Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1225-1226 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thynne, Thomas - Thynnus - Thyone - Thyoneus - Thyra (Thyre) - Thyra - Thyregod, Kristen Andersen - Thyrén, Johan Karl Vilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Thomas T., 3:e viscount Weymouth och 1:e markis
af Bath, brorsons sonson till T. 1, politiker, f. 13
sept. 1734, d. 19 nov. 1796 i London, var dotterson
till statsmannen Carteret (se d. o.), ärfde 1751
viscounttiteln, gjorde sig i ungdomen mest beryktad
för spel och dryckenskap och utsågs 1765 för att få
sina affärer reparerade till lordlöjtnant af Irland,
hvilken post han blott några månader innehade. Genom
protektion från Bedfordgruppen blef T. 1768
statssekreterare, men afgick 1770 i samband med en
konflikt med Spanien om Falklandsöarna. Nov. 1775
blef T. ånyo statssekreterare och var därjämte
regeringspartiets ledare i öfverhuset till nov. 1779,
då han afgick af missnöje med ministären Norths
envishet att fortsätta kriget mot de nordamerikanska
kolonierna. T. tillhörde Fox’ och prinsens af
Wales utsväfvande umgänge, var lycklig debattör, men
hindrades af sin lättja att komma fram i allra första
planet inom politiken. 1789 upphöjdes han till markis
af Bath. — Släktens nuv. hufvudman är Thomas Henry T.,
5:e markis af Bath, f. 16 juli 1862, som 1886—92 och
1895—96 var led. af underhuset och en kort tid 1905
i Balfours ministär understatssekreterare för Indien.
1—3. ^{V. S—g.}

Thynnus, zool. Se Tonfisksläktet. Om T. pelamys se Bonit.

Thyone, myt. Se Semele 1.

Thyoneus (grek. Θυῶνευς), grek., måhända "Semelesonen",
således Dionysos. Semele kallades nämligen,
sedan hon upptagits bland gudakretsen, Thyone.
^{J. C.}

Thyra (Thyre). Se Tyra.

Thyra, pseudonym. Se Agrell, A. T.


Thyregod, Kristen Andersen, dansk
skollärare, författare, f. 12 nov. 1822 i byn Thyregod
vid Vejle, d. 31 juli 1898, växte upp i fattigdom, men
ådrog sig 1845 genom en dikt en viss uppmärksamhet
och hjälptes in vid skollärarseminariet i
Jellinge, där han tog examen 1849. Han verkade
som skollärare i Jylland 1852—81. Sedan 1867
utgaf han en rad skildringar ur det jylländska
allmogelifvet, hvilka utmärka sig lika mycket
genom trohet i framställningen som genom
allvarlig moralisk riktning. T:s skrifter
äro dels nutidsskildringar, såsom Blandt bönder
(8 bd, 1869—71), Fra herregaard og landsby
(2 bd, 1874—75), Skildringer af det
virkelige liv (1875), Fra afsides egne
(2 bd, 1876—77), Godtfolk og kjæltringer
(1880), dels teckningar af flydda tider,
såsom Vildtvoxende skikkelser (1882), Mosgroede
minder (2 bd, 1883—84) och Historier og sagn
(2 bd, 1886—87), inalles omkr. 300 berättelser.
1906—07 utkom ett urval Fortællinger (3 bd),
som kompletteras af Skildringer (4 bd, 1905—14). En
samling af T:s berättelser utgafs 1876—81 på svenska i
"Illustrerade folkböcker".
^{E. Ebg.}


Thyrén, Johan Karl Vilhelm, universitetslärare,
filosof, historiker, jurist, f. 6 april 1861 i Lund,
blef student där 1878, promoverades 1883 till filos.
doktor och blef docent s. å. i teoretisk filosofi
och 1886 i historia. 1888—93 var han föreståndare för
den teoretiska profårskursen vid allm. läroverket
i Lund, dref samtidigt juridiska studier, aflade
1892 juris kandidatexamen och utnämndes efter
praktisk domartjänstgöring till e. o. professor i
romersk rätt och rättshistoria vid Lunds universitet
1894. 1896 utnämndes han till professor i straffrätt
och juridisk encyklopedi därstädes. Han blef juris
hedersdoktor i Lund 1900, i Kristiania 1911. Han har
författat Kritisk framställning af Herbert Spencers
"Principles of psychology" (1883), Den första
väpnade neutraliteten (1885—86) och Verldsfreden
under Napoleon (1887). Sitt omfattande juridiska
författarskap inledde han med Culpa legis Aquiliæ
(1893) samt Makes gäld (s. å.). Bland hans förnämsta
straffrättsliga arbeten märkas Abhandlungen aus
der rechtsphilosophie (I, "Bemerkungen zu den
kriminalistischen kausalitätstheorien", 1894; II,
"Dolus und culpa", 1896), Förfalskningsbrotten
(1895), Kommentar till strafflagen kap. 14 (1906;
2:a uppl. 1918), Straffrättens allmänna grunder
(1907), Kommentar till strafflagen kap. 20 (1908)
samt Le délit de diffamation (Lund och Leipzig
1918). I anledning af en riksdagens skrifvelse 25
april 1908 ang. förändring af gällande bestämmelser
rörande bötes- och bötesförvandlingsstraffen erhöll
han 1909 af regeringen uppdraget att verkställa
utredning och framlägga förslag ang. de ändringar i
gällande lagstiftning, som i sådant afseende kunde
befinnas lämpliga. Under hans händer har ur detta
uppdrag framvuxit förslag, hvilka afse en helgjuten
svensk strafflagsreform. I sådant hänseende har han
i tryck framlagt dels en allmän principutredning
(Principerna för en strafflagsreform, I—III, 1910—14,
del I äfven i tysk upplaga 1910), dels ock ett
Förberedande utkast till strafflagens allmänna
del med kortfattade motiv (1916). Af speciella
delen föreligger ett utkast till kapitlet om brott
mot kroppslig okränkbarhet (1917). Vid sidan af
lagarbetet och sin lärarverksamhet har T. jämväl egnat
ett betydande intresse åt politiken. Han har varit
led. af Andra kammaren 1909—11 för staden Lund och
af Första kammaren 1912—17 för Uppsala län. Därvid
har han, i trots af det efter proportionsvalens
införande alltmera genomförda partiväsendet, häfdat
en själfständig, utanför partiorganisationerna
vald ståndpunkt. Ett flertal smärre, delvis mycket
uppmärksammade, politiska skrifter har ock flutit ur
hans penna. 1916 valdes han till Lunds universitets
rektor och har i samband därmed f. n. lämnat den
aktiva politiken.
^{N. S—g.}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>