Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Torn
402
borgstornet (1724-35) på Värmdön vid Ox-djupet
(se Fredriksborg 1). - Bland typiska fästningstorn
i nyare tid må nämnas de s. k. martellotornen och
maximilianstornen (se d. o.). Under de senaste
årtiondena, då järnet fått allt större användning
i befästningskonsten, har man äfven konstruerat
pansartorn (se Befästningskonst, sp. 1197, D ön j
o n, Fort, sp. 921, Kustfor t, Måchicoulis, Pansar,
sp. 1436, Pansarfartyg och Pansartorn). En särskild
betydelse, likvisst af öfvervägande estetisk karaktär,
har tornbyggnaden erhållit inom den kristna kyrkliga
byggnadskonsten under medeltiden, företrädesvis i
västra Europa. Tornen utgöra likväl ej någon väsentlig
del af kyrkan. Under den äldsta kristna tiden, på
de gamla basilikorna, saknades de helt och hållet. I
Italien liksom i den grekisk-katolska världen ha de
aldrig ansetts nödvändiga, och äfven i andra länder
ha många betydande kyrkobyggnader saknat hufvudtorn
(så urspr. Strängnäs’ och Linköpings domkyrkor,
Blåkyrkan i Vadstena m. fl.), hvilket ännu ofta
är fallet med sockenkyrkor. Kyrktornen uppfördes
dels för att inrymma de trappor, som ledde upp
till byggnadens högre belägna delar och vindar,
dels äfven för att i dem upphänga ringklockorna,
hvilka först på 800-talet synas ha kommit i allmännare
bruk. Därjämte användes de till förvaringsrum för en
del af kyrkans tillhörigheter och på sina ställen
jämväl som försvarsverk. Deras plats i förhållande
till kyrkobyggnaden var i början obestämd, så
öfver hufvud alltid uti Italien, där klocktornet,
"kampanilen" (se d. o. med fig.), ej sällan är en
fristående byggnad liksom klockstaplarna vid många
af våra kyrkor. Detta är ännu fallet med några af
de förnämsta helgedomarna uti Italien (S. Marco
i Venezia, domerna i Pisa, Florens, se dessa ord
med fig., m. fi.). Norr om Alperna blefvo däremot
tornen efter hand en, om icke oumbärlig, dock i
regel mycket allmän prydnad för hvarje ansenligare
kyrkobyggnad. Hufvudtornen erhöllo därvid sin gifna
plats vid den västra gaf vein, vare sig ensamma
eller parvis, och ingingo som ett väsentligt moment i
kyrkornas fasadbild-ning. I rikare anläggningar ökades
tornens antal (se t. ex. Limburgdomen, med sju torn,
i B y g g-nadskonsten, pl. XI). Jämte fasadtornen
förekomma smärre torn i vinklarna mellan koret och
tvärskeppet; en s. k. takryttare (se d. o.) eller
en kupol höjer sig öfver midtkvadraten, och små
torn-liknande fialbildningar afsluta sträfpelarna
uppåt. Betäckningen är växlande. Under den tidigare
romanska perioden nyttjades enklare former,
såsom den koniska eller den pyramidala, ja äfven
kropp-åstak mellan två gafvelrösten, t. ex. å
trappgaf-velbyggnader. Under det senromanska skedet
och ännu mer under gotikens herravälde älskade man de
höga, smärta, stundom genombrutna, af sten uppförda
spirorna, hvilka ej sällan vid basen omges af smärre
spiror eller någon gång, såsom på Teyn-kyrkan i
Prag, på midten med en krans af sådana (se Prag,
fig. 3). Det är denna mångfald af torn å kyrkor,
borgar och stadsmurar, som ger de medeltida städerna
(t. ex. Niirnberg, Rothenburg, Visby) deras pittoreska
utseende. Ett sadeltorn (torn med sadeltak) visar
fig. i art. B j er n ed e. - För renässansen, som
hämtade sina förebilder på
arkitekturens område från den klassiska forntiden,
var tornbyggnaden strängt taget ett främmande
och svårhandterligt element. I renässansens
fädernesland, Italien, fick den ej heller någon
vidsträcktare användning vare sig på palats eller
kyrkor. Kupolen blef där älsklingsformen. Däremot
bibehölls den och användes med förkärlek i det öfriga,
af renässansbildningen påverkade Europa. De höga,
resliga tornspirorna förekomma under både 1500-och
1600-talen gärna på kyrkorna, ehuru man söker
lägga in mera lif och rörelse i deras linjer och
sammansätter dem af flera på hvarandra följande in-
och utsvängda delar. Likaså ingå tornen som ett
väsentligt element i 1500-talets slottsbyggnader
under formen af både rundlar och fyrkanter (de
runda tornen hette i den äldre svenskan vanligen
"rundlar", medan betäckningarna eller spirorna kallas
"torn"). De användas både som trapp-och hörntorn eller
springa som hängtorn, "kärna-per" (se d. o.), ut från
hufvudbyggnaden. Deras spiror utgöra, i förening
med de höga gaflarna och de utsirade vindskuporna,
en omtyckt och för tide-hvarfvet karakteristisk
prydnad. I början mera tillfälligt placerade och
löst sammanhängande med det öfriga, bringas de efter
hand genom sammanbindande gesimser och regelbundet
fönsterläge samt symmetrisk anordning i närmare
öfverensstämmelse med byggnadens hufvudmassa,
för att längre fram, under inflytande af den
klassiska senrenässansen på 1600-talet samt den
nyklassiska smaken på 1700-talet, knappas af till
hörnpaviljonger eller enkla framsprang med låga tak. I
den moderna arkitekturen, framför allt den privata
(hyres-palatset i staden, villan på landet), har
tornbyggnaden efter mönster från 1500-talet erhållit
vidsträckt användning, hvarpå exempel i mängd kunna
uppvisas bl. a. i vår egen hufvudstad. Jfr Tak. Här
meddelas slutligen höjdmåtten på några af världens
mera betydande tornbyggnader. Fullt exakta siffror äro
emellertid svåra att erhålla. I olika arbeten kunna
måtten växla med en eller ett par meter, stundom något
mer, beroende på, huruvida spirans eller kupolens krön
(korset, korsblomman, tuppen o. s. v.) medräknas eller
icke. Eiffeltornet i Paris (järnkonstruktion) 300 m.
Woolworth building i New York ......... 228,6 >
Metropolitan life’s torn i New York ... 213 »
Kabeltornen till Hudsonbron i New York 173 »
Rådhuset i Philadelphia ..................
163 »
Domen i Köln ................................
156 »
Munstern i Ulm .............................
151,6 »
Katedralen i Rouen .........................
149 »
Cheopspyramiden (urspr, höjd) .......... 146 »
Nikolaikyrkan i Hamburg ................ 144,2 »
Munstern i Strassburg .....................
143 »
Peterskyrkan i Rom ........................ 138,?
»
S:t Stefan i Wien ...........................
137 »
Mariakyrkan i Lubeck ....................
123,4 »
Domen i Antwerpen .......................
123 »
Justitiepalatset i Bruxelles ...............
122 »
Katedralen i Chartres .....................
115 »
S:t Paul i London ...........................
111,3 »
Domen i Milano ...........................
109 »
Domen i Florens ...........................
108,2 »
Invaliddomen i Paris .....................
105 »
Parlamentshuset (Viktoriatornet) i
London..........................................
102 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
