Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thyselius, Karl Johan - Thyselius, Erik Johan August - Thyssen, August - Thyssens, Maerten - Thäter (Thaeter), Julius Caesar - Thököly - Thöl, Johann Heinrich - Thöny, Eduard - Thörnberg, Ernst Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom hans framgångsrika karriär. I sina "Minnen"
vitsordar De Geer, att "om T:s ämbetsmannaskicklighet
var icke mer än en mening, och i hans offentliga
karaktär fanns mera stål, än hans blygsamma sätt att
vara gaf anledning att förmoda".
5. Erik Johan August T., son till T. 3,
skriftställare, f. 7 mars 1853 på Karlberg, student
i Uppsala 1872, filos. kandidat 1878, e. o. amanuens
i Kungl. biblioteket 1878—82, notarie i riksdagens
Andra kammare 1887—95, har varit flitigt verksam
som medarbetare i flera af Stockholms tidningar
bl. a. som teateranmälare i "Aftontidningen"
(1909 ff.). T. gjorde sig känd som en entusiastisk
och skicklig förfäktare af 1880-talets litterära
och politiska idéer, dels som tidningsman, dels
som öfversättare. Ett uppmärksammadt företal
till T:s tolkning af Max Nordaus "Konventionella
nutidslögner" (1884) och uppsatser i "Ur dagens
krönika", undertecknade Gasparone, Scævola
redivivus m. m., kunna nämnas som de mera framträdande
af T:s inlägg i dagsstriderna. Han skref en rad
valbroschyrer, Stockholmsbänken (1890), Andra
kammarens nya män (1891), Hvilka riksdagsmän böra
omväljas? (1893) och Våra herrar i första kammaren
(1908), och utarbetade på offentligt uppdrag en
förträfflig Förteckning öfver komitébetänkanden
1809—1894 (1896), som 1904 fortsattes med ett
tillägg, omfattande åren 1895—1903. 1895—99 utgaf
han en tidskrift, "Nordisk revy", som sysslade med
litteratur och konst, politik och sociala ämnen. Sitt
teaterintresse har han ådagalagt genom ströskrifterna
I afgörandets stund (1888) och Hvad Stockholms teatrar
behöfva (1905). På senare år har han offentliggjort
åtskilliga större historiska arbeten, Släkten
Thyselius (1909), Karl XV och hans tid (1910), Den
stora franska revolutionen (1911—12) och smärre
politiska monografier, Lindman-Staaff-Branting
(1914), Hammarskjöld, Edén (1916), skrifvit
en mängd biografier öfver politiska personer i
Nordisk familjebok samt utgett den biografiska
uppslagsboken Vem är det? (1912, 1914, 1916 och
1918). Hans öfversättarverksamhet omfattar flera
betydande moderna författare: Schandorph, Laveley,
Loti, Mantegazza, Zangwill, Wied, E. Brandes, Zola,
Giacosa, Fitger, Musset, Schnitzler, Heyse, Sudermann
och Molières "Borgaren adelsman".
1. E. M. R. 2. —rn.* 3. —rn. 4. T—s. 5. R—n B.
Thyssen, August, tysk industriman,
f. 17 maj 1842 i Eschweiler an der Jade,
där fadern, Friedrich T., egde ett järnvalsverk,
studerade i Karlsruhe och Antwerpen 1859—62 och
inträdde 1863 i faderns firma. I förening med denne
grundade han 1867 ett puddel- och valsverk i Duisburg
och 1871 firman Thyssen & co:s puddel- och valsverk i
Mülheim an der Ruhr, hvilket först sysselsatte endast
70 arbetare. Därifrån utvidgades under T:s ledning
rörelsen till att omfatta en stor grupp af företag,
den s. k. Thyssen-gruppen, bland hvars industriella
anläggningar märkas Deutscher-kaiser-werken i
Hamborn, ett 1890 anlagdt Siemens-Martin-stålverk och
valsverk och det 1910 för bearbetning af lothringska
minettemalmer anlagda stora "stålverket Thyssen" i
Hagendingen. Vid Walsum och Schwelgen innehar gruppen
egna storartade Rhenhamnar för mottagande af malm,
och före Världskrigets utbrott 1914 sysselsatte Thyssenverken
59,000 arbetare. T., som är katolik, skildras som
en arbetets fanatiker och leder in i sena åldern
autokratiskt sina stora industriföretag. I politiken
har han föga framträdt. Sommaren 1918 spreds i
ententepropagandan en T. tillskrifven broschyr, hvari
han skulle ha afslöjat en del anbud om jordagods i
Australien och handelsprivilegier i Indien och Canada,
hvilka kejsar Vilhelm åren närmast före krigsutbrottet
skulle ha gjort honom och andra storindustriidkare,
om de ville främja kejsarens krigsplaner. Denna
"Thyssen-broschyr" var emellertid en plump
förfalskning. T. hölls dec. 1918 några dagar häktad
af tyska revolutionsregeringen med anledning af en
ogrundad anklagelse för landsförrädiska förhandlingar
med franska myndigheter om Ruhrområdets skiljande
från Tyska riket. Angifvaren nödgades emellertid snart
erkänna, att anklagelsen var fullständigt uppdiktad.
V. S—g.
Thyssens [te’jsens], Maerten. Se Anckarhjelm.
Thäter (Thaeter), Julius Cæsar, tysk kopparstickare,
f. 1804 i Dresden, d. 1870 i München, studerade vid
akademien i sin födelsestad, därefter i Nürnberg och
Berlin samt efter 1830 för Amsler i München, blef
1841 lärare vid akademien i Weimar, 1846 i Dresden och
1849 i München. Han närmade sig mycket Amsler, som
grundlade den stränga kopparstickarskola i Tyskland,
för hvilken hufvudsyftet var att återge teckningen,
utan att sträfva efter pittoresk verkan. T:s arbeten
utmärkas för stor samvetsgrannhet och trohet i
uppfattningen. Han graverade med förkärlek nyklassiska
tyska målares alster (Cornelius, Kaulbach, Schnorr,
äfven Schwinds Askungen o. a.). Monografi af Anna
Thaeter 1887.
C. R. N.*
Thököly. Se Tököly.
Thöl, Johann Heinrich, tysk jurist, f. 1807 i Lybeck,
d. 1884, i Göttingen, professor 1837 i Göttingen,
1842 i Rostock och 1849 åter i Göttingen, var 1848—49
led. af tyska nationalförsamlingen och satt 1847—49
samt 1857—61 i de fyra kommittéer, som hade till
uppgift att utarbeta förslag till tysk växellag
och tysk handelslag. Hans förnämsta arbete är Das
handelsrecht (bd 1, 1841, 6:e uppl. 1879; bd 2,
1848, 4:e uppl. 1878; bd 3, 1880). På handels- och
växelrättens område var T. en auktoritet.
Thöny, Eduard, tysk tecknare, f. 1871 i Brixen
(Tyrolen), studerade vid akademien i München och
har sedan många år tillbaka varit en af de ypperste
medarbetarna i tidningen "Simplicissimus". Med utsökt
skarp och uthamrad karakteristik tecknar han med
förkärlek typer af tyska militärer och urgermanska
kraftmänniskor. Flera samlingar af hans teckningar
äro utgifna: Der leutnant, Der bunte rock, Militär o. a.
G—g N.
Thörnberg, Ernst Herman, skriftställare, f. 6
juni 1873 i Gladhammar, Kalmar län, hade först
anställning på handelskontor, men egnade sig därefter
åt tidningsmannayrket och sedan 1900 därjämte
åt föreläsningsverksamhet. I offentligt uppdrag
har han för sociala studier besökt Nord-Amerika
och Storbritannien. Han har författat bl. a. Den
kooperativa rörelsen (1907; 4 uppl.), Det kooperativa
England (1910),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
