Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tontjev, Dimitri - Tonto - Tontryck - Tonträffning - Tonträsnitt - Tonttu - Tonus - Tonvikt - Tooke - Toole, John Lawrence - Toombs, Robert - Toona - Toorenvliet, Jacob - Toorop, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Tonto-Toorop
348
tionsministär 1894 öfvertog han handels- och
jordbruksdepartementet och blef efter Stoilovs fall
1899 minister för offentliga arbeten i ministärerna
Grekov och Ivantjov samt utrikesminister 1900, men
lämnade statstjänsten 1901. Jämte sina kolleger i
kabinettet Ivantjov blef T. 1903 dömd till 8 månaders
fängelse och förlust af medborgerliga rättigheter för
tjänsteförseelser (rörande penningmedel för inköp af
järnvägsmateriel), men benådades genom amnestilagen
i dec. 1903. 1913-18 var han finansminister i
Radoslavovs kabinett. A-d J.
Tonto. Se Mytologi, sp. 174. Tontryck kallas en
litografi, en etsning eller ett träsnitt, då den
i svart som vanligt tryckta teckningen framträder
mot en gulaktig eller gråaktig omgifning ("ton"),
hvilken tryckes från en särskild platta och afser
att mildra motsatsen mellan det hvita papperet och
teckningen. Genom att på tontrycksplattan utspara de
högsta dagrarna, hvilka då framstå i hvitt mot den
grå tonen och mot bildens svarta partier, kan ett
slags klärobskyrtryck åstadkommas. Jfr Färgtryck.
Upk.*
Tonträffning, mus., förmågan att i sång rätt träffa
föreskrifna toner i deras afstånd från hvarandra. Om
öfningar i tonträff ning se M u s i k u n-dervisning
i skolorna.
Tonträsnitt (T o n s n i 11). Se T r ä s n
i 11. Tonttu. Se Mytologi, sp. 168. Tornus
(lat., af grek. to’nos, spänning; ton, se
d. o.). 1. Fysiol., skulle eg. betyda "spänning",
men nyttjas hufvudsakligen i betydelsen "ständig
innervation". Ett par exempel må anföras. Genom nervus
vagus ledes till hjärtat oafbrutet en impuls, som
hämmar frekvensen af dess slag. Af-skäres nerven,
bortfaller det hämmande inflytandet, och h j
ärtslagen följa tätare på hvarandra. Man säger då,
att inverkan af "vagus-tonus" har bortfallit. De
glatta musklerna i blodkärlens väggar befinna
sig ständigt i kontraktionstillstånd, till följd
af en ständig innervation från de vasomotoriska
nerverna. Man kallar detta "kärltonus". - Stundom
nyttjas, ehuru oegentligt, ordet tonus i betydelse af
"funktionsförmåga", "vitalitet". Jfr A t o n i, T o
n i k a och T o n i s k. - 2. Mus., i medeltidens
musik dels h e 11 o n, dels tonart (kyrkotonart).
1. J. E. J-n.
Tonvikt. Se Accent. Jfr I k t u s. Tooke [tö’k]. Se
Horne Tooke. Toolé [tö’l], John Lawrence,
engelsk skådespelare, f. 1832 i London, d. 1906
i Brighton, beträdde från 1852 tiljan i Dublin,
Edinburgh o. s. v., anställdes 1854 i London vid S:t
James-teatern, 1858 vid Adelphiteatern och var 1880-93
direktör för den af honom inredda Tooleteatern. Han
företog äfven ofta landsortsturnéer samt uppträdde
i Nord-Amerika 1874, i Australien 1890. T. var en
ofantligt omtyckt komiker, uppfinningsrik i farsen
och kanske ypperligast i roller, där det lustiga och
det rörande förenas, t. ex. Caleb Plummer i Dickens’
dramatiserade "Cricket ön the hearth". Han utgaf
1888 sina Reminiscenses. T. samlade förmögenhet,
som han sedan till stor del donerade bort.
Toombs [törms], Robert, nordamerikansk statsman, f. 2
juli 1810 i Wilkes county, Georgia, d. 15 dec. 1885
i Washington, Georgia, blef 1830
advokat, var 1838, 1840-41 och 1843-44 led. af
Georgias legislatur, 1845-53 kongressled,
och 1853-61 senator för Georgia. T. tillhörde
under sin tidigare politiska bana whigpartiet,
verkade för Harrisens presidentval 1840 och Clays
presidentkandidatur 1844, motarbetade annexionen
af Texas och Polks mexikanska politik samt tog
liflig andel i åstadkommandet af Clays kompromiss
1850. När whigpartiet på 1850-talet upplöstes,
öfvergick T., som alltid varit ifrig förfäktare af de
enskilda staternas rättigheter och negerslafveriets
nödvändighet för sydstaterna till demokraterna. Han
stödde under presidentvalsstriden 1860 Brec-kinridges
kandidatur, uttalade sig omedelbart efter Lincolns
val för Georgias utträde ur unionen och höll sitt
afskedstal i senaten 7 jan. 1861. T. var påtänkt
till sydstatskonfederationens president, men af
böjde kandidaturen, tjänstgjorde en kort tid 1861
som utrikesminister i Jefferson Davis’ kabinett och
gick sedan i fält som brigadgeneral. Efter krigets
slut vistades han två år i landsflykt, återvände
1867 till Georgia och förvärfvade där som mycket
anlitad affärsjurist betydande förmögenhet. T. var
som politisk debattör vältalig och temperamentfull;
enär han envist vägrade att efter kriget aflägga
författningsstadgad trohetsed, återfick han aldrig
sin politiska medborgarrätt. Jfr P. A. Stovall,
"Robert T., statesman, speaker, soldier, sage" (1892).
’ V.S-g.
Toona Roem., bot. Se Mahogny och M e-li a c e se.
Toorenvliet [tårenflit], Jacob, kallad J a s o n,
holländsk målare, f. 1635 (1636) i Leiden, d. där
1719, var lärjunge af sin fader, glasmålaren Abr. T.,
utbildade sig sedan i Wien och Italien, återvände
till Leiden, där han 1686 blef led. af Lukas-gillet
(han var dess dekan 1703). Hans taflor framställa
vanligen enstaka half figurer, målade i något kall
ton, men med god modellering. Af hans arbeten
finnas från tiden före hans italienska resa en
Spinnerska (1667 i Karlsruhe), från Leidentiden en
Slaktarbod (1687, i Wien) och Kortspelande soldater
(1682, i Darmstadt). Hans flesta taflor äro från
1670-talet. I Dresden finnas Fiskmång-lerska,
Rabbin och Fyra musikanter (1687), i Stockholm en
Alkemist (1679) o. s. v. T. utförde äfven etsningar.
C. B. N.*
Toorop [tåråp], Jan, holländsk målare, f. 1860 på
Java (fadern var af norsk börd, modern javan-ska af
engelsk härkomst), vistades i Batavia till 1874,
kom då till Holland för att utbildas till köpman,
men slog sig snart på konststudium, var i två år
elev vid konstakademien i Amsterdam och därefter
hos Portaels i Bruxelles. Af instinkt slöt han sig
alltifrån början till de för ögonblicket modernaste
riktningarna, var under sitt första skede realist och
målade motiv ur det holländska bonde-och fiskarlifvet
(Arbetarfamilj) Landtlig trefaldighet - en bonde
med sin hustru och sin häst - Aktning för döden],
öfvergick så till impressionism, blef under ett
besök i London påverkad af Whistler och slöt sig i
Paris till pointillisterna Seurat och Signac. Man har
påpekat inflytande äfven af W. Morris, af Rossetti
och af skalden Maeterlinck. T. blef medlem af de
belgiska excentriska konstnärsgrupperna ("les XX"
m. fl.), slog sig efter åtskilliga irrfärder ned i
Katwijk i Holland, öfvergick 1889 efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
