Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trolle, Henrik af - Trolle, Herluf - Trolleberg - Trolle-Bonde - Trolleborg - Trolleholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flagga (1860), Sjöofficeren (1870; 2:a uppl. 1876),
Kapten Thomas Darell (1872), Bilder från skolan och
lifvet (s. å.), Gustaf III:s testamente (2 dlr, 1874,
2:a uppl. 1881; ty. öfv. af Jenny Lind-Goldschmidt),
Jakob Duwall (2 dlr, 1875), Från land och haf
(1876), Bland öarne och skären (s. å.), Den svenske
blokadbrytaren (s. å.), På en mils omkrets (1877),
Östersjöns konung (2 dlr, 1878), Hvalfångaren (s. å.),
Från flottans hufvudstation (1879), Rojalister
och republikaner (1881), Krona och törne (1882),
Bland sjögastar och upprorsmakare (2 dlr, 1883),
"Silfversmedens" son (1884), Utkastad i verlden
(afslutad af sign. Lodbrok, 1885). Flera af T:s
arbeten ha öfversatts till danska, tyska, franska
och engelska språken. I Amerika har utgetts en
praktupplaga af åtskilliga af hans romaner.
1. A. H-Id. (A. M-e.) 2. A. M-e. 3. -rn.*
Trolle, Herluf, dansk sjöhjälte, f. 14 jan. 1516, d.,
barnlös, 25 juni 1565 i Köpenhamn, son till Jakob
T. af svenska ätten T. (se Trolle, sp. 820),
blef riksråd 1557 och var 1558 konungens sakförare i
åtalet mot Peder Oxe. Han hade därjämte öfverinseende
vid flottans utrustning och anförde den på flera tåg
1560-62, bl. a. till Kurland och Ösel. I Nordiska
sjuårskriget hade han likaledes öfverbefälet 1564-65
och vann 30-31 maj 1564 i förening med en lybsk flotta
en lysande seger öfver Jakob Bagge vid Öland, där
svenska amiralsskeppet "Makalös" sprang i luften,
men sårades 4 juni 1565 i en oafgjord träffning
utanför Buchow vid mecklenburgska kusten och afled
tre veckor därefter. T. äktade 1544 Birgitte
Göye (se d. o. 5). Genom testamente grundlade han
Herlufsholm skole. Se T. Becker, "H. T. og Birgitte
Göje" (1865), G. Wad, "Breve til og fra H. T. og
Birgitte Gjöe" (1893), och H. Petersen, "Minder om
H. T. og Birgitte Gjöe" (1897). - T:s broder Börje T.,
f. 1501, d. 1571, blef riksråd 1540 och var dansk
kommissarie vid Kalmarmötet s. å. och gränsmötet
i Älfsborg 1554. Hans broder Niels T:s sonson
Niels T., f. 1599, d. ’1667, blef 1643 riksråd samt
var 1643-51 riksviceamiral och 1656-61 ståthållare
i Norge. E. Ebg.
Trolleberg, gods i Flackarps och S:t Peders klosters
socknar, Malmöhus län, vid Höje å, omkr. 2,5
km. s. v. om Lund, omfattar tills, med det underlydande
Flackarp och Värpinge 14 1/2 mtl,
tax.-v. 2,273,100 kr. (1918). Corps-de-logiset är
ett af en vacker park omgifvet tvåvånings stenhus,
byggdt i midten af 1700-talet efter ritning af
Hårleman. T., urspr, kalladt Värpinge, skänktes
1331 till Lunds domkapitel, kom vid reformationen
under danska kronan och pantsattes 1572 till
Lave Brahes änka Gjörvel Fadersdotter Sparre,
som 1601 skänkte det till Kristian IV. Det egdes
sedan af Tage Ottesson Thott ("skånska kungen"),
biskop Vinstrup i Lund och dennes måg Casper von
Böhnen, hvars änka sålde det till öfverstelöjtnant
Fr. Trolle, som lät uppföra den nuv. hufvudbyggningen
och göra det till fideikommiss under namnet
T. för sin andra dotter, gift med majoren grefve
F. G. H. C. Wachtmeister af Johannishus, hvilken som
fideikommissarie enligt svärfaderns bestämmelse
antog namnet Trolle-Wachtmeister. Det innehades
sedan af riksdrotsen K. A. Trolle-Wachtmeister och
dennes son excellensen H. G. Trolle-Wachtmeister,
som 1830 öfverflyttade fideikommissrätten till
Trolle-Ljungby. Nuv. egare äro öfverstekammarjunkaren
grefve H. G. Trolle-Wachtmeister och dennes
brorsbarn.
Trolle-Bonde. Se Bonde 10 och 13.
Trolleborg 1. Trollaborg (äfven Edsholm),
under medeltiden fäste på landtungan mellan sjöarna
Furen och Flåren, nära det förr af släkten Trolle egda
säteriet Ed (se Ed 2) i Våxtorps socken, Jönköpings
län. Det var säte för fogden i orten och omtalas
först 1370. Den siste fogden var Henning von Lancken,
hvilken 1434 måste uppge slottet till Engelbrekts
medhjälpare Berman, hvarefter det förstördes.
L. W:son M.
Trolleholm, fideikommissegendom i Torrlösa socken,
Malmöhus län, omfattar 36 1/24 mtl med ett tax.-v. af
7,393,500 kr. (1918), hvaraf 96,700 kr. för "annan
fastighet". Det är länets största gods,
med en areal af 7,587,5 har, hvaraf 5,396,6 har åker,
1,443,9 har skog (mest bok) och 461,7 har betesmark,
utgörande omkr. 4/5 af nämnda socken jämte delar
af Konga, Asks, Billinge, Bosarps, Stehags och
Norra Skreflinge socknar i Onsjö, af Örja socken
i Rönnebergs och af Gessie socken i Oxie härad, och
har af gammalt indelats i slättbogodset, hemmanen i
Torrlösa socken, skogsbogodset, hemmanen ö. därom, och
strögodset. Å godset, som är deladt i 170 välbyggda
farmer, utarrenderade på 10 å 20 år, finnas vatten-
och väder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
