Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorell, Tord Tamerlan Teodor - Thorell, Hildegard Katarina - Thorén, Tomas - Thorén, Adam Anders - Thorén, Tor - Thoren, Otto von - Thorenburg - Thoresen, Ida - Thoresen, Anna Magdalene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjänstledighet från adjunkturen och tog afsked
från densamma 1877, sedan riksdagen beviljat honom
pension fr. o. m. 1878. S. å. fick han professors
titel. Sedan hösten 1875 hade han med undantag af
juli 1879—aug. 1880, vistats i Syd-Europa. Genom
många och värdefulla arbeten öfver spindeldjuren
blef T. en erkänd auktoritet på detta område
af zoologien. Ett af hans förnämsta arbeten, On
european spiders. Part I: Review of the european
genera of spiders, preceded by some observations
on zoological nomenclature, utkom redan 1869—70 i
"Acta Soc. scient. Upsal." Bland senare arbeten
må nämnas: On a silurian scorpion from Gotland
(Palæophonus nuncius; tills. med G. Lindström; 1885),
samt hans många publikationer rörande den orientaliska
regionens spindeldjur. Han öfversatte och bearbetade
Zoologiens grunder (af Milne-Edwards, 2 bd, 1860—65)
— en för sin tid förträfflig och mycket använd lärobok
— samt skref Några anmärkningar om darwinismen (i "Ny
svensk tidskrift", 1880). T. var led. af Vet. soc. i
Uppsala (1866) och Vet. akad. (1877) samt hedersled.
af Entomologiska föreningen i Stockholm (1885).
O. T. S.
(L–e.)
Thorell, Hildegard Katarina, porträttmålarinna,
född Bergendal, f. 22 maj 1850 i Kroppa socken,
Värmland, gift 1872 med auditören O. R. Thorell,
har studerat vid konstakademien 1876—79 samt i
Paris för Bonnat och Gérôme. Hon utställde 1880 å
"salongen" ett kraftigt och känsligt damporträtt
(Göteborgs museum) och är representerad på
Nationalmuseum af ett damporträtt (1891) och
Modersglädje (1894). Bland hennes öfriga målningar äro
porträtt af Gunnar Wennerberg (1895), Själfporträtt
(1897), I. G. Clason (1898), fru C. Clason (s. å.),
A. T. Gellerstedt (s. å.), K. Fr. Lundqvist (1911, K. teatern).
G—g N.
Thorén, Tomas. Se Thorild.
Thorén, Adam Anders, militär, f. 24 dec. 1835
i Göteborg, d. 4 dec. 1907 i Stockholm, blef
underlöjtnant vid Älfsborgs regemente 1854 och
generalstabsofficer 1863 samt tillhörde sedermera
nästan utan afbrott generalstaben, där han efter
hand befordrades till öfverstelöjtnant, ända tills
han 1886 utnämndes till öfverste och chef för
förstnämnda regemente. 1892 blef han generalmajor i
armén och generalintendent, från hvilken befattning
han 1896 erhöll afsked utan därom gjord ansökning på
framställning af dåv. krigsministern Rappe. Denna
ovanliga åtgärd sattes — hufvudsakligen på grund
af S. A. Hedins anförande i Andra kammaren 4 april
1895 — allmänt i samband med påstådda rustningar mot
Norge, hvilket dock af (den Boströmska) regeringen
förnekades. Som skäl för T:s afskedande — han
afslog en erbjuden regementschefsbeställning
(eller kommendantsbefattningen på Karlsborg)
i st. f. generalintendentsbeställningen, —
anfördes flera år senare af Rappe i en intervju
(införd i "Svenska dagbladet" 22 dec. 1907) bl. a.,
dels att T. förfarit själfrådigt och i strid mot
gällande författningar vid en större leverans af
beklädnadspersedlar till armén, dels att han som
generalintendent "motverkade ansträngningarna
att få intendenturkåren lagd efter en modern
utvecklingsgrad". — T. var en begåfvad, kunskapsrik,
arbetsam och rättänkande militär, men saknade måhända,
teoretiskt anlagd som han var, blick och förmåga att verka för
intendenturkårens utveckling i praktisk riktning efter
kårens fullständiga omorganisation 1891, hvilket
nog var den hufvudsakliga anledningen till hans
ofrivilliga afgång ur krigstjänsten. Han var led. af
Krigsvet. akad. (sedan 1874) och skref åtskilliga
artiklar i akademiens handlingar och tidskrift.
H. J—dt.
Thorén, Tor, arkitekt, f. 10 nov. 1863 i Norrköping,
studerade i Stockholm vid Tekniska högskolan 1884—88
och vid Konstakademien till 1891, blef 1893 arkitekt i
öfverintendentsämbetet. 1894 öfverlärare vid Tekniska
skolans konstindustriella afdelning och 1910 skolans rektor.
G—g N.
Thoren [tå̄-], Otto von, österrikisk målare, f. 1828 i
Wien, d. 1889 i Paris, var till en början officer,
studerade måleri i Bruxelles och Paris, målade
historiska ämnen och porträtt, bl. a. af kejsar
Frans Josef af Österrike 1865 (gåfva af denne till
Napoleon III), men hans bästa område blef djurmåleri,
oftast i genreartad uppfattning: Skilsmässan (mellan
en ko och en kalf, då den senare säljes och föres
bort), Kor öfverfallna af en varg och Hemfärd från
marknaden. Hans ungerska oxar äro bredt och kraftigt
karakteriserade. Äfven inom landskapsmåleriet var han
framstående. T. är representerad bl. a. i österrikiska
och tyska museer, i Luxembourgmuseet (Interiör af
ett stall).
G—g N.
Thorenburg [tå’-], stad. Se Torda.
Thoresen, Ida, skulptris, f. 10 aug. 1863 i Göteborg,
studerade i Paris 1895—99 och 1903, där hon äfven
utställde på salongen. Bland de relativt få arbeten
af hennes hand, som efter återkomsten till hemlandet
varit utställda, äro bilder som Soldyrkaren
(marmor), Pax, Faun, Danserska, Nicoline, Ung
flicka (i brons), Saga (i marmor), Tänkaren och
Kristusbild (båda i träskulptur), Grabb, Maja,
dessutom förtjänstfulla porträttbyster och reliefer.
G—g N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
