Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trinklermotor - Trinkonomali - Trinnor - Trino - Trinoda necessitas - Trinom - Trinqueau - Trinucleus - Trinundinum - Trio - Triodia - Triodion - Trioditis - Triodon - Triokala - Triol - Triol - Triolein - Triolett - Trional - Trionfante - Trionychidae - Trionyx - Trio - Triopion - Trioson - Trioxiantrakinoner - Trioxid - Trioximetylantrakinon - Trioximetylen - Trioxipurin - Tripalmitin - Triparadeisos - Tripel - Tripetaloideae - Triphaena - Tripitaka - Triplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Trinkonomali-Triplan
762
dera förkomprimerade luften aldrig är fullt
ren, uppstodo emellertid svårigheter, som ej
kunde öfver-vinnas, hvarför trinklermotorn
aldrig kommit öfver försöksstadiet.
K. H-ek.
Trinkonomali. Se Trincomali.
Trinnor. Se Gärdsel.
Trino [-nå], T. Vercellese, stad i italienska
prov. Novara, 17 km. s. s. v. om Vercelli, nära Pos
vänstra strand, vid järnvägen Chivasso- Casale. 12,138
inv. (1901). I trakten odlas ris och drifves stor
svinafvel.
Trinoda nece^sitas [trinå-], lat., af tres, tre,
och nodus, knut, hist., "treknutad förpliktelse",
juridisk term, som från 1600-talet användts i engelsk
laghistoria för frimännens förpliktelse under den
angelsaxiska tiden att tjäna i hären samt bygga
och underhålla broar och befästningar. Uttrycket
förekommer ej i medeltida urkunder och torde ha
uppstått genom en felläsning af Selden: trinoda i
st. f. trimoda (mlat., "tre slags"). V.S-g.
Trinom [-nåm], mat. Se B i nom.
Trinqueau [tråka-1]. Se N e p v e u.
Trini^cleus (af lat. nufcleus, kärna, knöl),
paleont., trilobitsläkte, som fått sitt namn af
tre på hufvudet befintliga stora knölar. Ögon
saknas. Hufvudet är om-gifvet af ett bredt bräm,
försedt med små, rundade urgröpningar, fa-cialsuturen
är belägen i hufvudets yttre rand, och kinderna
äro utdragna till långa horn, Släktet tillhör det
under-siluriska systemet och är i Sverige allmännast
i den s. k. trinucleusskif-jern. B. L-n. (K. A. G.)
TriniTndinum, lat. Se Nundinse.
Trio [tji’å], it., mus. 1. Tonstycke för antingen
endast tre sångstämmor eller endast tre instrument,
t. ex. stråktrio: för violin, altfiol och violon-cell,
p i a n o t r i o: för piano, violin och violoncell
(jfr T e r s e 11 2). O r g e 11 r i o är ett
orgelstycke för två manualer och pedal med olika
registrering och stämföring. - 2. Kontrasterande
mellansats (af blidare, melodiöst kynne) i danser,
marscher, scherzon etc. Fordom komponerades
mellansatsen i dylika stycken trestämmig (såsom
de af Lully tonsatta balettdansernas blåstrior
för 2 oboer och l fagott); däraf namnet. Jfr
Marsch, Menuett, Scherzo. - Triosonät var en på
1600- och 1700-talen odlad form, som bestod af
stråktrio med (ej själfständig) basso continuo.
l o. 2. A. L. (E. F-t.)
Trio^ia E. Br., bot. Se Sieglingia.
TriVdion (af grek. tri-, tre, och ode, sång),
en liturgi (se d. o.) inom den ortodoxa
kyrkan, som innehåller gudstjänstordning för
de rörliga festerna jämte böner och hymner.
J. C.
Trioditis, grek. myt. Se H e k a t e, sp. 278.
TrFodon, zool. Se Fastkäkar.
Triorkala (grek. Tgioxaka), fordom namn på staden
Caltabellotta.
Trinucleus seticornis.
Triol (fr. triolet), mus., en grupp af tre noter,
som skola utföras på samma tid som två med samma
tidsvärde. Trioler öfverskrifvas med siffran 3 samt,
vid mindre värden, med gemensamt tvärstreck för de
tre noterna:
Jfr Duo l, Kvartol,
K’vintol, S ex t öl och Sep t öl. A. L.*
Triol, kem. o. tekn. SeTrikloretylen.
Trioleln, kem., detsamma som olein (se d. o. och
Elain). Jfr Is t er, sp. 1013.
Triole;tt (fr. triolet), en gammal fransk versform,
hvars strof består af åtta (vanligen åtta-stafviga)
rader, bland hvilka den fjärde och sjunde äro
endast en omtagning af den första samt den åttonde
en omtagning af den andra. Kimställningen är a b b a
a b a b. Denna ganska behagfulla form nyttjades med
framgång till erotiska och satiriska kupletter.
Trionäl. Se Sömnmedel, sp. 224.
Trionfarnte, it., mus., triumferande, segerjub-lande.
Trionyrchidae, läppsköldpaddorna, Se Sköldpaddor,
sp. 1376.
Trionyx, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1376.
Triöpion, kap vid Knidos i Earlen (nu Kap
Krio). Platsen var ryktbar för sitt Apollontempel
och de festspel, som därinvid firades. Hos Herodotos
betecknar namnet hela den knidiska halfön. Det
torde stå i sammanhang med Knidos’ förmente
grundläggare, halfguden Triopas (en tessalisk
konung, son af Poseidon och Kanake) eller med
någon annan mytisk personlighet med samma namn.
J-c-
Trioson [triåså’], A. L. Se Girodet-T r i o sp n.
Trioxiantrakinoner, kem. Se Oxiantraki-n o n er.
Trioxid, kem., oxid (se d. o.), innehållande 3
syreatomer. Trioxiderna tillhöra två olika typer,
R203 och R03 (ex. Cr203 och Cr03). Till undvikande
af missförstånd böra oxiderna af den förra typen,
R203, hellre benämnas seskvioxider (af lat. sersqui,
en och en half). Jfr Nickel, sp. 932, och F ä r g n
i n g, sp. 292. K. A. v-g.
Trioximetylantrakinon [-nån], farm. kem. Se Senna.
Trioximetylén, kem. Se Form-aldehyd.
Trioxipurin, kem. Se Purin och Urinsyra.
Tripalmitin, kem., detsamma som palmitin (se d. o.).
Tripara^délsos (grek. TQiyiaQdåeioos), syrisk fornstad
vid Orontes’ källa, bekant geriom Anti-patros’ (se
d. o. 1) val till riksföreståndare f or andra gången
(321 f. Kr.). Staden låg förmodligen på samma plats
som det nuv. Kamucat el-Hörmel vid källsjön cAin
el-cAsi. J- C.
TrFpel, geol. Se Tri p öl i t.
Tripetaloideae (af grek. tri-, tre, peftalon, blad,
och élfdos, utseende), bot., grupp af monokotyle-dona
familjer, innefattande Alismatacece, Butoma-cece
och Scheuchzeriacece. G. L-m.
Triphäena, zool. Se N att fly n.
Tripitaka. Se T i p i t åka.
Triplan, flygmaskin, med hufvudbärytorna anordnade
i tre plan. Det första triplanet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
