Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon - Timorlaut - Timoroso - Timosthenes - Timotej - Timotejfluga - Timotejvecklare - Timoteus - Timothée Trimm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nederländska delen bildar med Flores, Sumba, Savu, Rotti
och kringliggande småöar ett residentskap T., med
hufvudstaden Kupang (Koepang) på T:s sydvästspets,
10° 9’ s. br. Residentskapet T. har en areal af 46,050
kvkm. och en folkmängd, som 1912 officiellt beräknades
till 950,000 inv.
H. W-k.
Timorlaut l. Tenimberöarna, ögrupp i Indiska
arkipelagen, i nordvästra Arafurasjön, bildande den
sydöstra, mera sammanhängande länken i en dubbelkedja,
som sträcker sig från Timor mot n. ö. till Nya
Guinea. Den består af Jamdena l. T., bergig och
skogig (2,820 kvkm. stor), de medelstora Selaru
(775 kvkm.) och Larat (620 kvkm.) samt åtskilliga
mindre öar. Sammanlagda ytvidden är omkr. 5,500 kvkm.,
hela invånarantalet omkr. 25,000. Befolkningen
utgöres af papua, blandade med malajiska och
måhända indokinesiska element och stående på en låg
kulturgrad. Klimatet är hett, regnrikt. Odlingsväxter
äro majs, maniok, batater och tobak. Ögruppen tillhör
holländarna och räknas till residentskapet Amboina.
H. W-k.
Timoroso [-åså], it., mus., skyggt, tvekande.
Timosthenes (grek. <i<TVoatfm??</i>, lat. Timosthenes),
amiral hos egyptiske härskaren Ptolemaios Filadelfos,
författade arbeten om hamnar och öar, som sedermera
flitigt begagnades af geografen Eratosthenes
(se denne), vidare en handbok för resande och en
dylik i sakralväsendet. Litt. bl. a. Wagner, "Die
erdbeschreibung des T." (1889).
J. C.
Timotej, Ängskampe, Phleum pratense L., ett gräs
(se Phleum med fig.), som växer vildt i de flesta
länder på norra halfklotet och är ett af de allmännast
odlade fodergräsen. Först torde det ha tagits i odling
i Förenta staterna, enligt olika uppgifter af en
Timothy Herd i New Hampshire eller en Timothy Hanson
i Maryland i förra hälften af 1700-talet. Därifrån
fördes frö till England och vidare till det öfriga
Europa (till Sverige af B. Bergius 1765), öfverallt
under de förste odlarnas förnamn timothy, timoté,
timotej. Timotej har öfverallt anseende som ett af
de bästa fodergräsen, och i Sverige har den blifvit
det vanligast odlade vallgräset, oftast i blandning
med klöfver. Orsaken till dess stora anseende är dels
dess smaklighet och goda näringshalt, dels att den går
bra till på all slags jord, hvartill kommer, att den
lämnar rik skörd af frö med hög grobarhet. Emedan
timotej är något senvuxen, återväxer långsamt
och sålunda ger obetydlig andra skörd, i synnerhet
i torka, samt är mindre uthållig än åtskilliga
andra gräs, har den i senare tid börjat i rätt stor
utsträckning ersättas af andra grässlag, särskildt vid
anläggning af enåriga eller mångåriga vallar, men är
fortfarande merendels den förhärskande eller ensamma
gräsarten i 3–4-åriga vallar. På senaste åren har den
i Sverige varit föremål för systematisk förädling,
hvarigenom frambragts olika mer rikt gifvande sorter
afpassade för olika förhållanden. Timotejs "frö"
(eg. frukter) är omgifvet af silfverglänsande skal,
som vid hård tröskning lätt affaller; den därigenom
uppkomna skalade frövaran är mindre pålitlig
till sin grobarhet. Fröet väger 55–60 kg. pr hl.,
omkr. 0,4 gr. för 1,000 frön, grobarheten bör helst
ej understiga 95 proc. Vid enbar sådd beräknas 12–20
kg. åtgå per har.
Frösättningen förstöres stundom genom angrepp af larver
af timotejvecklare och timotejfluga (se dessa
ord). Under Världskriget användes mjöl af timotejfrö
till människoföda.
H. J. Dft.
Timotejfluga, Amarausoma (Cleigastra) armillata Zett
och A. flavipes Falt, zool., två små flugarter, som
lägga ägg på timotejplantors blad på våren, hvarefter
de utkläckta larverna angripa det af bladen omslutna
outbildade axet, så att detta vid sitt framträdande är
längsefter eller rundtom anfrätt. Därefter förpuppas
larverna i jorden.
H. J. Dft.
Timotejvecklare, Tortrix paleana Hb., zool., en liten
fjäril med ljusgula framvingar och grå bakvingar. Den
lägger ägg på timotej, ängskafle och en del andra
grässlag. Den svarta hvit-vårtiga larven sammanfogar
gräsblad till ett rörformigt bo och fräter inifrån
detta så, att bladen vissna, hvarefter den upprepar
detsamma med andra blad och på detta sätt minskar
grässkörden.
H. J. Dft.
Timoteus (grek. Ti/uöfteog, "den Gud ärande";
lat. Timo’theus), en af aposteln Paulus’ mest
framstående medarbetare i hans missionsarbete,
synes redan som barn ha förlorat sin fader, som
var grek och hedning, och uppfostrades sedan i
judendomen af sin moder, Eunike, och sin mormoder,
Lois, båda fromma judinnor, hvarigenom han tidigt
blef förtrogen med gamla testamentets heliga skrifter
(2 Tim. 1:5; 3:15). Ännu blott en yngling, blef han
jämte sin moder och mormoder vunnen för evangelium,
när Paulus på sin första missionsresa kom till de
lykaoniska grannstäderna Derbe och Lystra, af hvilka
troligen Lystra var T:s boningsort. Han ledsagade
sedermera Paulus på dennes andra missionsresa;
och när aposteln från sin tredje resa återvände
till Jerusalem, där han då blef fången, synes T. ha
varit honom följaktig, liksom han äfven under
den därefter inträdande fångenskapen i Rom synes
ha varit vid apostelns sida. Att T. längre fram
blef föreståndare för någon af Paulus grundlagd
församling måste på grund af innehållet i Paulus’
bref till T. anses för tämligen säkert. Enligt den
kyrkliga traditionen blef han biskop i Efesos och led
martyrdöden (han klubbades och stenades till döds)
under Domitianus. Hans dag är 24 jan. – Paulus’ bref
till Timoteus kallas två i N. T. befintliga bref,
hvilka båda till största delen innehålla föreskrifter
och råd ang. församlingsvården, med särskild hänsyn
till församlingsmedlemmarnas olika ålder, kön och
stånd, varningar för irrläror, "onyttiga spörsmål"
och opraktiskt teoretiserande samt framställning af
församlingslärares egenskaper och plikter. Om Paulus,
hvilket väl är sannolikt, två gånger var fånge i
Rom, så är det första brefvet antagligen skrifvet
efter år 63, sedan Paulus frigetts ur sin första
fångenskap. Det andra brefvet, i hvilket Paulus
talar om sin fångenskap och sin nära förestående död,
är synbarligen det sista af alla hans bref, skrifvet
under den andra fångenskapen i Rom och kort före hans
död, år 67. – Frågan om brefvens äkthet har ifrigt
afhandlats inom det teol. lägret. I den äldre kyrkan
var bådas kanoniska anseende obestridt. På grund
af sitt pastorala innehåll kallas dessa bref, jämte
brefvet till Titus, de paulinska "pastoralbrefven".
J. P.
Timothée Trimm [-te-], pseudonym. Se Lespès,
A. J. N. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
