Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidskrift - Tidskrift för bildande konst och konstindustri - Tidskrift för brandväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"The bookman" (1886) förbinder populära och litterära
syften. "Review of reviews", uppsatt 1890 af
W. T. Stead (se d. o.) gjorde epok. 1884 utgåfvos
i Storbritannien och Irland 1,041 tidskrifter,
1910 hade antalet stigit till 2,795, däribland 668
religiösa, 361 för sport, 338 för handel och 218 för
ungdom. Bibliografi: se art. Tidning.
Italien egde tidigt ett motstycke till "Journal des
savants", näml. "Giornale de’ letterati", som (med
afbrott) fortgick 1668–1769 och togs till mönster
för andra, bland dem Lamis "Novelle letterarie"
(1740–70). "Antologia" (1821–33) och "Nuova antologia"
(sedan 1866, i Rom) vunno stort anseende. "Civiltà
cattolica" (1850), som utkommer två gånger i månaden,
är jesuiternas organ. Andra nämnvärda tidskrifter
äro följande, af hvilka flera alltjämt äro verksamma:
"Rivista contemporanea" (1852) och "Nuova rivista" i
Turin, "Scienza per tutti" i Milano, "Rivista europea"
och "Rassegna nazionale" i Florens, "Cultura" i Rom,
"Scienza e fede" i Neapel. "Rivista cristiana"
(Florens) är protestantisk. 1883 uppsattes
"Revue internationale" (Rom). Det italienska
tidskriftsväsendet har under de senaste årtiondena
nått en frodig utveckling, som omfattar både allmänna
och populära (såsom "Letteratura") och vetenskapliga,
fackliga publikationer, kanske i främsta rummet
historiska och litterära ("L’Alighieri", 1889,
"Giornale dantesco", 1894, "Rivista d’Italia" och
"La critica", 1903). Konsttidskrifter äro "L’arte",
"Arte italiana", "Rassegna d’arte" m. fl.
Spanien fick en förtjänstfull tidskriftsutgifvare i
munken B. Feyjóo ("Teatro critico", 1726–39; "Cartas
eruditas y curiosas", 1742–60). Bland nedlagda
tidskrifter må vidare nämnas "Memorial literario"
(1784–1808) och den illustrerade "Semanario
pintoresco español" (1836–57), bland moderna
"Revista de España", "Revista contemporanea" (1875),
"Revista europea" (1874), "Ateneo", "La lectura"
och konstorganet "El arte en España" (1862). Se G. le
Gentil, "Les revues littéraires de l’Espagne pendant
la première moitié du XIX:e siècle" (1909).
Bland portugisiska tidskrifter må nämnas "Jornal
encyclopedico" (1779–1806), "Jornal de Coimbra"
(1812–20), "Revista universal Lisbonense" (1841–53),
"Instituto" (sedan 1853; i Coimbra), "Revista de
Portugal" samt de illustrerade "Occidente" (1878)
och "Panorama contemporaneo" (1883).
I Grekland ha utkommit "Ho logios Hermes" (1811–21),
"Anthologia" (1834, på grek., it. och eng.), "Pandora"
(1850–72) m. fl. Senare veckoskrifter äro "Hestia"
och "Parnassos".
I Rumänien märkas tidskrifterna "Convorbiri literarie"
(sedan 1867), "Romanul" och "Monitorul ostei".
Om serbiska, kroatiska m. fl. sydslaviska tidskrifter
se <sp>Serbokroatiska litteraturen</<sp>.
Af de belgiska framstå "Journal encyclopédique"
(1756–93), "L’esprit des journaux" (1772–1818),
"Messager des sciences historiques" (1833) och "Revue
de Belgique" (1868, red. af Laveleye m. fl.), "Journal
des beaux-arts" (1858), "Revue artistique" (1878) och
"L’art moderne". Den moderna tidskriftslitteraturen
är mycket
omfattande i Belgien; antalet tidskrifter var 1912 ej
mindre än 1,105.
I Holland lyftes tidskriftslitteraturen på
1700-talet till hög rang genom inflyttade franska
"refugiés", men deras pressalster höra till
franska litteraturen. På holländska redigerades
bl. a. "Boekzaal van Europa" (1692–1708, 1715–48),
"Republijk der geleerden" (1710–48), "Algemeene
konst- en letterbode" (1788; förenad 1860 med
"Nederlandsche Spectator"). Bland Steeles och Addisons
efterföljare märkes J. van Effen, hvars på franska
skrifna "Le misanthrope" (1711 ff.) var en källskrift
för Dalins "Argus", "Vaderlandsche letteroefeningen"
(1761) var länge af betydelse. Moderna tidskrifter
af inflytande äro bl. a. "Gids" (Ledaren,
1837), "De nieuwe gids" (1886), "Tijdsspiegel"
(litteraturtidning), "Kunstkroniek", "Elseviers
geillustreerd maandschrift" och "Groet Nederland".
Äldst bland de schweiziska är "Nova litteraria
helvetica" i Zürich (1703–15). "Bibliothèque
britannique" (1796–1815) utgafs i
Genève. "Bibliothèque universelle et revue suisse"
(1816), alltjämt den förnämsta tidskriften i Schweiz,
utges i Lausanne.
I Förenta staterna tog Benjamin Franklin initiativ
till en tidskrift, "General magazine" (1741), som
likväl vardt mycket kortlifvad. Under 1800-talets
första hälft tog tidskriftslitteraturen ett
betydande uppsving; den ryktbaraste och mest
långlifvade tidskriften är "North american
review" (1815 ff.). "Graham’s magazine"
nådde på 1840-talet en upplaga af öfver 30,000
ex. "Knicker-bocker’s magazine" (1833–60) räknade
flertalet framstående nordamerikanska författare
bland sina medarbetare. "Harper’s new monthly review"
(1850) är den äldsta illustrerade tidskriften i
Förenta staterna. Bland dess medtäflare kunna nämnas
"Atlantic monthly" (1860) och "Century illustrated
magazine" (1870–81 under namnet "Scribner’s
magazine"). Religiösa, lättare förströelseläsnings-
och kvinnotidskrifter äro oerhördt många; hela
antalet tidskrifter uppgick 1908 till 5,136.
(R-n B.)
Tidskrift för bildande konst och konstindustri
utgafs i Stockholm 1875 och 1876 med 6 häften
årligen samt redigerades af L. Dietrichson under
medverkan af K. R. Nyblom, G. Ljunggren, M. J. Monrad
(Kristiania), K. G. Estlander (Helsingfors), J. Lange
(Köpenhamn) m. fl. Den vackert utstyrda tidskriften
innehöll text (längre och kortare uppsatser,
konstrevyer, personalunderrättelser, anmälningar
af konstlitteratur m. m.) samt artistiska bilagor
(etsningar, litografier, fotografier och träsnitt)
och illustrationer i texten. Företaget tryggades
i ekonomiskt afseende genom en af åtskilliga
intresserade tecknad garanti.
Tidskrift för brandväsendet, månatligen
utkommande facktidskrift, som eges af Svenska
brandchefsföreningen. Dess uppgift är att till
brandchefer, byggherrar, polismän m. fl. förmedla
brand- och byggnadstekniska nyheter, material- och
materielbeskrifningar, brandskydd, förordningar
m. m. Dess första nummer utkom jan. 1910. Redaktörer
ha varit G. Braun (1910–1 maj 1911), G. Hellgren
(l maj 1911–3 dec. 1914), V. Bergqvist m. fl. och,
senast, E. Enander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
