Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toul - Toula, Franz - Toullier, Charlesa Bonaventure Marie - Toulmouche, Auguste - Toulon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid- Rhen-Marnekanalen samt järnvägen mellan Paris
och Nancy, 23 km. v. om sistnämnda stad samt 215
m. ö. h. 15,885 inv. (1911). Tillverkning af textil-
och lervaror. Vin- och spannmålshandel. Det ansenliga
stadshuset var fordom biskopspalats (se nedan). – T.,
fordom Tullum, är en af de äldsta städerna i Frankrike
och blef biskopssäte redan under 400-talet. Biskoparna
fingo under 900-talet suveränitetsrättigheter, och
stadens borgare måste i 300 år (1200–1500-talen)
kämpa för sitt oberoende. Under 1400-talet tillhörde
staden tidtals Lothringen och eröfrades 1552 af konung
Henrik II af Frankrike, till hvilken den afträddes
provisoriskt genom fördraget i Vaucelles (1555)
och definitivt genom Westfaliska freden (1648). 1637
flyttades parlamentet i Metz till T. 1790 upphäfdes
biskopsstiftet, som förenades med Nancys. – Efter
fransk-tyska kriget 1870–71 anlades från 1874 kring
den förutvarande enceinten med sina utanverk en
modern fortgördel, som särskildt på västra fronten
gjordes dubbel. Hela gördeln fick 46 km. längd
med 11–16 km. diameter. Skyddande förbindelsen
mellan Moselle och Meurthe (vid Nancy), ansluta
sig till T. äfven befästningar på La Haye-platån;
och till skydd för järnvägen T.–Pont S:t Vincent
byggdes en del försvarsverk mellan S:t Vincent
och Villey-le-Sec. T. bildar sålunda en synnerligen
viktig länk i befästningskedjan Verdun–Belfort. 1814
gaf sig T. åt Schlesiska armén; 16 aug. 1870 angreps
det utan framgång af fjärde tyska kåren; 23 aug. och
10 sept. besköts det sedan utan resultat, men 23
sept. tvingades det genom artilleribeskjutning
under åtta timmar att ge sig. Under Världskriget
bombarderades T. 4 juni 1916 af tyska flygare.
(H. W-k. L. W:son M.)
Toula, Franz, österrikisk geolog, f. 1845 i Wien,
sedan 1880 professor i mineralogi och geologi vid
Tekniska högskolan där, har gjort geologiska resor
i Ural, Balkan, Krim, Dobrudscha, Bukovina, Mindre
Asien, Moldau och Alperna samt redogjort för dessa
genom afh. i "Zeitschrift der Deutschen geologischen
gesellschaft" och i geol. riksanstaltens i Wien
förhandlingar. E. E.
Toullier [tolié], Charles Bonaventure Marie, fransk
rättslärd, "den nye Pothier", f. 21 jan. 1752 i
Dol (Bretagne), d. 19 sept. 1835 i Rennes, blef
där 1776 juris doktor och 1778 e. o. professor,
men lämnade under revolutionen den akademiska
banan och egnade sig i stället åt praktisk juridisk
verksamhet, hvari han särskildt som skiljedomare vann
mycken berömmelse. 1806 blef han åter professor i
civilrätt i Rennes. Hans hufvudarbete är Le droit
civil jran-cais suivant Vordre du Code (1811 ff.;
6:e uppl., 14 bd, 1846-48, utg. af J. B. Duvergier),
en bland de yppersta kommentarerna till "Code civil",
som fransmännen ega, efterbildad af senare författare
samt öfv. till ty. och it. (C. G. Bj.)
Toulmouche [tolmöj], August e, fransk målare,
f. 1829 i Nantes, d. 1890 i Paris, studerade i
Paris för Gleyre och uppträdde 1852 med Josef och
Potifars hustru. Sedan egnade han sig, liksom sin
kamrat belgiern Stevens, åt skildringen af unga damer
och barn, som han med raffinerad smak inplacerade i
eleganta interiörer. C. R. N.*
Toulon [tolå’], hufvudstad i arrondissemanget
T. i franska dep. Var, n. om den i öst-västlig
riktning från Medelhafvet inträngande djupa
T.-viken, 46 km. s. ö. om Marseille, vid
Medelhafsbanan. 104,582 inv. (1911). T. har en
ypperlig, i n. och v. af höga kullar, i s. af Siciés
och Cépets bergiga halföar och i ö. af torpedförsvar
samt en stor vågbrytare (La jetée) skyddad naturlig
hamn, kallad Petite rade v. och Grande rade ö. om
vågbrytaren. T. är Frankrikes 10:e handels- och, näst
Brest, största örlogshamn, medelpunkt för dess 5:e
"arrondissement maritime". Inloppet försvaras närmast
af fort och batterier på Cépet samt på fastlandet,
s. och n. därom. Landbefästningen består af en
enceinte, i v. förstärkt genom fort Malbousquet och
i ö. stödd på fort La Malgue, en andra yttre linje,
bildad af befästningarna på Mont Faron, och en
tredje, ytterligare 7 km. till högsta spetsarna af
de T. omgifvande bergen framskjuten linje. Hamnen,
som genom kajer och två storartade hamnarmar delas i
flera bassänger, de uteslutande arsenalen tillhöriga
Darse Missiessy, Darse de Castigneau och Darse
neuve l. Vauban i v., den äfven för handelsfartyg
afsedda Darse vieille i ö. samt den mindre djupa Port
marchand, vid förstaden La Rhode i s. ö. Staden har
formen af ett cirkelsegment, där den nästan i rak
linje gående kajen vid de båda hufvudbassängerna,
Darse neuve och Darse vieille, är kordan. Den inre
staden har trånga gator, men omges på norra sidan
af en sedan 1852, då Napoleon III lät demolera de
gamla fästningsverken, uppvuxen modern stadsdel, med
planteringar, breda gator och moderna hus. En mängd
springbrunnar och flera vackra torg, Place d’armes
och Place de la liberté, med en af palmer omgifven
ståtlig fontän, uppförd 1890 till hundraårsminnet af
revolutionen, Place de Strasbourg m. fl., försköna
staden. Bland byggnader märkas den forna katedralen,
S:te Marie majeure, byggd på 1000-och 1100-talen
och ansenligt utvidgad på 1600-talet, en stor
modern teater, rådhuset, marinprefekturen samt en
stor musei- och biblioteksbyggnad. Med undantag
af de stora, marinen tillhöriga verkstäderna
har T. endast få industrianläggningar, för
tillverkning af tågvirke, segelduk, kläde, filtar,
strumpvaror, tvål etc. Omgifningen lämnar goda
viner, fikon, oliver, sydfrukter m. m. T:s största
märkvärdighet är den v. om staden belägna, efter
Vaubans ritning 1680 uppförda marinarsenalen, som,
mer än 6,5 km. lång, upptar en areal af 270 har,
sysselsätter 12,000–13,000 arb. och har kostat
öfver 160 mill. frcs. Dit höra bl. a. den 320
m. långa sejlarverkstaden, torpedfabrik, smedjor
och gjuterier, reparationsdockor, artilleripark,
marinmuseum, modellkammare, bagerier och magasin för
tillverkning och förvaring af allt, som krafs för
fartygens byggnad och utrustning. Mourillonarsenalen,
s. ö. om staden, innehåller stora upplag af virke
och metaller, stålpansarverk, ångsåg, bäddar för
byggandet af fartyg samt marinkasern. En af de mest
storartade byggnaderna i sitt slag är det under Ludvig
XIV byggda marinhospitalet; ett annex därtill är det
nya marinhospitalet S:t Mandrier på halfön Cépet. På
kajen mellan Darse neuve och Darse vieille ligger den
forna bagnon, nu förvaringsplats för dem, som skola
deporteras till Cayenne och Nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
