Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 669-670 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trepanation - Trepanera - Trepang - Trepass - Trepassbåge - Trepidation - Treponema pallidium - Tréport, Le

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

669

Trepanera-Tréport

670

som är försedd med skaft, liknande det på
en korkskruf. Trepanationens användning är i
af-tagande. För öppnandet af kranialkaviteten
och andra benhålor nyttjar kirurgen numera hellre
hammare och mejsel eller borrliknande instrument,
som drifvas med elektricitet. - Trepanation är
den äldsta ingripande kirurgiska operation vi
känna. Den beskrifves af Hippokrates och ingående
af Celsus. I Danmark har den, såsom trepanerade
skallar visa, säkert utförts under stenåldern. De
äldsta trepanerade skallarna i Sverige äro från
äldre järnåldern. Fyra stycken af dessa äro funna i
graffältet (från omkr. 100 år e. Kr.) å Smörkullen
vid Alvastra järnvägsstation. Operationen är tydligen
utförd både för att bota inre sjukdom, då skallens
ben ej förut varit skadade, och för krosskador å
skallen. I Alvastra ha säkert funnits skickliga
operatörer, då skallarna visa läkning och långt lif
efter ingreppet. Äfven en tre-panerad skalle från
Klockrike och en från Sundby i Östergötland äro
från äldre järnåldern. Likaså en från Vagnberga på
Öland. På Gottland har

Fig. 2. Trepaneradt kranium från Broa i Hälla
socken,

Gottland. Läkt trepaneringshål på högra hjässbenet.

(Vikingatiden.)

anträffats en från vikingatid (se fig. 2), och
troligen äro äfven två trepanerade kranier, funna
i Västerås, från yngre järnåldern. Alla dessa tio
skallar visa läkning efter operationen. Svårare är det
att konstatera trepanation, då ej läkning inträdt,
utan patienten dött strax efter trepanationen. Ett
kranium från Vagnhärad i Södermanland visar dock
tecken på trepanation med tidig död därefter. Se
G. Ketzius, "Om trepanation af hufvudskålen såsom
folksed i forna och nyare tider" (i "Ymer", 1901,
s. 11 ff.), 0. Almgren, "Ett graffält från den äldre
jernåldern vid Alvastra i Östergötland" (ibidem), och
C. M. Furst, "Trepanerade svenska kranier från äldre
tid" (i Lunds universitets årsskrift N. F. afd. 2, bd
9, n:r 4, 1913) och en uppsats i "Forn-vännen" 1917.
J. B. J-n. (J. Å. C. M. F.)

Trepanera, utföra en trepanation (se d. o.).

Trepang, torkade sjögurkor (se Tagghudingar,
sp. 281–282), utgör ett af kineser och malajer
begagnadt födoämne.

Trepass.

"Näsor".

Trepass (af lat. tres, tre, och pandere,
öppna, spärra ut; ty. dreipass, fr. trèfle,
trilobe), bygnk., en klöfverbladsformig, af tre
cirkelsegment bildad figur, som ofta förekommer i
gotisk, arabisk och indisk arkitektur, dekoration
och konstslöjd. Fyrpass, fempass o. s. v. ha
motsvarande antal cirkelsegment. Ett trepass kan vara
enkelt (se fig.) eller sammansatt; i senare fallet
med mindre trepass i hvart och ett af cirkelsegmenten
(se midtrosetten i fig. 6, art. Spröjsverk). De stora
"näsorna" (se Näsa, bygnk., 1) orneras vanligen
med ett blad, en knopp eller rosett; de små
lämnas slutande i spets eller med affasning (se fig.).
Jfr Fönster, fig. 17.
C. G-m.

Konstruktion af en trepassbåge i Toledo.

Trepassbåge (Klöfverbladsbåge), bygnk.,
är en murbåge i trepassform emellan två vederlag. Se
fig. Jfr Båge 4, fig. 18 o. 19.

Trepidation (lat. trepidatio, darrning), astron.,
namn på en af medeltidens astronomer oriktigt
antagen oscillation af fixstjärnssfären. Enligt denna
uppfattning skulle vårdagjämningspunkten, i st. f. att
skrida himmelen rundt (jfr Precession), endast
röra sig fram och tillbaka kring ett visst medelläge.
K. B. (B-d.)

Treponema pallidum, det numera vanliga namnet på
syfilisbacillen i st. f. spirochæte pallida.

Tréport [trepår], Le, hamnstad i franska
dep. Seine-inférieure, vid kustfloden Bresles utlopp
i Kanalen, 28 km. n. ö. om Dieppe och 4 km. n. v. om
Eu, med hvilket T. genom kanal är förbundet. 4,619
inv. (1906). T. är en mycket besökt badort, har
lifligt trafikerad hamn, kyrkan S:t Jacques, från
1400-talet, och ett gammalt rådhus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>