Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tomsk - Tomt - Tomta - Tomtabacken - Tomtarmen - Tomtbildningslängd - Tomtbok - Tomte - Tomteboda - Tomte Matts Larsson - Tomtförteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med medicinsk och juridisk fakultet, teknologiskt
institut, grundlagdt 1896, goss- och flickgymnasium,
prästseminarium, skola för militärläkare,
naturvetenskapligt museum m. m. T. är säte för
biskop och guvernör. Handeln är liflig. Industrien
omfattar väsentligen tillverkning af brännvin,
öl, läder, vagnar och tändstickor. - T. grundlades
1604 af ryssarna och var en obetydlig by, tills 1824
guld-fyndigheter upptäcktes i trakten, efter hvilken
tid det raskt gått framåt. Det ligger på två terrasser
och delas af Usjaika i två delar. Förnämsta byggnaden
är universitetet. l o. 2. E- A-t. H. T-e.
Tomt, ett begränsadt jordområde, i stad eller på landet, som
är afsedt för bebyggande ("byggnadstomt") eller redan
taget i bruk för sådant ändamål ("bebyggd tomt"). Om
tomt i by innehålla l:a och 2:a kap. af Byggningab. i
1734 års lag åtskilliga stadganden, hvilkas praktiska
betydelse emellertid numera är ganska ringa. Så mycket
viktigare är vår nyare lagstiftning om tomterna
i städer och stadsliknande samhällen. Ordet tomt
används här i den särskilda betydelsen af jordstycke
med bestämda gränser, beläget inom stadsplan (se
d. o.) eller köpings eller municipalsamhälles
motsvarande byggnadsplan eller annat i vederbörlig
ordning planlagdt område och afsedt att särskildt
för sig bebyggas. En sådan tomt bildas genom
tomtindelning, verkställd i administrativ väg. (Den
beslutes af byggnadsnämnd och fastställes af K. M:ts
befallningshafvande, i vissa fall underställes
densamma K. M:ts pröfning.) Tomtgränserna behöfva
ingalunda sammanfalla med gränserna för de särskilde
egarnas områden; framför allt de före 1907 års
stadsplanelag uppgjorda tomtindelningarna i åtskilliga
svenska städer öfverensstämma ofta icke alls med de
bestående eganderättsförhållandena. Tomtindelningen
ingriper likväl ganska kännbart i egarnas rätt att
förfoga öfver sin mark, icke minst i fråga om dess
bebyggande. Det är därför städse ett önskemål att
bringa eganderättsförhållandena i öfverensstämmelse
med tomtindelningen, så att hvarje tomt kommer att
också rättsligen utgöra en särskild fastighet. I
det nya fastighetsregister, som enligt 1917 års
lagstiftning upplägges för hvarje stad, äfvensom
för vissa köpingar och municipalsamhällen,
införas tomterna i den afdelning, som benämnes
tomtbok (se d. o.). Tomterna i öfriga köpingar och
municipalsamhällen samt andra områden på landsbygden
med likartad tomtindelning registreras äfvenledes
i en s. k. tomtbok, som emellertid här utgör en
del af länets jordregister (se d. o.). I tomtboken
upptas hvarje tomt under egen registerbeteckning,
bestående af nummer med eller utan tillägg af
littera, samt med angifvande af byggnadskvarterets,
eventuellt också stadsdelens eller rotens benämning,
om särskild sådan används. För tomt inom villakvarter
kan äfven ett eget namn fastställas. Förändring af
tomts område må ej ske annat än med iakttagande af
ordningen för tomtindelning; för vissa förändringar,
såsom sammanläggning af flera tomter till en eller
afstyckning af ett jordområde från en tomt för
sammanläggning med annat område till en tomt, kräfves
ytterligare domstols medgifvande, af hänsyn till de
enskilda intressen (särskildt inteckningshafvares),
som beröras af åtgärden. Se vidare lag
om fastighetsbildning i stad 12 maj 1917
med tillhörande författningar (utg. med
förklarande anmärkningar af G. Grefberg 1917).
C. G. B j.
Tomta, gård i Komfartuna socken, Västmanlands
län, 3 mtl, tax.-v. 221,000 kr. (1918). Egare
K. Funkqvist. Dit är sedan 1888 förlagd en
statsunderstödd landtbruks- och kreatursskola.
Tomtabacken, ett af ortsbefolkningen nyttjadt namn
på småländska höglandets och därmed södra Sveriges
högsta punkt, 377,5 m. ö. h., hvilken ligger s. ö. om
Vättern, i sydöstra delen af Malmbäcks socken invid
byn Stora Åkershult, strax ö. om landsvägen mellan
Malmbäcks och Hylletofta kyrkor.
Tomtarmen, anat. Se Jejunum.
Tomtbildningslängd, jur., kallas enligt lagen om
fastighetsbildning i stad 12 maj 1917, 7:e kap. l:a §,
ett bihang till fastighetsregistret, som skall föras
enligt särskildt formulär. I detsamma skola upptagas
nybildade tomter (se Tomt), hvilkas tillkomst
är beroende af ett ännu ej meddeladt beslut af
domstol eller för hvilkas införande i tomtboken
(se d. o.) framställning af egaren afvaktas.
C. G. Bj.
Tomtbok, jur., kallas enligt lagen om
fastighetsbildning i stad 12 maj 1917, 7:e kap. l:a
§, den ena afdelningen af det fastighetsregister, som
enligt samma lag skall föras för hvarje stad, äfvensom
för vissa köpingar och municipalsamhällen. (Registrets
andra afdelning benämnes stadsegobok.) För sådan
tomtbok är särskildt formulär fastställdt, hvarjämte
föreskrifter om dess uppläggande och förande meddelats
i en k. förordning 12 maj 1917. I enlighet med
samtidigt införda ändringar i lagstiftningen om
jordregister för rikets landsbygd skall tomtbok
föras jämväl för andra orter med fastställd
tomtindelning (stations- och brukssamhällen,
fiskelägen, villastäder o. d.); tomtboken är här
att anse som en del af jordregistret. Tomtboken,
liksom fastighetsregistret öfver hufvud, upplägges
och föres af särskildt förordnad registerförare
för hvarje stad; för samhälle på landet är i regel
förste landtmätaren registerförare. Jfr Tomt.
C. G. B j.
Tomte (ordet sammanhör med hus-tomt), Tomtegubbe,
Tomtenisse, Tomtevätte. Se Nisse. Jfr ock Bära,
Husgudar, sp. 1350, och Själakult.
Tomteboda, förstadssamhälle, 3 km. n. v. om Stockholm,
i Solna församling, hållplats vid Norra stambanan,
Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg och Värtabanan;
platsen står i liflig ångslups-förbindelse med
Stockholm. Om det dit 1888 flyttade Institutet för
blinda se d. o.
Tomte Matts Larsson. Se Utmeland.
Tomtförteckning, jur., kallas den förteckning
öfver tomterna i köping, municipalsamhälle eller
annat planlagdt område på landsbygden, som jämlikt
en k. förordning 12 maj 1917 byggnadsnämnden
eller, där sådana ej finnes, någon af K. M:ts
befallningshafvande förordnad person skall upprätta
till ledning för förste landtmätarens arbete med
uppläggningen af tomtbok (se d. o.) för samhället
eller området. Särskildt formulär med anvisningar för
sådan förtecknings upprättande finnes fastställdt.
C. G. Bj,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
