Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ticknor, George
- Ticul, stad i mexikanska staten Yucatan
- Ticuña (Tucunaer), indianstam i Brasilien
- Tid, en allmän form för verkligheten, som icke kan med tillhjälp af några andra begrepp definieras. 1. Astron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellersta och södra Europa, hvarunder han studerade
två år i Göttingen. Han var 1820—35 professor
i franska och italienska litteraturerna vid
Harvarduniversitetet samt gjorde genom sina
föreläsningar den moderna litteraturens stormän
kända i Amerika, hvarest man förut ensidigt hållit
sig till antikens författare. 1835—38 reste han
ånyo i Europa. T:s berömda History of spanish
literature (3 bd, 1849; flera uppl.; öfv. till
många språk), det klassiska arbetet inom spanska
litteraturhistorien, bragte klarhet och reda
i en massa förut mindre kändt material. Arbetet
utmärkes för fullständighet, kärleksfull forskning,
rika hänvisningar till källskrifter samt enkel,
mycket nykter stil. Det är på samma gång en historia
öfver Spaniens civilisation. Vidare märkas af T:s
hand lefnadsteckningar öfver La Fayette (1825)
och Prescott (1864). T. skänkte sin sällsynt
rika boksamling till staden Bostons bibliotek. Jfr
G. Hillard, "Life, letters, and journal of G. T." (2
bd, 1876).
Ticul, stad i mexikanska staten Yucatan, 50
km. s. om Merida. Omkr. 5,000 inv. I närheten ruiner,
en jättelik kyrka och kloster och med egendomliga
grafvar från mayafolkets tid.
Ticuña (Ticunaer), indianstam i Brasilien.
Se Amerika, sp. 809, och pl. Amerikanska folk.
Tid, en allmän form för verkligheten, som icke kan med
tillhjälp af några andra begrepp definieras.
1. Astron. Tidsintervall (tidsafdelningar) mäter
man hufvudsakligen genom att iakttaga de rörelser, som under
desamma försiggå. Då nu himlakropparnas rörelser äro de
mest regelbundna rörelser vi känna, har man bundit
bestämningen och uppmätningen af tider till dessa
rörelser, i första hand till jordens eller, om man
så vill, himmelssfärens rotation, hvilken antas
vara fullt likformig. Med anledning däraf tar man
till tidsenhet dygnet, jordens rotationstid. I
det man hänför denna rotation till fixstjärnorna,
definierar man det sideriska dygnet l. stjärndygnet
som den tid, som förflyter mellan två på hvarandra
följande likanämnda (d. v. s. båda öfre eller
båda undre) kulminationer i ett ställes meridian
af vårdagjämningspunkten. Egentligen skiljer sig
detta dygn något från det dygn, som normeras
af en fixstjärna, och borde egentligen kallas
tropiskt dygn, men skillnaden är på grund af
vårdagjämningspunktens ytterst långsamma rörelse
bland stjärnorna (se Precession) för
praktiskt ändamål fullkomligt omärklig. Stjärndygnet
delas i 24 timmar, hvarje timme i 60 minuter och
hvarje minut i 60 sekunder. Stjärntiden är noll,
d. v. s. stjärndygnet börjar, då vårdagjämningspunkten
är i öfre kulmination, och vid hvarje annat tillfälle
är stjärntiden = vårdagjämningspunktens timvinkel,
uttryckt i tidsmått (d. v. s. hvarje timme af
stjärntiden motsvarar 15° af timvinkeln, hvarje
tidsminut 15 bågminuter och hvarje tidssekund 15
bågsekunder). — För borgerligt behof är man
emellertid icke betjänad med stjärntiden, emedan
till följd af solens årliga rörelse i förhållande
till vårdagjämningspunkten en viss stjärntid
inträffar än på dagen, än på natten. Därför
bragtes till användning s. k. (sann) soltid,
hvars enhet, det sanna soltidsdygnet l. soldygnet,
är den tid, som förflyter mellan två på hvarandra
följande likanämnda solkulminationer, och som
astronomiskt anses börja, när solen vid sann middag
befinner sig i öfre kulmination. I den borgerliga
tidsindelningen däremot räknas soldygnets början 12
timmar tidigare eller vid sann midnatt, då solen
är i undre kulmination. Soltiden bestämmes genom
direkt uppmätning af solens timvinkel, eller medelst
solvisare (se Solur). Denna tidräkning har emellertid
en olägenhet, nämligen den, att soltidsdygnet
successivt ändrar sin längd under årets lopp, och
detta af två skäl: först och främst därför att solens
årliga rörelse i ekliptikan verkligen är olikformig,
för det andra emedan ekliptikan lutar (med 23 1/2°)
mot ekvatorn, utefter hvilken timvinklarna och
därmed tiden mätas, så att soltidsdygnet, äfven
om solens årliga rörelse i ekliptikan vore jämn,
redan härigenom skulle ändra längd, i det ju lika
stora bågar i ekliptikan, t. ex. en i närheten
af sommarsolståndet, en annan i närheten af
vårdagjämningspunkten, motsvaras af olika bågar på
ekvatorn. Man har därför infört ett nytt begrepp,
nämligen medeltid l. medelsoltid, i det man tänker
sig denna bestämd af timvinkeln för en tänkt punkt,
som benämnes medelsol och som definieras däraf, att
den tänkes röra sig i ekvatorn med jämn hastighet
(= solens medelhastighet) och närmare bestämdt så,
att medelsolens rektascension i hvarje ögonblick är
lika med solens medellongitud. På detta sätt kommer
aldrig skillnaden mellan medeltid och soltid, den
s. k. tidsekvationen (se d. o.), att bli synnerligen
stor. — Medelsoldygnet, tiden mellan två på hvarandra
följande likanämnda kulminationer af medelsolen,
blir dessutom ständigt lika långt. Emedan både solen
och medelsolen röra sig på himmelen i motsatt led
mot himmelens dagliga rotation, äro tydligen det
sanna soldygnet och medelsoldygnet längre än
stjärntidsdygnet. Ett tropiskt år innehåller 366,2422
stjärndygn. På denna tid löper medelsolen ett hvarf
i motsatt led mot himmelens dagliga rotation. Om
medelsolen och vårdagsjämningspunkten vid början af
detta tropiska år täckte hvarandra, skola de efter
årets förlopp, d. v. s. efter 366,2422 stjärndygn,
eller dagliga omlopp af vårdagjämningspunkten, täcka
hvarandra ånyo, men medelsolen skall då ha att göra
ännu ett dagligt omlopp, för att dess omlopp skola
bli 366,2422. Vid det tropiska årets slut ha sålunda
endast 365,2422 medelsoldygn förflutit. Förhållandet
mellan ett medelsoldygn och ett stjärndygn — ett
förhållande, som naturligtvis också gäller timmar,
minuter och sekunder af de båda slagen — är sålunda
366,2422 / 365,2422, hvaraf följer, att
| 1 stjärndygn = |
| = 1 medelsoldygn — 3m 55s,909 medeltid; |
| 1 medelsoldygn = |
| = 1 stjärndygn + 3m 56s,555 stjärntid. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfch/0664.html
