Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thoroddsen, Thorvaldur - Thorolfr - Thoroughbred - Thorpe, Benjamin - Thorpe, sir Edward - Thorsander, Johan - Thorsander, Gustaf Olof - Thorsbjerg mose
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lýsing Íslands (Beskrifning af Island; 1881;
ny uppl. 1900, norsk öfv. af A. Helland 1883),
Grundriss der geographie und geologie von Island
(1905), Oversigt over de isländske vulkaners historie
(1882), Vulkaner i det nordöstlige Island (1888),
Geologiske iakttagelser paa Snæfellsnes og i omegnen
af Faxebugten i Island (1891), Islands jökler i fortid
og nutid (1892), Postglaciale marine afleiringer,
kystterrasser og strandlinier i Island (1892), Nogle
iagttagelser över Surtarbrandens geologiske forhold
(1896), Vulkaner og jordskælv (1897) och Islands
fjorde og bukter (1901).
T:s stora gärning som forskare är, att han
kartlagt stora delar af Islands därförinnan aldrig
af människofot trampade ödemarker, funnit och
uppvisat de isländska flodernas källor, mätt och
fastställt fjällens snögräns, undersökt jöklarna
och deras förändringar äfven i äldre tid, med
stöd af litteraturens uppgifter, utrönt Islands
geologiska byggnad och särskildt skapnaden af dess
vulkaner samt påvisat de egendomliga kupolvulkanerna
och de kraterlösa, långsträckta sprickvulkanerna,
vidare fastställt det inbördes åldersförhållandet
mellan basalten och palagonittuffen, ådagalagt
surtarbrandslagrens samtidighet och beskrifvit
isförhållandena på fjällen samt uppvisat äldre
vattenlinjer, då hafvet stod vida högre än i
nuv. tid. Hans studier och kunskaper omfatta
emellertid äfven Islands historia, och han
har i populär form gett en god öfversikt af de
nyare strömningarna i den europeiska kulturen (i
"Eimreiðin", 1910). Köpenhamns universitet gaf honom
1894 hedersdoktorstitel, och 1902 fick han professors
n. h. o. v. Han är led. af många lärda sällskap i
in- och utlandet. Svenska Vet. akad. har i likhet
med Videnskabernes selskab i Köpenhamn, Geografisk
selskab där samt de geografiska sällskapen i Paris
och New York tilldelat honom guldmedalj.
R. N—g.
Thórólfr. Se Torolf.
Thoroughbred [tha’rəbred], eng., fullblodshäst
(se d. o.), om människor: väluppfostrad.
Thorpe [thå̄’p], Benjamin, engelsk språkforskare,
f. 1782, d. 1870, kan anses som en bland de främste
grundläggarna af det vetenskapliga studiet af
angelsaxiskan (fornengelskan) inom England i förra
hälften af 1800-talet. Han utgaf en stor mängd
angelsaxiska texter, såväl poetiska som prosaiska,
en Northern mythology (3 bd, 1851) m. m.
Thorpe [thå̄’p], sir Edward, engelsk fysiker och
kemist, f. 8 dec. 1845 i närheten af Manchester,
studerade i Dublin, Heidelberg, där han tog
filosofie doktorsgraden 1868, och London. Han blef
professor i kemi i Glasgow 1870, i Leeds 1874 och i
London 1885, var 1894—1908 chef för the government
laboratory och tjänstgjorde därefter till 1911
som professor vid Imperial institute of science and
technology i London. T. har utfört en hel del viktiga
undersökningar inom den oorganiska kemiens område,
såsom atomviktsbestämningar, om fosfors föreningar
m. m. Hans största arbeten falla inom den fysikaliska
kemiens område, såsom hans undersökningar om vätskors
värmeutvidgning och hans klassiska arbete om vätskors
fluiditet (1894 och 1897, utfördt i samarbete
med J. W. Rodger). T. har också deltagit i några
solförmörkelseexpeditioner (1870 och 1878) och har
utfört betydande arbeten om jordmagnetismen,
hvaribland den magnetiska uppmätningen af
Storbritannien (tills. med sir Arthur Rücker
1896). T. har utgett ett stort antal biografier
öfver aflidna kemister, särskildt uti Chemical
societys skrifter, dessutom Essays in historical
chemistry (1894 och 1911) samt History of
chemistry (2 bd, 1909—10). Han har också
utgett läroböcker, som utgått i många uppl.,
äfvensom Dictionary of applied chemistry (5
bd, 1890; ny uppl. 1913). Han adlades 1909.
S. A—s.
Thorsander, Johan, teolog, universitetslärare, f. 31
maj 1777 i Seglora, Västergötland, d. 25 (ej 19)
juli 1851 i Mariestad, student i Uppsala 1797, filos.
magister 1803, egnade sig åt skolundervisning, men
återvände snart till universitetet, där han 1808 blef
teol. kandidat, 1809 teol. licentiat och s. å. docent
i teologi. Han befordrades till e. o. teol. adjunkt
1813 och e. o. teol. professor 1815, prästvigdes
s. å. samt blef teol. doktor 1818 och var 1818—41
led. af bibelkommissionen. 1826 befullmäktigades
han att vara teol. adjunkt och kyrkoherde i Börje,
och 1835 blef han förste teol. professor och
domprost i Uppsala. Han erhöll i sept. 1850 ständig
tjänstledighet. T. saknade icke mångsidig lärdom,
men kunde föga göra sig gällande. Bäst trifdes han
i sin studerkammare. Tillsammans med professorn
i österländska språk P. Sjöbring utarbetade
han proföfversättning till en hel del af gamla
testamentets böcker.
—rn. (E. M. R.)
Thorsander, Gustaf Olof, skriftställare,
f. 29 dec. 1844 i Södra Björke, Älfsborgs
län, d. 10 jan. 1914 i Sköfde, var 1861—63
bruksbokhållare, deltog 1864 som frivillig på
danska sidan i dansk-tyska kriget, var därpå
egendomsarrendator 1868—74 och föreståndare
för en bränntorfsfabrik 1874—84 samt egnade sig
sedan åt skriftställarverksamhet. Han innehade
sedan 1891 ett tryckeri i Sköfde, var 1890—91
redaktör af "Hernösandsposten" och utgaf från 1891
"Vestgöta Korrespondenten Sköfde tidning". Förutom
några skrifter om bränntorfsberedning och smärre
skönlitterära arbeten samt folklifsskildringar
utgaf T. en rad populärhistoriska arbeten, bland
hvilka märkas Dansk-tyska kriget 1864 (1889), Under
kronprins Karl Johan och general von Vegesack (1898),
Dansk-tyska krigen 1848—1850 (1900), När kejsarne
bestämde nordens öde. Skildringar från krigsåren
1807—1814 (1903), När vi sist voro med. Skildringar
från 1814 (1904), Bland kosackdolmor och pickelhufvor
(1906), Anno 1808 (1908), Svenskarne i Tyskland 1813
(1912), Skaraborgs regemente ... åren 1805—1808
och 1813, 1814 (1913) samt Vive l’empereur (1907),
en roman med ämne från den napoleonska tiden.
V. S—g.
Thorsbjerg mose, vid Sönderbrarup i Angel, södra
Slesvig, omkr. 26 km. s. ö. om Flensborg, utgräfdes
1858—61 under ledning af danske fornforskaren
K. Engelhardt, hvarvid gjordes rika och viktiga fynd
från äldre järnåldern, bestående af vapen af alla
slag, hvaribland hjälmar, ringbrynjor och sköldar,
beslag till ridpersedlar, lämningar af vagnar och
yllekläder, verktyg, allt vittnande om en hög grad
af kultur, men hopvräkt och synbarligen med afsikt
skadadt. Man fann likaledes en del smycken, guldringar
och glaspärlor samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
