Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgårdsodling (Hortikultur) - Trädgårdsranunkler, bot., namn på odlade former af Ranunculus asiaticus - Trädgårdssax, trädg. Se Sekatör - Trädgårdsskolor - Trädgårdsskyffel. Se Skyffling - Trädgårdsskötsel. Se Trädgård och Trädgårdsodling - Trädgårdssmultron, bot. Se Fragaria - Trädgårdssnäckan, zool., liktydigt med den i art. Helix omtalade Helix hortensis - Trädgårdssofvaren, Eliomys l. Myoxus quercinus, zool. - Trädgårdsstad (eng. garden city, fr. cité-jardin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är dock, att fruktodlingsdistrikten (i synnerhet
de i trakten af Niagara samt i British Columbia)
producera så stora mängder af frukt, att en betydande
export möjliggöres. – I Australien har man under de
senare årtiondena anlagt vidsträckta fruktodlingar,
mest af äpplen efter amerikanskt mönster. De största
odlingarna finnas i Tasmanien och Viktoria. Ännu
torde importen vara lika stor som exporten, men
inom kort skall säkerligen den senare vida
öfverstiga den förra. – Intresset för trädgården ur
estetisk synpunkt lär i intet land vara större än i
Japan (se Trädgårdskonst). Lika anmärkningsvärd är
japanernas konstnärliga användning af blommor till
prydnad af boningsrummen. Befolkningens förkärlek
för vegetabiliska födoämnen gör produktionen af
grönsaker till en viktig näringsgren. Fruktodling
skulle säkerligen också bedrifvas i stor skala, om
icke det fuktiga klimatet medförde svåra olägenheter
därför. Plantskoleskötseln står högt, och förutom
produktionen af träd och buskar af mera vanlig typ
lägger man mycken vikt vid att uppdraga de bekanta
japanska dvärgträden (se d. o.). Blomsterodlingen
är ock af stor betydelse, och Japan exporterar
bl. a. liljelökar, dels uppdragna i handelsträdgårdar,
dels insamlade från vildmarken.
Litt.: E. Lindgren, A. Pihl och G. Löwegren, "Handbok
i svenska trädgårdsskötseln" (9 afd., 1872–84,
vissa afd. i flera upplagor), L. Helweg, "Nordisk
illustreret havebrugsleksikon" (3:e uppl. 1919),
N. Sonesson, "Handbok för trädgårdsodlare" (1919),
och Ch. Baltet, "L’horticulture dans les cinq parties
du monde" (1895). C. G. D.
Trädgårdsranunkler, bot., namn på odlade former af
Ranunculus asiaticus. Trädgårdssax, trädg. Se S e k
a t ö r.
Trädgårdsskolor, undervisningsanstalter
för utbildning af trädgårdsmästare, äro i
Sverige Alnarps trädgårdsskola (Åkarp), Adelsnäs
(Åtvidaberg), Landtbruksakad:s (Experimentalfältet),
Norrlands (Härnösand) och Bergianska stiftelsens
(Vet. akad.). Vid de fyra förstnämnda, som
åtnjuta statsanslag af 10,000–12,000 kr. årligen,
bedrifves undervisningen under Landtbruksstyrelsens
öfverinseende enligt af K. M:t fastställdt
reglemente. Skolornas ord. lärokurs är tvåårig,
och i hvarje kurs antas högst 12 elever, som
ej behöfva ega annan teoretisk underbyggnad än
folkskolekurs, men som måste ha deltagit minst
tre år i praktiskt trädgårdsarbete. De erlägga
ingen afgift för undervisning och uppehälle,
men äro skyldiga att deltaga i praktiskt arbete
i skolornas trädgårdar. Kortare specialkurser
af olika slag anordnas årligen, mest afsedda för
fruktodlarföreningars trädskötare och för personer,
som ej utöfva yrkesmässig trädgårdsskötsel. För
Bergianska stiftelsens trädgårdsskola, som
ej åtnjuter statsunderstöd, gälla i viss mån
afvikande bestämmelser. Fredrika-Bremerförbundets
fruktodlingsskola vid Apelryd (Båstad), som åtnjuter
understöd af statsmedel (f. n. 8,000 kr.), utbildar
unga flickor med hufvudsakligt ändamål att dessa
skola lära sig sköta egen mindre trädgård. I kursen
meddelas teoretisk och praktisk undervisning under
en tid af åtta månader. Kurser i trädgårdsskötsel
för kvinnliga deltagare anordnas dessutom vid
Fredrika-Bremerförbundets landthushållningsskola
vid Rimforsa och
vid Fackskolans för huslig ekonomi i Uppsala landtgård
Brogård (Vattholma) samt vid vissa folkhögskolor.
C. G. D.
Trädgårdsskyffel. Se Skyffling.
Trädgårdsskötsel. Se Trädgård och Trädgårdsodling.
Trädgärdssmultron, bot. Se F ra gar i a.
Trädgärdssnäckan, zool., liktydigt med den i art. H
e l i x omtalade Helix hortensis.
Trädgårdssofvaren, Eliomys l. Myoxus quercinus,
zool., är en liten gnagare, nära besläktad med
den äfven i Sverige förekommande hasselmusen (se
Hasselmössen). Från denna skiljer den sig genom
betydligare storlek samt afvikande tandbyggnad
och färgteckning. Öfre kroppssidan är gråbrun,
med rödaktig anstrykning; den undre är hvit. På
hvardera sidan är ett svart band, som omger ögat
och därifrån löper nedåt halsen. Arten förekommer
i mellersta och södra Europa, företrädesvis i dess
västra del, vanligen i skogstrakter, men ock i
trädgårdar och invid boningshus. Den förtär frön,
frukter, insekter, fågelägg och unga fåglar. Den
bygger ett rundt, fristående bo mellan några
trädgrenar, eller ock inkräktar den en ekorres
eller någon större fågels bo. Lika litet som
hasselmusen blir den i fångenskap riktigt tam.
L-e.
Trädgårdsstad (eng. garden city, fr. cité-jardin),
ett samhälle, där hela befolkningen eller största
delen däraf är bosatt i hus, till hvilka höra större
eller mindre ekonomiträdgårdar. Redan i början af
1800-talet framlade engelske samhällsreformatorn
R. Owen förslag till ett samhälle af detta slag. Idén
tog fart i England först i senare delen af 1800-talet,
då dels Cadburys chokladfabrik, dels tvålfirman
Lever brothers för sina arbetare anordnade två
trädgårdsstäder (Bournville utanför Birmingham
och Port Sunlight vid Liverpool). En fastare form
för trädgårdsstäder utarbetades af tidningsmannen
E. Howard 1898, och enligt hans principer skulle en
trädgårdsstad indelas i särskilda områden för industri
och handel, andra afsedda endast för bostäder,
mest enfamiljshus, i begränsadt antal per ytenhet,
vidare ett bälte af småbruk rundtorn staden och
därutanför större åkrar, äng och skog. Inuti staden
skulle allt göras för att befordra prydlighet,
hygien och social trefnad. Spekulation i hus och
tomter skulle förebyggas. En mönsterstad Letchworth
(se d. o.) började 1903 byggas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med dessa principer, och dess
invånarantal hade stigit till 14,000. I utkanterna
af många engelska städer, såsom London, Hull
m. fl., har man efter ungefär samma grunder anordnat
trädgårdsförstäder (eng. garden suburbs), bland hvilka
den vid Hampstead i nordvästra London torde vara mest
bekant. Medan de flesta öfriga trädgårdsstäder äro
afsedda hufvudsakligen för industriarbetare, har man
i Hampstead med afsikt vid samma gator uppfört dels
enkla hus för kroppsarbetare, dels äfven lämpliga
bostäder för den burgnare medelklassen. Äfven i
Tyskland finnas åtskilliga trädgårdsförstäder,
t. ex. vid Karlsruhe, Magdeburg och Berlin, samt
åtminstone en verklig trädgårdsstad, Hellerau nära
Dresden. I Frankrike finnas några trädgårdsstäder,
andra finnas i Holland, och i Belgien ämnar man
anlägga sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
