Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning för Falu län och stad - Tidning för folkskolan - Tidning för idrott - Tidning för patent och varumärken. Se Norden. - Tidning för trädgårdsodlare - Tinding i blandade ämnen - Tidningskorsband, postv. Se Korsband, sp. 1084. - Tidningsmannaföreningen. Se Pressföreningar, sp. 185. - Tidningsmannamöten. Se Publicistmöten. - Tidningspapper. Se Papper, sp. 1501. - Tidningspost, postv. Se Postverket, sp. 38, 40. - Tidningsregister, postv. Se Postabonnemang, sp. 7. - Tidningsstämpel. Se Korsband och Tryckfrihet. - Tidong, den noröstligaste delen af de holländska besittningarna på ön Borneo. - Tidore, ö bland Molukkerna i Indiska arkipelagen - Tidräkning. Se Kalender och Kronologi. - Tidrör. Se Brandrör. - Tidsanda, psyk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tidning för Falu län och stad, fr. o. m. 1918 daglig
tidning, som utges i Falun. Under namnet Fahlu tidning
utkom den sedan juli 1838 som veckoblad, kallades
1839 först Tidning för Fahlu län och stad, men fick
s. å. sitt nuv. namn. 1872—84 utkommo två nummer i
veckan, 1884—96 tre och fr. o. m. 1897 fyra. Tidningen
redigerades 1839—41 af med. doktor J. M. Bergman,
redaktör är nu sedan 1899 Johan August Englund
(f. 1865). Tidningen är till sin politiska hållning
höger. Prenumerationspris för år är på posten 10 kr.
Tidning för folkskolan utgafs i Linköping 1866—81 af
Kr. L. Anjou, med K. Kastman som medredaktör sedan
1871. Den utkom till en början i månadshäften, sedan
1871 i halfmånadshäften (om ung. 1 ark). Fasthållande
vid det kristliga underlaget för folkundervisningen,
belyste tidningen dennas uppgift, läroämnen och
metodik, dess tillstånd och framsteg, lagstiftning
rörande folkskolan o. s. v., anmälde läroböcker
och meddelade tjänsteunderrättelser. Den fick en
fortsättning i Tidskrift för folkundervisningen
(se d. o.).
Tidning för idrott, halfmånadstidning, som började
utges i Stockholm i okt. 1881, blef veckotidning
1892 och ombildades till Ny tidning för idrott
1897. Särskildt julnummer har utgetts från
1894. Förläggare ha varit till 1898 boktryckare
I. Häggström, därefter några år grefve Cl. von Rosen,
sedermera ett konsortium. Redaktörer ha varit V. Balck
(alltifrån början), G. Meyer (medredaktör 1881—84),
K. Smith (1884—85), A. Lindman (hufvudredaktör
alltifrån 1886). Till redaktionen höra, utom V. Balck,
grefve Cl. v. Rosen och frih. S. Hermelin. I
tidningen ha f. ö. medverkat grefve K. G. Wrangel,
G. och S. Ar-senius, G. och G. A. Nyblæus, J. Hägg,
E. Smith, F. Lovén, O. B. Rydholm, K. R. Sundström,
grefve A. P. Hamilton, Kr. Lemchen, L. Améen
m. fl. Tidningen "Nordiskt idrottslif" utgafs från
1900 i samband med "Ny tidning för idrott", skildes
därifrån efter några år. "Båtseglare-ordbok" (1899),
"Nautisk ordbok" (1915—19) m. fl. publikationer,
mest på seglingsområdet, ha utgetts från
tidningen. Tidningen behandlar alla grenar af idrott
och är illustrerad.
A. L—n.
Tidning för patent och varumärken. Se Norden.
Tidning för trädgårdsodlare, af E. Lindgren (se
denne) 1862—1901 redigerad trädgårdstidskrift, som
1862 började utges i Skara, men från 1863 utgafs i
Stockholm med 1 n:r i månaden. Den har varit af ej
ringa betydelse för svenska trädgårdsodlingen tack
vare det förtjänstfulla sätt, hvarpå den redigerades
af Lindgren under medarbetarskap af den tidens
främsta fackmän på trädgårdsskötselns område.
C. G. D.
Tidning i blandade ämnen utgafs 1811 i Uppsala (med
2 nummer i veckan) af bokhandlaren E. Bruzelius,
med doktor S. P. Leffler som redaktör, och bekämpade
nyromantikerna.
Tidningskorsband, postv. Se Korsband, sp. 1084.
Tidningsmannaföreningen. Se Pressföreningar, sp. 185.
Tidningsmannamöten. Se Publicistmöten.
Tidningspapper. Se Papper, sp. 1501.
Tidningspost, postv. Se Postverket, sp. 38, 40.
Tidningsregister, postv. Se Postabonnemang, sp. 7.
Tidningsstämpel. Se Korsband och Tryckfrihet.
Tidong, den nordöstligaste delen af de holländska
besittningarna på ön Borneo. Området gränsar i n. till
Brittiska Nord-Borneo samt i ö. till Celebessjön.
Tidore, ö bland Molukkerna i Indiska arkipelagen
utanför västra kusten af Djilolo, s. om Ternate. Den
är omkr. 108 kvkm., nästan cirkelrund, och består
till större delen af en nu overksam vulkan (1,800 m.),
hvars sidor äro tätt skogbevuxna (se illustration till
art. Molukkerna). Viktigaste produkterna äro sago,
ris, kokosnötter och bananer. Befolkningen beräknas
till 7,500. Hufvudstaden T. på östra kusten är säte
för den till Nederländerna tributpliktige sultanen. Ön
tillhör nederländska residentskapet Ternate.
(H. W—k.)
Tidräkning. Se Kalender och Kronologi.
Tidrör. Se Brandrör.
Tidsanda, psyk., den allmänna beskaffenheten
af flertalet människors tanke- och känslolif
under en viss tid till skillnad från detta lif
under andra tider. Tidsandan kan vara gemensam
för alla kulturfolk; så var t. ex. förhållandet
under medeltiden. Eller den kan gälla blott ett
visst folk eller delar af ett sådant, allteftersom
det andliga samlifvet har vidare eller trängre
gränser. Tidsandan är ofta olika inom skilda
samhällsklasser. Tidsandan bland de nutida arbetarna
är nog mera skild från tidsandan hos den s. k.
öfverklassen, än denna sistnämnda är skild från
andan hos samma samhällsklass för ett århundrade
sedan. De faktorer, som förnämligast bestämma
tidsandan, äro dels den föregående historiska
utvecklingen, betydelsefulla historiska händelser
eller djupgående sociala förhållanden, dels idéer
och känslostämningar. Exempel på världshistoriska
händelsers inflytande på tidsandan lämnar t. ex. den
stora franska revolutionens inverkan på sin tids
anda hos alla kulturfolk och den ryska revolutionens
kanske ännu större makt öfver sinnena i vår tid. De
sociala förhållandena är det, som i våra dagars
Amerika skapat en särskild tidsanda, som hotar att
utbreda sig äfven till vår världsdel. Vissa idéer var
det däremot, som gaf upplysningstiden dess tidsanda,
under det att nyromantikens tidsanda bestämdes mera
af en viss riktning i känslostämningarna. Om man
på sådant sätt kan påvisa den ena eller den andra
orsaken som starkast påverkande tidsandan, så är den
dock aldrig ensamt afgörande, utan blott ett moment
i den invecklade konstellationen af orsaker. Den
psykologiska förklaringen af tidsandans makt öfver
människorna är framför allt att söka i människans
sociala natur. Hon är, såsom redan Aristoteles
framhöll, en samhällsvarelse, som likt bin och
myror kan lefva endast i samlif med sina likar. Hon
behöfver för detta samlif en viss öfverensstämmelse
i åsikter och känslor med sin omgifning, och det
är därför naturligt för henne att böja sig för
"den allmänna meningen" och att ryckas med af
andras känslostämningar. Den oupphörligt upprepade
uppfattningen af vissa åsikter, som uttalas af
omgifningen (t. ex. i den tidning, som man dagligen
läser), kommer småningom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
