Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 533-534 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trachycarpus - Trachylobium - Trachyphonus - Trachypteridae - Trachypterus - Trachys - Trachyt - Tracien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trachyca’rpus Wendl., bot., palmsläkte med 4 arter
från västra Himalaya till Kina och Japan, nära
besläktadt med Chamærops (se d. o.). Bladen äro
solfjäderformade med fintaggiga, på öfversidan platta
skaft (hos Chamærops groftaggiga och med hvälfd
öfversida). Den mest bekanta arten är T. excelsa
(Chamærops excelsa), som blir omkr. 3,5 m. hög
och är en mycket härdig prydnadsväxt för boningsrum
och växthus. Bladslidornas fibrer, som äro ytterst
sega, användas i växtens hemland Kina (se d. o.,
sp. 29) till framställning af mattor, tåg m. m.
G. L-m.

Trachylobium Hayne, bot., trädsläkte af
fam. Leguminosæ, underfam. Cæsalpinioideæ,
med 2 arter i tropiska Afrika och l art i
tropiska Asien. Bladen äro parbladiga med uddblad,
läderartade. Blommorna, som äro hvita och sitta i
klasar samlade i grenspetsarna, ha fyrdeladt foder,
5 olika eller nästan lika kronblad och 10 fria
ståndare. Frukten är en läderartad, aflångt-äggrund,
icke uppspringande, skroflig balja. T. Hornemannianum
och T. mossambicense äro antagligen moderväxter till
de östafrikanska kopalsorterna (se Kopal, sp. 966).
G. L-m.

Trachy’phonus, zool. Se Bucconidæ.

Trachypte’ridæ (Tænioides), Bandfiskar,
zool., en fiskfamilj af taggfeningarnas
ordning. Hithörande fiskar utmärkas genom långsträckt,
från sidorna bandlikt hoptryckt kroppsform, en enda,
lång ryggfena, ingen eller en mjuk stjärtfena, hvars
öfre strålar äro uppåtriktade, porös benbyggnad samt
öfver hufvud den spröda, bräckliga kroppsbeskaffenhet,
som är vanlig hos djupvattensfiskar, till hvilka
samtliga hithörande egendomliga fiskarter äro
att hänföra. Endast tre släkten äro kända. Af
dessa höra två till Skandinaviens fauna, nämligen
Trachypterus och Regalecus, af hvilka det senare
släktets arter ha, det förras åter sakna tänder. Af
släktet Trachy’pterus


Trachypterus arcticus.

finnes i våra nordiska haf en art, T. arcticus, af
norska fiskare kallad solvkveiten, som en och annan
gång efter starka stormar träffas vid norska kusten,
hufvudsakligen i Nordlanden och Finmarken, uppdrifven
i land eller på grundare vatten. Där blir den, liksom
följande art och djupvattensfiskar i allmänhet,
till följd af den starka minskningen i det tryck,
som vattnet på stora djup utöfvar, alldeles redlös
samt ytterst bräcklig att handtera, hvarför hela och
oskadade exemplar sällan eller aldrig erhållas. På
Island kallas den vogmäri och på Färöarna vaagmær. I
Sverige har denna fisk anträffats en gång vid
Hälsingborg och en gång utanför Göteborg. Sölvkveiten
når en längd af inemot 3 m., har kroppen baktill mot
stjärtfenan starkt afsmalnande och nämnda fena snedt
ställd mot kroppens längdriktning. Ryggfenan (en enda)
sträcker sig längs nästan hela ryggsidan; hos yngre
är den framtill försedd med några långa fenstrålar,
som bilda liksom en särskild nackfena. Hos ynglet af
en närstående art har man funnit dessa fenstrålar
utvecklade till långa bihang, väl tre gånger
öfverstigande hela kroppslängden. Förmodligen eger
liknande förhållande rum med sölvkveitens yngel,
hvilket man ännu ej känner. Refben saknas. Färgen
är på sidorna silfvergrå, rygg- och stjärtfenan
röda. - Om släktet Regalecus se Sillkungen 2 med fig.
R. L. (L-e.)

Trachypterus, zool. Se Trachypteridæ.

Trachys, zool. Se Praktbaggar.

Trachyt, geol. Se Trakyt.

Tracien (grek. Q^axr), Spyxri, lat. Thracia), en
geografisk benämning, som under olika tider haft
mycket olika betydelse. I äldsta tid förstodo
grekerna därmed allt land n. om Grekland och
Egeiska hafvet, utan att göra sig närmare reda för
dess begränsning mot öfriga väderstreck. Äfven
Macedonien räknades sålunda till T. Längre fram
inskränktes namnet T. till det landområde, som
begränsades af Illyrien i v., Macedonien, Egeiska
hafvet, Hellesponten, Propontis (Marmarasjön)
och Bosporen i s., Svarta hafvet i ö. och Istros
(Donau) i n., hvaremot trakterna n. om Donau räknades
till Skytien. Då romarna togo landet i besittning,
bibehölls namnet T. endast för den sydöstra delen
s. om Haimos (Balkan), hvaremot allt det öfriga
kallades Moesia. Bland de många bergskedjor,
hvilka fylla större delen af landet, äro de
förnämsta det nyssnämnda Haimos (Hæmus, Balkan)
och det därifrån mot s. och s. ö. utgrenade Rhodope
(nu Despoto dag). På gränsen mot Macedonien låg det
i forntiden för sina rika guld- och silfvergrufvor
berömda berget Pangaios. Hufvudfloder äro Hebros (nu
Maritsa) och Nestos (nu Mesta l. Karasu), under en
tid gränsflod mot Macedonien. T. ansågs af grekerna
i det hela vara ett ofruktbart land med kallt och
sträft klimat. Af skalderna betecknades det som
nordanvindens hemland. Detta gäller dock ej om den
södra kuststräckan, hvarest grekerna redan tidigt med
förkärlek slogo sig ned och grundlade många kolonier,
såsom Abdera, Dikaia, Mesambria och Ainos vid Egeiska
hafvet, Perinthos och Selymbria vid Propontis,
Bysantion vid Bosporen. Till T. räknades äfven den
mellan Melasviken och


Tetradrachmon från Tracien.

Hellesponten mot s. v. utskjutande, 75 km. långa
och i medeltal 15 km. breda landtunga, som fordom
kallades Traciska Chersonesus (se Chersonesus,
nu Gallipoli). I det inre landet lågo städerna
Filippopolis och Hadrianopolis vid floden Hebros och
Lysimacheia vid ingången till Chersonesus. Om landets
ursprungliga inbyggare, tracerna (grek. thrakes),
en gren af den indoeuropeiska folkstammen (jfr dock
Indo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>