- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
723-724

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trient - Trientalis - Trier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hattar, siden, choklad, spirituosa, salami och
stenarbeten. Vid Världskrigets utbrott var det säte
för en furstbiskop, kretsdomstol och
fästningskommendant samt hade prästseminarium,
gymnasium, lärarinneseminarium, byggnads- och
konsthandtverksskola, handelsskola, musikskola,
döfstuminstitut, anstalt för silkesafvel och
ett stadsmuseum med bibliotek om 82,000 bd. På
högra (västra) stranden af Adige ligger Doss
Trento (289 m. ö. h.) med några försvarsverk,
och vägarna till T. från s. äro starkt befästa:
i v. af passbefästningen Bucca di Vela, med två
utanverk vid Sopramento, och i ö., där vägen
till Val Sugana går, af ett batteri ; de nordliga
öfvergångarna försvaras af verken Civezzano och
Gardolo-Montevaccino, de sydliga af flera verk på
Monte Selva, hvarjämte 2 större verk äro framskjutna
till Levicosjön; vid Adige-dalens västra sluttning
ligger s. om T. kasemattbatteriet Romagnano, två
batterier vid Mattarello, 8 km. från T. vid östliga
dalkrönet, samt därbakom flera kasemattbatterier,
ända till 1,400 m. ö. h., och som reduit fortet
San Rocca. – Tridentum, tridentinernas hufvudstad
och Tyrolens äldsta stad, var i forntiden romersk
koloni, blef på 300-talet biskopssäte och led
mycket af folkvandringarna, men återställdes af
Teoderik den store. Omkr. 574 blef det säte för en
langobardisk hertig, kom under Karl den store till
frankiska riket och förlänades 1027 af Konrad II som
furstendöme åt biskopen af T. Genom tridentinska
mötet
(se d. o.) fick det världsrykte. 1803 blef
biskopsstiftet sekulariseradt och införlifvadt med
Österrike, kom 1809 till Italien och 1814 åter till
Österrike. Under Världskriget utgingo österrikarna
från 15 maj 1916 på T.-fronten med en omfattande
offensiv mot s. och s. ö., som slutade med eröfringen
af Asiago och Arsiero (båda 30 maj), Ceserna (3 juni)
och Monte Lemerle (10 juni). Italienarna återtogo
25 juni Asiago, Ceserna, Monte Cengio m. m. samt den
27 äfven Arsiero och den 30 Monte Maggio. Efter att
10 juni 1917 ha ryckt fram på Sette Comuniplatån
måste de 30 aug. gå tillbaka i Sugana-dalen, där
österrikarna började gå fram 10 nov., togo Asiago,
sedan tillkämpade sig åtskilliga framgångar på Sette
Comuniplatån m. fl. st. samt fördrefvo italienarna
från bergsställningarna mellan Brenta och Piave. Sedan
fransmännen äfven börjat ingripa, måste österrikarna
i jan. 1918 utrymma en del platser; en af dem 15 juni
igångsatt större offensiv hade föga framgång och
efterföljdes af italienska anfall. 30 okt. utrymde
österrikarna Asiago och gingo sedermera längre
tillbaka. Efter undertecknandet af stilleståndsaftalet
2 nov. utrymde de också T., som följande dag besattes
af italienarna. Litt.: Atz och Schatz, "Der deutsche
anteil des bistums T." (1902 ff.), och Battisti,
"II Trentino" (1898). E.A-t. L.W:son M.

Trientalis L., bot., ett litet släkte af 3 små
örter, hörande till fam. Primulaceæ. I Sveriges skogar växer allmänt
den lilla, vackra dufkullan l. skogsstjärnan,
T. europæa L. (se fig.), hvars nästan glatta stjälk
blir 10–15 cm. hög och bär de lansettlika–ovala,
nästan helbräddade bladen rosettställda i toppen,
en i länder med tempereradt klimat mycket ovanlig
bladställning. Mellan dem uppskjuta på utdragna skaft
de ensamma, täcka, hvita blommorna, som oftast äro
sjutaliga och stjärnlikt utplattade. Frukten är en klotrund
kapsel, hvars skal rulla sig tillbaka, så att fröfästet
med de 5–10 jämförelsevis stora fröna friläggas.
O. T. S. (G. L-m.)

illustration placeholder
Trientalis europæa (dufkulla l. skogsstjärna),

1 hela växten, 2 fröna på fröfästet, 3 frö.


Triēr (grek. triēres, "treroddare"), ett forngrekiskt
krigsfartyg med tre rader af åror och roddare på hvar
sida. Olika meningar ha framställts beträffande dessa
fartygs utseende, rigg och konstruktion i öfrigt,
särskildt anordningarna för rodden. Framstående
fackmän inom sjöväsendet ha t. o. m. förnekat
möjligheten att anbringa tre rader åror öfver
hvarandra. Såväl beskrifningar som afbildningar från
forntiden medge dock intet tvifvel, och de tekniska
svårigheterna kunna öfvervinnas, om de olika raderna
af roddare icke placeras på olika däck. Triererna
voro nämligen inga "tredäckare", utan hade endast ett
däck, under hvilket samtliga roddare befunno sig, och
de äldre triererna voro t. o. m. blott halfdäckade,
d. v. s. öppna midskepps. Därigenom att roddarna
voro på ett sinnrikt sätt ordnade i sned riktning
öfver hvarandra (jfr fig.) kunde det lodräta afståndet
mellan årraderna nedbringas till omkr. 0,3 m., hvarför
fartygssidans höjd icke behöfde bli öfverdrifvet
stor. Förstäfven var nedtill utdragen och hade en
metallklädd "ramm", medelst hvilken man sökte borra
fiendens fartyg i sank. De attiska triererna voro
omkr. 36 m. långa, 4 m. breda och hade ett djupgående
af högst 1 m., de hade 170 åror med lika många roddare;
hela besättningsstyrkan torde ha uppgått till vid
pass 200 man. Styrningen skedde med två styråror, en
på hvardera låringen. Riggen bestod af en i närheten
af fartygets midt placerad stormast och en förlig,
låg och starkt framåtlutad mast, hvardera förande
ett råsegel. Masterna voro fällbara. Befälhafvaren
kallades trierark (se Trierarki).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free