskt folk, grannar
till helvetierna, deltogo i dessas tåg 58 f. Kr. (se
Helvetier).
Tulipan, bot. Se Tulpan.
Tulit, miner., ett till epidotgruppen
hörande rosenrödt kalklerjordssilikat med något
vatten. Tuliten skiljer sig endast till färgen från
den gråa zoisiten och smälter under blåskastning. Den
förekommer vid Souland i Telemarken, Norge.
Ant. Sj.*
Tulium, kem., en af de sällsyntaste bland de sällsynta
jordmetallerna, upptäckt 1879 af Cleve och ungefär
samtidigt af Lecoq de Boisbaudran. Dess kemiska
tecken är Tu och atomvikt enligt 1919 års tabell
168,5. Tulium står mellan erbium och ytterbium
samt karakteriseras af ett absorptionsspektrum,
men har ännu icke på långt när blifvit framställdt i
rent tillstånd. Möjligen finnas förutom tulium flera
ännu oupptäckta element mellan erbium och ytterbium.
K. A. V-g.
Tulkört, bot. Se Asclepiadaceæ.
Tull (ty. zoll, eng. toll, da. told,
af lat. telo’neum, vulgärlat. tolo’neum,
grek. telōnion, af te’los, afgift) är en skatt,
som upptas af vissa varor, hvilka föras in i, ut ur
eller igenom ett område; den delas därför i införsel-
l. import-, utförsel- l. export- och
genomförsel- l. transit(o)tull.
Fordom funnos i Sverige två andra afgifter, som
kallades tullar, nämligen kvarntullen (se
d. o.) och land-(stads-) l. lilla tullen,
hvilken enligt 1622 års riksdagsbeslut skulle utgöras
af alla inhemska "ätliga, slitliga och förnötliga"
varor, som fördes till torgs eller marknad i riket,
hvilken afgift sedermera utsträcktes till alla varor,
som från landet infördes till städerna. Ingen
af dessa skatter var dock tull i egentlig
mening. Motsvarigheter till landtullen finnas ännu i
flera stater, såsom i Italien, Österrike och Frankrike
(där skatten kallas octroi). Den afskaffades i
Sverige 1810. Afgiften var enligt landtulltaxan af 9
nov. 1686 och k. förordn. 12 dec. 1747 för en tunna
hvete 17 öre smt, en tunna råg 12 öre smt,
en tunna malt eller korn 13 5/6 öre smt, en tunna
gryn (af olika slag) 16 2/3–10 öre smt, en tunna
hvetemjöl 17 öre smt, råg- eller kornmjöl 12 öre,
för en tunna eller 9 lispund rågbröd 12 öre och för en
tunna eller 10 lispund hvetebröd 17 öre smt. Merendels
var uppbörden af denna tull bortarrenderad. Enligt
rikshufvudboken för 1624 steg landtullen jämte
acciser till 39,716 dal. smt, 1644 till 166,648,
1653 till 190,421. Den utgjorde 1701 419,264, 1711
412,277, 1718 398,697 och 1722 478,512 dal. smt. Under
frihetstiden ingick landtullen i tullarrendena. –
Export- och transitotullar (se dessa ord) äro numera
mindre vanliga. Man skiljer sedan gammalt mellan
protektionistiska tullar, skyddstullar (se d. o.), som
påläggas för att befrämja näringsgrenar inom landet
och därför mestadels träffa importen af lifsmedel,
industriartiklar (jordbruks-, industritullar), samt
finanstullar, som afse att bereda staten inkomster
och påläggas mindre nödvändiga varor, såsom tobak,
vin och spirituosa, kaffe eller exportvaror, på hvilka
landet har monopol (t. ex. salpeter i Chile). Någon
skarp gräns förefinnes emellertid icke. – Med
solidartullar förstås importtullar, afsedda att skydda
den inhemska produktionen i dess helhet. Detta
torde dock ej låta sig göra; i hvarje fall bli
exportnäringarna lidande. – Tullarna kunna ha äfven
sociala eller politiska syften (lyx-, kamptullar). Jfr
Frihandel, Handelspolitik, Mellanrikslag, Skyddstull,
Sockerskatt och Öresundstullen. – Stadetullen var
en lastafgift, som från 1822 ersatte ett flertal
afgifter för sjöfarten på Elbe och som upptogs i
Brunshausen vid Stade till 1861, då den afskaffades
genom fördrag med Hannover. Utlösningssumman utgjorde
för Sveriges del 92,495 thaler. – Tullsatserna
kunna vara fasta eller glidande (se Glidande
tullskala; 1919 beslöt riksdagen glidtull på
spannmål). Beträffande olika tullsatser för en och
stimma vara se Differentialtull, Handelsfördrag,
Tulltaxa. Tullarna kunna utgå antingen efter varornas
kvantitet (specifika tullar; stycke-, vikttullar)
eller efter deras värde (värdetullar). 1911 års
svenska tulltaxa (se d. o.) upptar hufvudsakligen
vikttullar; för en del varor, särskildt maskiner,
ha värdetullar bibehållits. För att ge en ungefärlig
bild af tulluppbördens storlek i Sverige och vissa
andra länder meddelas här några uppgifter. (Siffrorna
afse för Sverige år 1913, öfriga länder medeltal
åren 1905–09.)
| Tulluppbörd | ||
| Länder | Pr inbyggare kr. | I proc. af införseln |
| Norge | 17,91 | 11,9 |
| Danmark | 14,14 | 6,5 |
| Schweiz | 14,14 | 4,3 |
| Storbritannien och Irland | 13,55 | 6,1 |
| Nord-Amerikas förenta stater | 13,00 | 23,0 |
| Sverige | 12,28 | 8,2 |
| Tyska riket | 9,30 | 7,8 |
| Frankrike | 9,16 | 8,0 |
| Spanien | 5,35 | 14,5 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
