Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1081-1082 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theorell, Johan Peter - Theorell, Axel Gabriel - Theorell, Hugo Gustaf Teodor - Theoriai

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Johan Peter T., den föregåendes broder,
tidningsman, f. 15 aug. 1791 i Herrljunga,
Västergötland, d. 9 mars 1861 i Stockholm,
vardt student i Uppsala 1809 och filos.
magister 1812 samt ingick 1816 i k. kansliet och
Kommerskollegium. S. å. vann han Svenska akad:s
stora pris för De två rosornas strid om engelska
kronan (Sv. akad:s handl., 8:e d.) och 1818 andra
priset för Longobardiska rikets fall. Han lämnade
snart därefter tjänstemannabanan och egnade sig åt
annan verksamhet dels som boktryckare (1822—33) och
bokauktionsverkets föreståndare (1822—27), dels, och
hufvudsakligen, som tidningsman. Han begynte med det
för sin tid talangfullt redigerade oppositionsbladet
"Stockholms courier" (1820—22), som flera gånger
råkade i delo med indragningsmakten och där brodern
var den ende medarbetaren. I slutet af 1823 fick
T. af sin svärfader, Pulchau, "Dagligt allehanda",
hvilket blad han omdanade till en politisk och
nyhetstidning. Han sålde tidningen 1833, men fortfor
att skrifva i densamma till hösten 1834. S. å. utgaf
han en "Riksdagstidning" och ingick i "Aftonbladets"
redaktion, som han tillhörde till 1838, då han
ånyo blef medarbetare i "Dagligt allehanda". Med
1844 skapade han sig ett eget organ, veckoskriften
"Vinterbladet", som fortgick t. o. m 1845, men sedan
i två år förenades med "Dagligt allehanda" i form
af särskilda artiklar. 1848 blef han medarbetare i
"Aftonposten" samt utgaf 1852—53 en ny årgång af
"Vinterbladet". Sedan dess tillhörde T. ingen
tidningsredaktion, men lämnade bidrag till flera,
alltid i den gammaldags frisinnade anda, som utmärkt
honom från hans första uppträdande. Af hans bidrag
till pressen är det icke få, som tillhöra de ur
olika synpunkter viktigaste tidningsartiklarna under
detta skede. Utan tvifvel var det han, som författade
den Återblick på nya skolan, i "Aftonbladet" 1837,
som var ett af de våldsammaste och delvis obilligaste
angreppen på romantikens åskådning. K. J. L. Almquists
arbeten anmälde han 1839 i "Aftonbladet" och 1840
i "Dagligt allehanda" med stor sympati. Mycket
intresserad för den skriftliga framställningens
rykt och reda, deltog han i "Vinterbladet" flitigt
i de då pågående språkdiskussionerna och framhöll
den redan då uppseendeväckande likgiltighet, som
utmärkte tidningsmännen i fråga om behandlingen af
deras modersmål. Kärf och sträf i sin stil, var han
fruktad som "giljotinmannen" för sina kritiker,
i hvilka särskildt författarinnorna — bl. a. fru
Knorring — hunsades utan förskoning, men fick också
erkännande för sin kunskapsrikedom och gedigenhet, sin
öfvertygelsetrohet och själfständighet i behandlingen
af allmänna frågor. I likhet med flera samtida utgaf
han dessutom då och då anonyma häften i någon fråga
för dagen, ofta aftryck eller bearbetningar af egna
tidningsartiklar. Hans första alster i denna
väg var den lilla kvicka skriften Försök att
tourmatta på opinionen (1819), med anledning af
ett tryckfrihetsåtal mot brodern. Andra dylika
voro Bondeståndet och indragningsmakten (1830),
Några ord om press, reformer, ministerstyrelse
(1839), Ett ord i den stora frågan om en förändring
af nationalrepresentationen i Sverige (1844),
Svenskt handelstvång och handelsfrihet (1850)
m. fl. Åtskilliga kommittébetänkanden o. d. flöto
äfven ur hans penna jämte ett ej obetydligt antal
riksdagsmotioner. T. var nämligen länge sysselsatt i
åtskilliga utskotts kanslier. Utom allt detta medhann
han också under sina tidigare år att vara förläggare
och själf lägga hand vid åtskilliga förlagsartiklar,
såsom Kochs och Schoells "Historisk tafla öfver
Europas statshvälfningar", upplagor af Horatius (1833)
och Vergilius (ej fulländad) m. m.


3. Axel Gabriel T., son till T. 1, fysiker,
konstruktör, f. 10 juni 1834 i Gökhems församling i
Västergötland, d. 2 juli 1875 på Ekskogen nära Sköfde,
blef student i Uppsala 1855, filos. doktor 1863 och
docent i matematik vid Uppsala universitet s. å. Han
var 1865—66 t. f. professor i fysik vid Teknologiska
institutet. Utrustad med ovanliga uppfinnaranlag,
konstruerade han 1866 en sinnrik apparat, den
själfregistrerande meteorografen, som högeligen
underlättar insamlandet af meteorologiska iakttagelser
och har blifvit antagen flerstädes, äfven i utlandet
(se Meteorograf). Han uppfann dessutom en mycket
praktisk vindmätare och inrättade de bästa medelst
elektricitet reglerade astronomiska ur m. m. 1874
anvisade riksdagen honom ett årligt anslag af 2,500
kr. för att sätta honom i tillfälle att ostördt
egna sig åt sina konstruktionsarbeten. T. skref
bl. a. Proportionslärans elementer (1870),
Räknetabeller till underlättande af sifferkalkyler
(1874) och Mekanikens element (utg. 1877).
2. —rn.*

Theorell, Hugo Gustaf Teodor, ingenjör, värmetekniker,
f. 1 juli 1859 i Björke, Älfsborgs län, genomgick
tekniska elementarskolan i Borås och Tekniska
högskolan, där han aflade civilingenjörsexamen
1881. T. innehade anställning hos professor
K. A. Ångström i Stockholm 1881—82, hos
a.-b. Palmcrantz & C:o 1882—83 och hos professor
J. E. Cederblom i Stockholm 1883—88. Från 1889
innehar T. konstruktionsbyrå för centraluppvärmning
i Stockholm. Han har uppgjort ritningar och förslag
till samt ledt utförandet af ett mycket stort antal
värmeledningsanläggningar för såväl offentliga som
enskilda byggnader. T. har gjort sig bemärkt äfven som
uppfinnare inom sitt fack och har bl. a. konstruerat
en kalorifer (se d. o.), som utgör en modifikation af
den Cederblomska kaloriferen.
Fmn.

Theoriai (sing. theoria, af theoros,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>