Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thisted amt - Thisted bredning - Thistilfjördur - Thistlewood, Arthur - Thitya - Thive (Tiva) - Thjod- - Thjorsa - Thjulén, Lorenzo Ignazio - Thladiantha - Thlaspi - Thlinkiter (Tlinkiter) - Thoas - Thode, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
110,300 st. nötboskap, 43,100 får, 80,200 svin och
504,000 höns. De större gårdarna äro blott få, och
af fästegods återstår intet. Amtet omfattar 7 härad,
men blott 5 jurisdiktionsområden och 4 prosterier
under Aalborgs stift.
E. Ebg.
Thisted bredning, en del af Limfjorden, mellan
Thy och Morsö, Danmark (se kartan till d. o.).
E. Ebg.
Thistilfjörður, fjord. Se Island, sp. 923.
Thistlewood [thi’slωud], Arthur, engelsk konspiratör,
f. 1770, afrättad 1 maj 1820 i London, var bondson,
vistades en tid i Paris under revolutionen, kom hem
1794 och slöt sig då till det revolutionära sällskapet
Spencean society. Jämte en agitatorskamrat, J. Watson,
anordnade han dec. 1816 i revolutionärt syfte ett
stort folkmöte vid Spa fields i London, hvilket var
afsedt att åtföljas af ett angrepp mot Tower och
engelska banken. Planen röjdes dock i förtid, och
den misslyckade kuppen hade till följd suspenderandet
af habeas-corpus-akten (febr. 1817). T. blef häktad
(maj 1817), men frigafs snart, enär åklagaren ej
inkallade några vittnen. På hösten s. å. organiserade
T. en sammansvärjning mot prinsens af Wales lif,
och våren därpå dömdes han till ett års fängelse,
enär han utmanat inrikesministern lord Sidmouth
på duell. Frigifven maj 1819, förberedde han en ny,
vidtomfattande sammansvärjning, som gick ut på att
mörda kabinettets medlemmar, då de voro samlade till
middag, och därpå under den allmänna förvirringen
intaga Tower och engelska banken, tillsätta en
provisorisk regering och utlysa en revolutionär
nationalförsamling. Myndigheterna blefvo genom en
angifvare tidigt underrättade om sammansvärjningen,
men läto T:s planer mogna. Vapen samlades på en vind
i Cato street (däraf namnet Cato street conspiracy),
och där infunno sig 25 sammansvurna 23 febr. 1820,
beredda att öfverfalla de i närheten hos lord Harrowby
till middug församlade kabinettsledamöterna. Polisen
ingrep i rätt tid; T. dödade en polisofficer och
lyckades undkomma, men greps följande dag, dömdes
till döden och afrättades jämte fyra medsammansvurna
genom hängning. Jfr S. Walpole, "History of England
from 1815", I (1878).
V. S—g.
Thitya, bot. Se Shorea.
Thive (Tiva), det nygrekiska namnet på Tebe.
Thjod-. Se Tjod-.
Thjórsá, flod. Se Island, sp. 927.
Thjulén, Lorenzo Ignazio (eg. Birger Lars), jesuit,
författare, f. 2 nov. 1746 i Göteborg, d. 5 dec. 1833
i Bologna, for 1767 hemifrån till Cádiz för att
bli sekreterare hos svenske konsuln där; men medan
han väntade på dennes ankomst, företog han på ett
svenskt fartyg en färd till Corsica i sällskap med
en hop jesuiter från Amerika, hvilka lyckades omvända
honom och förmådde honom att inträda i deras orden. Då
Björnståhl 1772 besökte Bologna, träffade han honom
där, flitigt idkande studier. T. hann emellertid ej
bli mer än novitie, innan jesuitorden upplöstes. Han
antog sedan titeln "abbate". T. uppträdde som förf. på
it. med en del politiska ströskrifter o. d. till
ej obetydligt antal. Bland dem må nämnas Tutti han
ragione (1773), Ribellione degli animali contro
gli uomini (allegori på vers, 1793; 3:e uppl. 1794),
Fasti della rivoluzione
francese (3 bd), Riflessioni su i mali prodotti in
Italia dalla democrazia e su i mezzi per istabilirei
l’ordine sociale (1800), en öfv. af I. Hardions franska
världshistoria (forts. af T.; 10 bd, 1804 o. f.), och
Dialoghi nel regno de’ morti (ett femtiotal häften,
1815 o. f.).
-rn.*
Thladiantha, bot. Se Cucurbitaceæ.
Thlaspi L., Skärffrösläktet, bot., ett släkte
hörande till fam. Cruciferæ och bestående af mindre
eller större, glatta örter med spiralställda,
hela, halftomfattande stjälkblad och hvita eller
ljusröda blommor i mer eller mindre klaselika
ställningar. Skidorna äro aflånga eller elliptiska,
oftast med vinglikt kölade skal, i spetsen vanligen
urnupna, platta eller något kullriga, glatta,
mångfröiga. I Sverige finnas 3 arter, af hvilka den
allmännaste, T. arvense, penninggräs,
skärffrö (se fig.), är ett besvärligt ogräs
i trädgårdar och åkrar.
O. T. S. (G. L—m.)
 |
| Thlaspi arvense (penninggräs), 1 rot och stjälkbas, 2 grentopp med blommor och skidor, 3 blomma, 4 skida, afskuren på tvären, 5 frö. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
