Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Textularia - Textur - Textur - Textus receptus - Teylerska stiftelsen - Teza - Tezcatlipoca - Tezcuco - Tézkire - Te-ärenpris - T. F. - t. f. - tg. - Th. - t. h. - Thaarup, Thomas - Thaarup, Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan snarare en ren morfologisk beteckning
för till det yttre likartade stadier
af flera skilda utvecklingsserier.
L—e.
Textur (lat. textura), väfnad, sammansättning,
hopfogning. 1. Fysiol., det sätt, hvarpå ett
organs eller någon organisk bildnings inre är
sammansatt. Texturen i olika organiska väfnader och
organisationer, vare sig normala eller patologiska,
växlar i hög grad, men är alltid likartad för ett
och samma slags bildningar. — 2. Petrogr. geol.,
bergarternas inre beskaffenhet i afseende på
mineralbeståndsdelarnas storlek, karaktär och
anordning. Numera vanligen synonymt med struktur
(se d. o., sp. 367).
2. E. E.
Textur, farm. (förvrängning af "tektur", lat. tectura,
betäckning), de ämnen, som användas för att tilltäppa
en flaskas mynning. Sålunda hör till "texturen"
korken, de papperslappar, som med ett fint snöre
("bindgarn") bindas öfver densamma, samt det sigill
eller den med gummi och apotekets namn försedda
stämpel, som används till flaskans försegling.
O. T. S.*
Textus receptus. Se Bibeltext.
Teylerska stiftelsen i Haarlem, som har till ändamål
att befordra konst och vetenskap, i synnerhet teologi
och naturvetenskap, uppkom genom ett legat af
Pieter Teyler (f. 1702, d. 1778). Stiftelsen
har ett paleontologiskt, ett mineralogiskt, ett
geologiskt och ett fysiskt institut, bibliotek
(på öfver 50,000 bd), samling af konstsaker och
myntkabinett samt betydande fonder till pris. Den
motsvarar i viss mån Nobelstiftelsen. Jfr Haarlem,
sp. 936.
J. C.
Teza, stad i Marokko, 110 km. ö. om Fes, vid Wadi-el
Asfar. Det är en betydande handelsstad vid vägen
mellan Fes och Algeriet och har omkr. 5,000 inv.,
däraf 800 judar (på Leo Africanus’ tid 20,000
inv.). Alla resande beskrifva T. som en mycket
vacker stad, belägen på en brant klippa, inbäddad
i grönska och genom sina prydliga hus vittnande om
befolkningens välmåga.
Tezcatlipoca, fornmexikanernas högste gud. Visserligen
hade äfven de en gud, som synes vara tänkt som
ett högsta väsen, "den, som är allt i sig själf"
eller "den, genom hvilken vi lefva" och som icke
dyrkades med offer; men denne gud tyckes icke
ha haft något rum i den vanliga tron, som allmänt
omfattade polyteistiska gudar. Bland dessa var T. den
förnämste. Han var en mexikansk gud h. o. h. och
hade i sig uppsamlat alla väsentliga drag af
folkets religiösa utveckling. Vid den största årliga
religiösa festen, Toxcatl (vid tiden för den kristna
påsken eller omkr. 23 april), offrades en ung man,
hvilken betraktades som ett slags inkarnation af
T. och som under en längre tid — enligt somliga
källor under hela året från föregående offrande —
behandlats och dyrkats som guden T. själf. Att
i denna beryktade kult förelågo tankegångar
besläktade med de f. ö. kända fruktbarhetsriterna,
torde icke vara tvifvel underkastadt.
E. Ril.
Tezcuco [tethko’kå] l Tetzcoco. 1. Afloppslös
sjö på Anahuacs högplatå (2,266 m. ö. h.) i
förbundsrepubliken Mexico, 5 km. ö. om dennas
hufvudstad Mexico. Areal (efter sänkning af den
på 1850-talet 200 kvkm. stora vattenytan) 30
kvkm. Största djup 1/2 m. Om T.
och angränsande sjöar i Mexicodalen se vidare
Mexico. — 2. Distrikt och distriktshufvudstad inom
centralmexikanska staten Mexico. Staden ligger 10
km. n. ö. om sjön T., på högre och sundare mark
än förbundsrepublikens hufvudstad, som anlades af
aztekerna omkr. 1325 på en ö i sjön T. Staden T. fanns
redan dessförinnan som hufvudstad för chichimekerna
(se Mexico, sp. 358). Sedan var den hufvudort för de
med aztekerna samtidige acolhuerna och kallades då
Acolhuacan. Omkr. 15,000 inv.
1—2. H. W—k.
Tézkire, arab. (eg. "erinran"), ett äfven i
turk. under formen tezkeré (framför genit. tézkeret)
upptaget ord, som betyder biljett, tillståndsbevis,
pass, hvilka i Turkiet varit nödvändiga äfven för
inrikes resor. I persiskan betyder tézkire ofta
"minne", "biografi", särskildt tézkiretu-sch-schu‘ara,
"skaldebiografier" (se Persiska litteraturen,
sp. 572). — Tezkeredji, turkisk ämbetsman,
som utställer alla arter af tezkeré.
H. A.*
Te-ärenpris, bot. Se Veronica.
T. F. 1. Förkortn. för Tryckfrihetsförordningen —
2. Förkortn. för lat. testamentum fecit (gjorde
testamentet); Titi filius (Titus’ son).
t. f., förkortn. för tillförordnad,
tjänstförrättande.
tg., mat., förkortn. för tangenten.
Th., kem., tecken för metallen toriums atomvikt
t. h., förkortn. för till höger.
Thaarup [tår-], Thomas, dansk skald, f. 21 aug. 1749,
d. 11 juli 1821, lärare vid sjökadettskolan 1784—94
och medlem af direktionen för k. teatern 1794—1800,
lefde sedan som landtbrukare nära Hörsholm. Sedan
1782 skref T. en mängd fosterländska dikter, men vann
bifall i synnerhet genom sina nationella idylliska
sångspel Höstgildet (1790) och Peters bryllup
(1793), där bönderna, i hög grad idealiserade,
lofsjunga konungahuset, fäderneslandet och
bondeemancipationen 1788. Flera af de i dessa stycken
inlagda sångerna med musik af Schulz voro länge
verkliga folkvisor. T:s Poetiska skrifter utgåfvos
af K. L. Rahbek 1822. T. vanärade sitt skalderykte,
då han 1813 genom "Moses og Jesus", en öfv. af en
tysk smädeskrift mot judarna, gaf uppslaget till den
litterära judefejden (1819 följd af råa pöbelupplopp i
synnerhet i Köpenhamn) och 1816—17 gjorde nya inlägg
i samma fråga, bl. a genom en annan smädeskrift,
det öfversatta skådespelet "Vor haandtering".
E. Ebg
Thaarup [tår-], Frederik, dansk statistiker,
f. 1766, d. 1845, blef professor i statistik vid
universitetet 1793, fogde i Norge 1797 och amtman
på Bornholm 1804 samt var 1810—16 kommitterad i
generaltullkammaren. Han var redaktör af tidningen
"Dagen" 1822—35 och af veckobladet "Nyeste
skilderie af Kjöbenhavn" 1825—31 samt utgaf en mängd
statistiska, topografiska och personalhistoriska
arbeten, bl. a. Veiledning til det danske monarchies
statistik (6 bd, 1812—19) och Den danske stats
finansstatistik (1830). — T:s son Kristian T.,
f. 1795, d. 1849, var 1827—39 adjunkt vid Helsingörs
lärda skola. Han utgaf C. Falsters satirer og levnet
(1840) och sin ungdomsvän Poul Möllers "Efterladte
skrifter". III (1843, innehållande "En dansk students
eventyr",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
