Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomas, Arthur Goring - Thomas, Brandon - Thomas, David Alfred - Thomas, Oldfield - Thomas, James Henry - Thomas, Albert - Thomas ab Aquino - Thomas à Becket - Thomas a Celano - Thomas a Kempis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Paris, Prout och Sullivan i London samt Bruch i
Tyskland, komponerade operor, bl. a. Esmeralda (1883)
och Nadeshda (1885), hymnen Out of the deep (1878),
kantaterna The sun worshippers (1881) och The swan and
the skylark (postum) samt ett hundratal solosånger
och duetter. Hans musik berömmes för dramatisk ådra
och fin melodik.
E. F—t.
Thomas [tå’məs], Brandon, engelsk författare,
f. 1856, d. 1914, var en tid skådespelare, gjorde
1892 stor lycka med farsen Charley’s aunt ("Charleys
tant", uppf. i Stockholm 1894), som tack vare sin om
studentspexet påminnande komik hade oerhörd framgång
öfver hela världen.
Thomas [tå’məs], David Alfred, 1916 lord Rhondda,
brittisk industriman och politiker, f. 26 mars
1856 i Aberdare, d. okt. 1918 i London, var ledare
för den stora kolfirman Thomas & Davey i Cardiff,
verkställande direktör för Cambrian Combine och flera
andra sydwalesiska grufegarbolag. T. var 1888—1910
led. af underhuset, där han tillhörde det liberala
partiet. Han inträdde dec. 1916 i Lloyd Georges
ministär som president för Local government board och
blef 1917 lifsmedelsminister, på hvilken post han till
sin död på ett öfverlägset sätt ordnade den engelska
lifsmedelsfördelningen med tillgodogörande af den
stora organisationsförmåga, hvilken han förvärfvat
som den walesiska kolgrufindustriens ledande man.
V. S—g.
Thomas [tå’məs], Oldfield, engelsk zoolog, f. 21
febr. 1858, sedan 1876 anställd vid afdelningen
för däggdjur i British museum (Natural history) i
London, har genom sina i många uppsatser nedlagda
bearbetningar af det material tillhörande sagda
djurklass, som finnes i och alltjämt tillföres detta
världens rikaste zoologiska museum, inlagt synnerligen
stora förtjänster om kännedomen af däggdjurens skilda
former. Vetenskapen har honom att tacka äfven för
flera arbeten, viktiga för att förstå större eller
smärre däggdjursgruppers genealogiska förhållanden;
till denna art af arbeten kan räknas hans Catalogue
of marsupialia in the british museum (1888).
L—e.
Thomas [tå’məs], James Henry, engelsk arbetarledare
(födelseåret okändt), uppväxte i ett arbetarhem
och började sin bana som springpojke, blef därpå
efter hvartannat lokomotivputsare, eldare och
lokomotivförare samt förvärfvade sig småningom en
ledande ställning inom de engelske järnvägsmännens
fackliga organisation. Han blef 1910 president
i fackförbundet Amalgamated society of railway
servants och är generalsekreterare i National
union of railwaymen. Sedan 1910 representerar
T., omvald dec. 1918, Derby i underhuset, där
han tillhör arbetarpartiets bästa talare. 1917
utsågs han till medlem af Privy council som ett
erkännande af de patriotiska tjänster han inlagt om
biläggande af arbetskonflikter under Världskriget.
V. S—g.
Thomas [tåma’], Albert, fransk politiker,
f. omkr. 1870, invaldes 1910 i deputeradekammaren
och gjorde sig där mest bemärkt som en bland det
socialdemokratiska partiets bästa talare. Efter
Jaurès’ död och Världskrigets utbrott (aug. 1914)
tog han ledande andel i de franske socialisternas
patriotiska samverkan med regeringen och inträdde
själf (27 maj 1915) som understatssekreterare för
ammunitionsfrågor i ministären Viviani. Han
organiserade med stor energi det nya
ammunitionsministeriet, afvärjde genom sitt
inflytande i arbetarkretsar en del lönekonflikter
och befäste genom besök i England hösten s. å. den
metodiska samverkan, som åvägabragts mellan det
franska och det af Lloyd George nyorganiserade
engelska ammunitionsministeriet. Som
ammunitionsminister tillhörde T. äfven
ministärerna Briand (okt. 1915—mars 1917) och
Ribot (mars—sept. 1917), från dec. 1916 därjämte
som medlem af det utaf Briand inom ministären
inrättade krigsrådet. T. företog april—juni 1917
öfver Stockholm en resa till Ryssland i syfte att
med kraften af sin socialistiska vältalighet påverka
Rysslands socialister att stödja den nya revolutionära
ryska regeringens sträfvan att fasthålla förbundet
med öfriga allierade och åstadkomma ännu en rysk
offensiv. På de franske socialisternas partikongresser
verkade han för partiets obrottsliga iakttagande af
den inre borgfreden (l’union sacrée) under kriget. Då
ministären Ribot sept. 1917 afgick, sökte Painlevé
förgäfves vinna T:s och hans partivänners stöd för en
ny, alla partier omfattande koncentrationsministär,
men T. intog såväl mot ministären Painlevé som mot
den nov. s. å. följande ministären Clemenceau en i
stort sedt välvillig hållning, dock tid efter annan
kritiserande regeringens sträfvan att motverka
den socialdemokratiska arbetarinternationalens
återupplifvade anspråk på att öfva inflytande på den
blifvande fredsuppgörelsen. T. har bl. a. utgett Le
syndicalisme allemand. Resumé historique. 1848—1903
(1903) och medarbetat i J. Jaurès’ "Histoire
socialiste. 1789—1900".
V. S—g.
Thomas ab Aquino. Se Tomas från Aquino.
Thomas à Becket [tå’məs a be’kit]. Se Becket.
Thomas a Celano. Se Celano, Tomas of.
Thomas a Kempis (Tomas från Kempen, i Sverige stundom
folketymologiskt kallad Tomas Kämpen), tysk mystiker,
f. 1380 i Kempen, nära Düsseldorf, d. 1471, intogs
vid 13 års ålder i den med "Det gemensamma lifvets
bröders" brödrahus i Deventer förenade skolan, antogs
1399 till novis i augustinklostret på Agnetenberg
vid Zwolle, blef munk där 1406, prästvigdes 1414
samt var under flera årtionden subprior för sitt
kloster. Som lärare för noviserna, ur hvilkas krets
flera bemärkta män framgingo, utöfvade han betydande
inflytande. Vid sidan häraf egnade han sig med
förkärlek åt bokafskrifningens konst, i hvilken
han uppnåddo hög grad af skicklighet. Emellertid
framträdde han också själf som författare; han skref
en klosterkrönika, korta biografier öfver med hans
orden förbundna personer, ett antal latinska hymner
och en rad, af mystikens anda präglade uppbyggliga
traktater. Den ryktbarhet, som hans namn vunnit, beror
dock h. o. h. därpå, att han sedan gammalt betraktats
som författare till det utomordentligt berömda och
populära arbetet De imitatione Christi ("Om Kristi
efterföljelse"). Äfven denna skrift står väl till
sin åskådning helt på den katolska mystikens grund och
representerar dess asketiska fromhetsideal. Men genom
sin enkla innerlighet och sitt stilla djup har den,
på ett i hela den kristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
