Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 515-516 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tournus - Tours

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föddes i T. 1725, står framför rådhuset. Trakten
är rik på vingårdar och handeln med vin och sten
betydande liksom stoltillverkning.
E. A–t.

Tours [tōr], hufvudstad i franska dep.
Indre-et-Loire och i den forna prov. Touraine, på
vänstra stranden af Loire, som där genom en 2,4
km. lång kanal är förbunden med sin biflod fr. v.
Cher, på en utomordentligt naturskön och fruktbar
slätt, hvilken liksom den omgifvande trakten
kallas ”Frankrikes trädgård”. Genom en 1777
byggd, 434 m. lång stenbro, Pont de T., samt
två hängbroar, Pont S:t Cyr l. Bonaparte, öfver
ön Simon, v. därom, och Pont S:t Symphorien, öfver
ön Aucard, ö. därom, är T. förbundet med
förstaden S:t Symphorien, n. om Loire, genom
Orléansbanan med Orléans och Paris i n. ö. samt
Nantes i v. och genom statsbanan med Bordeaux
i s. s. v. Den äldre inre staden har ännu på
vissa ställen trånga gränder och torftiga bostäder,
men genomkorsas i alla riktningar af långa, breda
gator, bland dem den stora ”Rue nationale”, som
från stadens centrum, ”Place du palais de
justice”, med Balzacs bronsstaty (modellerad af
Fournier), för till rådhustorget, med T:s gamla
”Hôtel de ville” samt Rabelais’ af Dumaize och
Cartesius’ af Nieuwerkerke modellerade
marmorstatyer, på hvar sin sida om entrén till Pont de
T., och begränsas af en krets ståtliga bulevarder
samt vid Loirestranden af breda trädplanterade
promenader. Bland T:s byggnader märkas främst
den med två, 69 och 70 m. höga torn flankerade
gotiska katedralen S:t Gatien (byggd 1170–1547; se fig.)

Katedralen i Tours.

med ståtlig portal, berömda glasmålningar från
1200- och 1300-talen samt en (1506 af Juste
utförd) grafvård i hvit marmor öfver tre barn till
Karl VIII och Anna af Bretagne, basilikan S:t
Martin (af Lalou), en storartad modern byggnad
i romansk-bysantinsk stil, med underjordisk kyrka
och krypta, på den plats, där man funnit den helige
Martins graf, och därinvid två torn, Tour Charlemagne
och Tour S:t Martin, enda resterna af den
berömda, af Gregorius af T. omnämnda, under
1100- och 1200-talen med stor prakt ombyggda,
men af kalvinisterna förstörda gamla S:t
Martins-basilikan, fordom en ryktbar vallfartsort. Andra
märkliga byggnader äro kyrkorna S:t Julien (byggd
1225–29) med rester af en äldre kyrka, och
Notre Dame la riche, ärkebiskopspalatset (från
1658), Palais de justice (byggdt 1840), rådhuset
(byggdt 1895–97), flera ålderdomliga hus, från
1400-talet och senare, samt en stor teater. T. är
säte för ärkebiskop, prefekt, assisdomstol,
handelsdomstol, handelskammare och jordbrukskammare
samt 9:e armékårskommandot. Det har lyceum för
gossar och flickor, förberedande medicinsk och
farmaceutisk skola, högre och lägre prästseminarium,
lärarinneseminarium samt konst- och musikskola,
municipalbibliotek med omkr. 170,000 bd,
450 inkunabler och 2,000 handskrifter, museum för
taflor, skulpturverk, antikviteter och naturaliesamlingar,
botanisk trädgård, dårvårdsanstalt, sjukhus
och flera lärda sällskap. T. har 67,155 inv. (1911)
och är en betydande handels- och industristad.
Där tillverkas järn- och stålvaror, maskiner,
telefoner, lervaror, snörmakerivaror, siden (”gros de
T.”), möbeltyger, glasmålningar, porslin, choklad
m. m. Dessutom finnas färgerier, spinnerier,
garfverier och den stora boktryckar- och förlagsfirman
Mame. De viktigaste handelsvarorna äro vin, frukt,
särskildt plommon, säd, vax och siden. – T.,
romarnas Cæsarodunum, senare efter sina keltiska
invånare kalladt Turones, blef tidigt kristnadt –
redan 251 nämnes S:t Gatien som biskop där – och
850 ärkebiskopssäte. Världsbekanta äro biskoparna
Martin den helige (d. 400) och Gregorius af T.
(d. 593). Vid T., som ända in på 1000-talet
lydde under egna grefvar, besegrade Karl Martell
732 araberna. 853 brändes det af normanderna
och kom 1154 jämte Anjou, Maine och Touraine
i engelsk besittning, men blef 1204 definitivt
förenadt med Frankrike. Karl VIII och Ludvig XI
residerade ofta där eller i trakten. 13 konsilier och
3 riksmöten (1469, 1484, 1566) ha hållits i T.,
dit Henrik III 1583 också förlade parlamentet.
11 sept.–10 dec. 1870 var T. säte för den
provisoriska regeringen och under hela kriget
1870–71 för ”nationalförsvarsregeringens” delegation
samt för Loirearméns högkvarter, tills det 19 jan.
1871 besattes af tyskarna. – 2 km. s. v. om T.
i köpingen La Riche, midt emellan Loire och
Cher – egentligen blott en förstad till T. –
låg slottet Plessis-lès-Tours (lès, af lat.
latus, ”bredvid”), där Ludvig XI framlefde sina
sista år i fullkomlig afspärrning från världen och
dog 30 aug. 1483. Det var egentligen en stor,
starkt befäst privatbyggnad, uppförd af konungen
på en af honom inköpt landtgård. 1506 sammanträdde
riksständerna där, och 1589 ingingo Henrik
III och Henrik af Navarra försoning där.
Litt.: Giraudet, ”Histoire de la ville de T.”
(1874), Grandmaison, ”T. archéologique” (1879),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>