Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsetse-flugorna - Tset-Tve - Tseu-tung - Tshandu - Tsheu-shu - Tshin-nam-p-ho - Tshoshi - Tsi - Tsia - Tsiam (Tsjam, Tjam) - Tsiama-tschu - Tsiamdo - Tsiampa - Tsimschianer (Tsimscheeanindianer) - Tsin - Tsi-nan-fu - Tsing - Tsing-hai - Tsings - Tsing-tau - Tsing-ling-schan - Tsintsarer (Aromuner, Kutzo-valaker, Macedo-valaker, Zinzarer) - Tsiragia (Tsiragiotika) - Tsitsikar (Zizikar) - Tsit-toung - Tsiuan-tschou (Tsuan-tschou, Tseu-tung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tset-Tve-Tsiuan-tschou
ringar, och don lägger alltjämt oöfverstigliga
hinder i vägen för kolonisationen i vissa, delar
af Afrika genom att döda, boskap, dråpare och
transportdjur. G. palpalis, sömnsjukans spridare,
hällor helst till på fuktiga och skuggiga lokaler,
i den täta vegetationen vid stranden af sjöar
och floder. Öppna grässlätter äro däremot fria
från den. Sömnsjukan är för det inre af Afrika
ett plågoris, jämförligt endast med hvad kolera
och pest äro i Asien. I Uganda dog under 4-5 är
nära en half mill. människor af densamma, mest
svarta, men äfven européer. Man har föreslagit
att nedhugga vegetationen på de lokaler, .som äro
tsetse-flugornas hemvist, samt att röja af breda
bälten utefter vägarna, men detta torde knappast vara
praktiskt utförbart, då röjningsarbetet tid efter
annan skulle behöfva upprepas. Vidare ha särskildt
engelsmännen påbörjat en noggrann kartläggning af
alla tsetse-fluglokaler, för att dessa skola kunna
undvikas, öfver hufvud taget återstår ännu en massa
frågor att lösa i fråga cm tsetse-flugornas biologi.
J.T-du.
Tset-Tve, stad. Se Ak ja b.
Tseu-tung. Se Tsiuan-tschou.
Tshandu, opiumextrakt. Se Opium, sp. 758.
Tsheu-shu, litt.-liist. Se Kina, sp. 50.
Tshin-nam-p-ho, hamn. Se Tsjin-nam-p-ho.
Tshoshi (på officiell japansk-engelska Choshi),
stad i japanska "ken" (länet) Chiba, vid mynningen af
Tonegava i hafvet, å östkusten af Nippon. Omkr. 25,000
inv. Fiske.
H. W-k.
Tsi, de kinesiska skriftecknen. Se K i n e s i s k
a språket och skriften, sp. 99.
Tsia, ö. Se K e o s.
Tsiam (Tsjam, Tjam), ett på spridda håll i
Franska Indo-Kina bosatt folk (af annamiterna
kalladt hoi, "barbarer"), något öfver 100,000
individer, innehade fordom hela östra och sydöstra
Indo-Kina och bildade där ett stort rike,
Tsiampa, hvars siste konung 1822 besegrades af
annamiterna. T. kallades af Marco Polo Cyamba och
af kineserna Tschen-ching, hvaraf européerna gjort
Kochinkina. T:s civilisation är otvifvelaktigt
af hinduiskt ursprung. De flesta inskrifterna äro
samtidigt på sanskrit och tsiamspråket, som intar
en mellanställning mellan khmer och malajiska.
(K. F. J.)
Tsiama-tschu, flod. Se Salween.
Tsiamdo. Se T sch i a m do.
Tsiampa. Se Tsiam.
Tsién, namn på ett mynt och en vikt i Kina. Se Kina,
sp. 43, Vikt och Mynt Jfr C a s h.
Tsimschianer (T s i m s h e e a n i n d i a.n e r). Sa
Nordvästindianer, sp. 1364-65. Jfr Dun c a n, W.,
sp. 1063.
Tsin, dynasti i Kina (se d. o., sp. 58).
Tsi-nan-fu (eng. Chinan), hufvudstad i kinesiska
prov. Schan-tung, ligger nära Hwang-hos
högra strand, 36 m. ö. h., och omges af mur
samt tredubbla vallar och grafvar. Folkmängden
uppskattas till 200,000 pers., däraf omkr. 20,000
muhammedaner och 12,000 katoliker. T. är säte för
en romersk-katolsk biskop och flera protestantiska
missioner. Sidenindustri och fabrikation af falska
ädelstenar. Järnvägsförbindelser finnas norr- och
söder ut genom Tien-tsin–Nanking–Schanghai-banan samt
österut till Tsing-tau genom den af
tyskarna anlagda s. k. Schan-tung-banan. Hwang-ho
är från mynningen upp till T. farbar
för smärre fartyg.
(H. W-k.)
Tsing, kin., ’den rena’’, namn på den i Kina 1644-1912
regerande mandschudynastien, äfven kallad T a -1 si
n g, "den stora rena". Se Kina. sp 61 ff.
Tsing-hai, sjö. Se Kuku-nor. [QINGHAI]
Tsings, ett af de kinesiska namnen på Kina (se d. o., sp. 26).
Tsing-tau, stad. Se Kiau-tschou (äfven i Suppl.). [QINGDAO]
Tsin-ling-schan ("Blå bergen"). Se Kina, sp. 27, och Kwen-lun.
Tsintsarer (Aromuner, Kutzo-valaker, Macedo-valaker, Zinzarer) kallas några med rumänerna besläktade stammar, spridda i Albanien, Macedonien och på grekiska fastlandet. Den nordligaste af dessa stammar äro de s. k. dassareterna l. massareterna i de berg, som skilja Macedonien från Albanien; söderut, i Pindosbergen, s. ö. om Janina, bo de s. k. storvalakerna och sydligast de s. k. bovierna, i närheten af Lamia, vid Fidaris källor och vid Mavronero (Kefissos). Tsintsarerna (ett namn, som de erhållit af slaverna för sitt uttal af siffran 5 med tsints i st. f. de daciske rumänernas tsjintsj) kalla sig själfva arumuni och betrakta sig som afkomlingar af romarna. Grekerna kalla dem kutzo-valaker ("haltande valaker"), och under bysantinska tiden hette de mauro-valaker ("svarta valaker"). Deras språk är väsentligen det rumänska, endast starkare uppblandadt med deras grannars, i synnerhet grekernas. Men jämte sitt eget tala de alltid de omgifvande folkens språk. Tsintsarerna tillhöra allmänt den grekisk-ortodoxa kyrkan, men liturgien läses på rumänska språket. Enligt G. Buschans "Illustrierte völkerkunde" (1909) kunna tsintsarerna l. aromunerna uppskattas till omkr. 200,000 pers.
(G. W-k.)
Tsiragia (Tsiragiotika), bergskedja. Se Othrys.
Tsitsikar (Zizikar, eng. Tsitsihar), hufvudstad i prov. Hei-lung-kiang af kinesiska bilandet Mandschuriet (se d. o.), på östra stranden af Sungaris biflod Nonni, på 47° 25’ n. br. samt 5 km. vid sidan af rysk-mandschuriska järnvägen. 30,000 inv., öfvervägande kineser (enl. somliga uppgifter 50–75,000). Staden omges af en mur och har mest lerhus och trånga gator. Förr var T. förvisningsort för misstänkta politiska personer och medlemmar af hemliga sällskap i Kina. Ett stort fängelse i T. har varit beryktadt för sin behandling af de hungusiska röfvarband, som vid och efter järnvägens byggande gåfvo ryssarna anledning att till dess skydd hålla truppstyrkor i norra Mandschuriet. Härom se exempelvis dansken H. Rosenbergs reseskildring "Det nya Sibirien" (sv. uppl. 1904).
H. W-k.
Tsit-toung, flod i Burma. Se Sittang.
[QUANZHOU]
Tsiuan-tschou (Tsuan-tschou, Tseu-tung), en vacker, muromgifven stad i kinesiska prov. Fukien, 150 km. s. v. om Fu-tschou, vid en vik af Formosasundet. Många tempel och öfver viken en bro med 300 bropelare. Inv.-antalet okändt. T. identifieras med Marco Polos och de arabiske geografernas Zaiton l. Zaitun, enligt Ibn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
