Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tornsvalesläktet - Tornsyra - Torntupp - Tornugglor - Torn-ur - Tornväktare - Tornö - Toro - Toroid - Torolf Kveldulfsson - Torontal - Toronto - Torosser - Torp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bladet, vid hvilket boet är fäst,
af vinden sättes i rörelse.
L–e.
Tornsyra, metall. Se Koppar, sp. 976.
Torntupp. Se Tupp.
Tornugglor, zool. Se Ugglesläktet.
Torn-ur. Se Ur.
Tornväktare, förr i stadsförsamlingar anställd
kyrkotjänare, som egde att turvis hålla vakt uppe i
kyrktornet och (t. ex. i Stockholm, där tornväktare
infördes 1732) dels under dygnets mörka tid förkunna
timmarnas gång medelst tutning i ett horn (eller
med väktarrop), dels lägga märke till, om eldsvåda
utbrutit i staden och då genast genom klämtning
i kyrkklockan (med olika många klämtslag för
olika stadsdelar) alarmera släckningsmanskapet och
fortfara med klämtningen, så länge branden pågick,
samt sätta ut från tornet om dagen en röd flagga,
om natten en lysande lykta åt den sida, där elden
var lös. Dessutom hade tornväktaren att ombesörja
vanlig klämtning hvar dag kl. 10 och 4. Brandväsendets
omgestaltning under senare årtiondena af 1800-talet
gjorde tornväktarsysslan öfverflödig.
Tornö. Se Käringön, sp. 574, och Torneå.
Toro [tå’rå], stad i spanska prov. Zamora
(landskapet Leon), vid Duero och järnvägen Medina
del Campo–Zamora, 640 m. ö. h. Omkr. 8,200 inv. Vin-
och fruktodling, ullväfveri, garfveri och handel.
(H. W-k.)
Toroid, fys., en solenoid (se d. o.), som
böjes så, att solenoiden får formen af en ring.
T. E. A.
Torolf Kveldulfsson (Thórólfr
Kveldúlfsson), norsk hirdman. Se Ulf
Bjalfesson. Jfr Skallagrímr.
Torontál [tå’rån-], komitat i södra Ungern, på
östra sidan af Theiss, i vinkeln mellan Theiss
och Maros. Areal 9,903 kvkm. 594,343 inv. (1910),
60 pr kvkm. Af invånarna voro 32 proc. serber, 27
proc. tyskar, 21 proc. ungrare, 15 proc. rumäner,
resten slovaker och andra. Landet är slätt och ytterst
bördigt, men har flera kärrtrakter vid floderna
Theiss, Donau, Temes och Bega. Hufvudnäringar
äro jordbruk och boskapsskötsel, flodfart och
handel. Hufvudstad är Nagy-Becskerek
(26,005 inv. 1910).
(H. W-k.)
Toronto [terå’ntåu], hufvudstad i prov. Ontario,
näst Montreal den största staden i Dominion of
Canada, ligger på 43° 38’ n. br. vid en skyddad
vik på norra stranden af Ontariosjön, nära floden
Dons utlopp i denna samt midt emot Niagaras mynning
på södra stranden af sjön. Folkmängden, som 1881
uppgick till 86,415 pers., 1901 till 280,040,
1911 till 376,540, anses nu uppgå till nära 500,000
pers. T. är regelbundet byggdt och anses för en af de
vackraste städerna i hela Nord-Amerika. Hufvudgatan,
Yonge street, anlagd 1796 som militärväg, sträcker
sig under samma namn omkr. 50 km. norr ut till
Simcoesjön. Staden är säte för provinsens regering
och högsta domstol, en anglikansk ärkebiskop
samt en katolsk biskop, har ett 1827 grundlagdt
statsuniversitet (genom eldsvåda i febr. 1890 gick
bl. a. dåv. universitetsbiblioteket förloradt),
university college, tekniska och medicinska högskolor,
landtbruksskola samt flera colleges. T. har liflig
och mångsidig industri, som erhåller elektrisk energi
genom kraftledning från Niagara, samt ett framstående
handelsläge. Det är samlingspunkt för 8 järnvägslinjer,
dess hamn är lätt tillgänglig för de största fartyg,
som trafikera de kanadensiska sjöarna, och här
mottages en hufvudpart (1911 till ett värde af 84
mill. doll.) af de varor Canada importerar från
Förenta staterna. T. har också ett 20-tal större
banker, hvilkas clearingrörelse 1911 uppgick till
1,852 mill. doll. – T., urspr. beteckning på det
af huroner bebodda området mellan sjöarna Ontario
och Simcoe, var sedermera namn på den vid floderna
Dons och Humbers mynning 1749 anlagda franska
handelsposten. Denna fick 1793 namnet York och blef
s. å. hufvudstad i öfre Canada. 1834, då folkmängden
ökats till 10,000 pers., fick platsen stadsrättigheter
och återtog då namnet T.
(H. W-k.)
Torosser (ry. to’rosij). Se Haf, sp. 987.
Torp, kam. och ekon. Ordet "torp" har visserligen
samma ursprung som ty. dorf, by, men det har
i svenskan fått en annan, vida inskränktare
betydelse. Det motsattes i våra äldsta rättskällor
just ordet "by". Dock förekom þorp redan i dem i två
väsentligen skilda betydelser, beroende utan tvifvel
därpå, att byns begrepp ej från början var detsamma i
alla lagarna. Inom Skånelagens område, där till en bys
kännetecken städse erfordrats, att den skulle omfatta
ett flertal gårdar, synes torp sålunda, liksom efter
de äldre danska lagarna, ha utgjort beteckningen för
de bosättningar, som uppkommit därigenom, att i de
stora byalagen en eller flera gårdsegare flyttade sin
bostad från den trånga bytomten ut på byns mark. I
regel bibehöllos därvid förut innehafda egoskiften,
ehuru naturligen i samband med utflyttningen en
sträfvan alltmera gjorde sig gällande att omkring
den nya tomtplatsen med eller utan nyröjning samla så
mycket af gårdens egor som möjligt. Dessa torp intogo
visserligen ett underordnadt förhållande till den
by såsom helt betraktad, ifrån hvilken de hade sitt
ursprung, men ej i jämförelse med en enskild på den
gamla bytomten kvarliggande gård. Med denna voro de
tvärtom likställda, såväl hvad storleken angår som i
de flesta öfriga hänseenden. En liknande betydelse
synes ordet torp ha haft äfven inom Västgötalagens
område. I det öfriga Sverige, där till en början
äfven enstaka bosättningar fingo namnet by, erhöll
torp däremot en vida lägre betydelse, i det att
därmed kom att betecknas allenast smärre, vanligen å
utmarken verkställda, med bostäder försedda odlingar,
som, ehuru hufvudsakligen afsedda för jordbruk, ännu
ej uppnått den storlek, att de kunde likställas med
gårdar och hemman eller deras innehafvare med bönder
och landbor.
Det är till denna senare betydelse af torp, som det
nuv. torpbegreppet anknyter sig, och detta äfven
inom Skåne- och Västgöta-lagarnas områden (så länge
torp hade sin förnämligare betydelse, nyttjades
där för smärre bebyggda jordbrukslägenheter andra
beteckningar, nämligen i Västergötland "tomter",
i Blekinge "målar" och i Skåne, såsom ännu i dag,
"gatehus"). Utvecklingen af detta torpbegrepp
står emellertid i närmaste samband med den olika
ställning innehafvarna af torp, torparna, under
skilda tider intogo till bönderna med afseende på
skattefördelningen. Ehuru tidigare räknade bland den
obesutna delen af folket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
