Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trouville - Trovata la legge, trovato l’inganno - Trowbridge - Troy - Troy, 1. François de - Troy, 2. Jean Baptiste François de - Troyes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
41
Trovata la legge, trovato 1’inganno-Troyes
42
D e a u v i 11 e (se d. o.), som på allra
sista tiden tycks ha öfverflyglat T.
Del af societetshuset och badstranden i Trouville
Trovata la legge, trovato l’inganno [trå-
leggje- -nå], italienskt ordspråk: "finner man en
lag, finner man ock sveket", d. v. s. sättet att
kringgå den.
Trowbridge [tråu’bridʃ], stad i engelska
grefsk. Wilts, vid Avons biflod Biss (Mere) och Great
westernjärnvägen. 11,526 inv. (1901). Tillverkning
af fina tyger och yllevaror. I T:s kyrka är skalden
G. Crabbe begrafd.
Troy [tråi’], stad i nordamerikanska staten New York,
på vänstra stranden af floden Hudson, vid Erie-,
Champlain-, Hudson- och Mohawkkanalerna samt flera
järnvägslinjer. 75,488 inv. (1915). I staden finnas
Rensselaers polytekniska institut, grundlagdt 1824
af Stephen van Rensselaer, Förenta staternas äldsta
och länge dess förnämsta ingenjörsskola, ännu högt
ansedd, Emma Willards skola, grundlagd 1821, en af
landets äldsta flickskolor, samt flera katolska och
andra högre undervisningsanstalter. T. är en mycket
liflig fabriksstad, med valsverk, järngjuterier,
maskinverkstäder, linneväfverier, skofabriker
m. m. 1880 voro 22,434 pers. sysselsatta i industriens
tjänst. Staden, anlagd 1787 af holländare under
namnet Vanderheyden, fick 1789 sitt nuv. namn och
1816 stadsrättigheter.
E. A-t.
Troy [trtt»ar]. 1. Francois de T., fransk målare,
f. 1645 i Toulouse, d. 1730 i Paris, var son
till målaren Nicolas de T., kom till Paris och
blef där porträttmålare samt medlem af akademien
1674. T. målade både stora och små porträtt med
lefvande upp-
Frangois de Troy. Efter ett själf porträtt.
fattning och elegant utförande och vardt hof-damernas
favoritmålare. - 2. Jean Baptiste Francois de T.,
den föregåendes son, målare, f. 1679 i Paris,
d. 1752 i Rom, studerade för sin fader, vistades
7 år i Italien, återkom 1706, blef 1708 medlem af
akademien och var från 1738 till sin död direktör
för Franska akademien i Rom. Han var af sin samtid
mycket uppburen. Han utmärkte sig först och sist
för ytterlig lätthet i uppfinning och utförande,
målade i alla arter samt dekorerade palats, våningar
och kyrkor. I Rom utförde han sju scener ur Esters
historia (två af dessa nu i Louvre), ämnade till
modeller för gobelängfabriken. Därefter kom en ny
följd af likartade bilder, framställande lasons
historia (utställda 1748, lason dödar tjuren, i
Chantillv). Af hans oljetaflor må nämnas Pesten i
Marseille (Marseilles museum), Bacchus och Ariadne
(1725, Montpelliers museum), Henrik IV hnller kapitel
med Helgeands-orden 1595 (1732; stor ceremonibild,
Louvre), Susanna (Rouen), Ostronfrukost (i Chantilly),
kärleksscener (k. slottet i Berlin), Löt och hans
döttrar (Petersburs:).
lo. 2. C. B. N.’
jean Baptiste Fr. de
Troy.
Efter målning
af fadern.
Troyes [trωa’], hufvudstad i
franska dep. Aube, 110 m. ö. h., på en bördig slätt vid Seine,
som där är
delad i flera armar och bevattningskanaler, och
vid början af Haute-Seinekanalen samt järnvägen
Paris–Belfort. 53,407 inv. (1911). Den af nämnda
kanal tudelade staden har ålderdomlig prägel med
mestadels smala och krokiga gator samt många trähus
från renässanstiden. Utanför de hela staden omgifvande
breda bulevarderna, fordom fästningsvallar, ligger
en krans af förstäder. Bland T:s många kyrkor märkas
katedralen S:t Pierre (fig. 1), en trots bristande
enhet i stilen imponerande byggnad från 1100-
till 1500-talet, som flera gånger restaurerats,
med två torn, af hvilka endast det norra, 74
m. högt, är fullbordadt, en rikt smyckad portal,
gamla glasmålningar och rik skattkammare, med gamla
emaljmålningar, manuskript från 1000- och 1100-talen
m. m.; den för sin gotiska stilrenhet berömda, 1262
af påfven Urban IV grundlagda S:t Urbain (fig. 2),
med fönstermålningar från 1200-och 1300-talen, S:te
Madeleine, från 1100-talet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
