Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Topologi - Toponomastik - Topozero - Topp - Toppa - Toppa upp rårna - Toppborg - Toppbrott - Toppceller - Toppeld - Toppelius - Toppgaj - Topphugga - Toppigt jufver - Toppila sund - Toppkonstans - Topplanterna - Topplänta - Topplösa - Toppmurkla - Toppning - Toppningsskötsel - Topp och tackel - Topprep - Toppsegel - Toppsegelsskonert - Toppselgelsskonertskepp - Toppsjuka - Toppskarfven - Toppsocker - Topptimmer - Toppunkt - Toppventil - Toppvinkel - Toppvipan - Toppöfallet - Topsöe, Vilhelm Kristian Sigurd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Topologi-Topsöe
362
Topologi (af grek. to’pos, ställe, trakt, och
lo’gös, lära), eg. ortlära, ortkännedom; den del
af fysiska geografien, som sysselsätter sig med
terrängens former; psyk., anvisning till att i
minnet inprägla vissa ställen eller föremål till
tjänst för idéassociation. - Topologisk minnes-konst
[-lagisk]. Se Mnemonik, sp. 759.
Toponomastik (af grek. tofpos, ställe, och
ono-m.astiké, konsten att ge namn), geografisk
namn-lära. Se Ortnamn.
Topozero (fi. Tuoppajärvi), sjö i Kyska Karelen,
guv. Archangelsk, omkr. 100 km. v. om Hvita hafvet,
dit den har aflopp dels direkt, i östlig riktning,
genom Pongomafloden, dels å en nordöstlig omväg
öfver Pjavozero 1. Pääjärvi och genom Kovdafloden
1. Koutajoki (se K o u d a ä l f), som utfaller i inre
delen af Kandalaksviken. Den fiskrika sjöns största
längd, från n. v. till s. ö., är omkr. 90 km., bredden
är 15-30 km., ytvidden omkr. 1,000 kvkm. Trakten är
öde, skogrik. H. W-k.
Topp. 1. Geogr. Se Berg och T o p p k o n-stans. -
2. Skpsb. Se Mast.
Toppa, sjöv. Se Topplänta. - Toppade märssegel,
detsamma som "fulla" (orefvade) märssegel.
R- N.*
Toppa upp rårna, sjöv. Se Kaja.
Toppborg, sjöv. Se Borg, sp. 1162.
Toppbrott, skogsh. Se Snöbrott.
Toppceller, bot. Se M er i st em.
Toppeld. Se Skogseld.
Toppélius, finsk släkt. Se Topelius.
Toppgaj, sjöv. Se Båtdäfvert.
Topphugga, skogsv., detsamma som hamla (se d. o. 2).
Toppigt jufver, veter. Se Mjölkkörtel 2.
Toppila sund [tå’p-]. Se U l e å b or g.
Toppkonstans, geogr., ett fysisk-geografiskt begrepp
för det förhållandet, att i nästan alla fjällområden
såväl som i de flesta lägre bergstrakter de öfversta
topparna, kammarna och åsarna ligga i en likartad
höjdnivå, öfver hvilken endast någon enstaka
fjällkomplex kan höja sig ett par hundra m. Ser man
ut öfver Skandinaviens högsta fjällområden, Alperna
eller Himalaya, te sig fjällkedjornas krönlinjer
på långt afstånd som tandade horisontallinjer. Om
orsakerna till detta fenomen gå åsikterna ännu
isär. Ett stort antal forskare anser, att topp
konstansen är en reminiscens från den tiden före
bergkedjebildningen, då fjällområdena utgjorde låga
och jämna slättområden. Andra hålla före, att den
likartade topphöjden beror på den med stigande nivå
ökade denudationsintensiteten. Det skulle sålunda
i detta fall förekomma en öfre denudationsnivå. För
denna har vegetationstäcket en mycket stor betydelse,
så att man kan anse en viss nivå under gränsen för det
slutna vegetationstäcket som en utjämningszon, där
de lägre bergpartierna på grund af den här minskade
denudationsintensiteten invänta de högre partierna,
stadda under hastigt sänkande. H. A-nn.
Topplanterna, sjöv. Se Lanterna.
Topplänta. 1. Sjöv., tåg, som tjänar att stötta och
uppbära en rås yttre ända, från hvilken den ledes
upp till block på toppen af masten eller stången och
därifrån till däcket eller märsen, för så vidt den
icke är "fast", i hvilket fall den är fastgjord vid
en stropp på toppen och således icke
kan halas. Toppläntorna benämnas efter den rå
de tillhöra (focketoppläntor, stormärsetoppläntor
o. s. v.). Då man genom att hala ena sidans topplänta
förändrar råns läge, säges man toppa rån. Jfr Tacklin
g. –2. Ett smalt band eller snöre, hvars ena ända är
fäst vid mössan eller hatten och hvars andra ända
bör fastgöras till ett knapphål i klädedräkten.
1. B. N.* 2. H. W-l.
Topplösa, bot. SeNaumburgia.
Toppmurkla, bot. Se Murkla och färgplansch II till
art. Svampar.
Toppning. Se Rep si a ger i, sp. 1437.
Toppningsskötsel, skogsh. Se Skottskogs-skötsel.
Topp och tackel, sjöv. Se Länsa 1.
Topprep, sjöv., en från masttoppen nedhängande lång
stropp, i hvilken stag-ginorna huggas (fästas),
för att dels stötta masten vid märsens upptagande,
dels hålla masten föröfver vid vantens ansättning;
äfven ett från toppen gående groft tåg med öga,
hvari en tälja hugges, hvilken genom en förända eller
göling från förtoppen (märsen) bringas att hänga
rätt öfver lastluckan för tyngders upphissande. - Vid
ankarets in- och utbogning (förflyttning till och från
relingen) nyttjas å handelsfartyg ett s. k. topprep
(med tälja) från toppen af förmärsstången.
B- N.*
Toppsegel, sjöv. Se Segel.
Toppsegelsskonert, sjöv. Se Skonert.
Toppsegelsskonertskepp, sjöv. Se Skonertskepp.
Toppsjuka, zool. Se Nunnan, sp. 125.
Toppskarfven, zool. Se S k-a rf släktet.
Toppsocker. Se Socker, sp. 222.
Topptimmer, skpsb. Se Spant, sp. 560.
Toppunkt, mat. Se Y e r t e x.
Toppventil, maskinb. Se Bottenkran, sp. 1323.
Toppvinkel, artill. Se Luftkrevad, sp. 1300.
Toppvipan, zool. Se Y i p s l ä k t e t.
Toppöfallet. Se Trollhättefallen.
Topsöe [tå’psö], Vilhelm Kristian Sigurd, dansk
författare, f. 5 okt. 1840 i Skjelskör, d. 11 juli
1881 i Skodsborg, vardt student 1859 och juris
kandidat 1865. Han trädde tidigt i förbindelse med
"Dagbladet" och skref 1863 en del lifliga satiriska
Skizzer under märket X o x, utgaf berättelserna /
solskin och Livsanskuelser (1867 och några politiska
flygskrifter, Fr a bonde-opvcekkelsens tid (1868)
och Grundejerforeningen, Oktoberf orening en og
J. A. Hansen (1869). 1870 reste T. till Schweiz
och Frankrike samt 1871 till Nord-Amerika ; sina
intryck under dessa resor skildrade han på ett mycket
underhållande sätt i Fra Schweiz og Frankrig (1871)
och Fra Amerika (1872; 2:a uppl. 1876; "Från Amerika",
1874). 1880 stiftade han journalistföreningen. Han
öfvertog 1872 redigeringen af "Dagbladet", hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
