Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 959-960 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tersmeden, Vilhelm Fredrik - Tersmeden, Jakob Nils - Tersmeden, Per Reinhold - Terssext-ackord - Tersstämmor - Tersteegen, Gerhard

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessförinnan hade han börjat egna sig åt vården
af sina bruks- och landtegendomar, Ströms- och
Franshammars bruk i Hälsingland, Ramnäs och
Seglingsbergs bruk i Västmanland m. fl., samt 1829
valts till fullmäktig i Järnkontoret (1835 blef han fullmäktiges ordf.). Vid sidan
häraf var han en ofta anlitad förtroendeman i offentliga värf. Så blef han 1846 led. af
kommittén för representationens ombildning, 1856 ordf. bland fullmäktige i Riksgäldskontoret,
1858 ordf. i finanskommittén och 1861 (till 1875) ordf. i den genom samma kommitté
föranledda Allmänna hypoteksbankens styrelse.
Sedan 1863 var han led. af och 1869—73
ordf. i Västmanlands läns landsting och sedan
1869 ordf. i samma läns hushållningssällskap. T.
bevistade riksdagarna som led. af Riddarhuset
1828—66 och af Första kammaren för Västmanlands
län 1867—74. Han var därunder led. af
statsutskottet 1834—35 och 1844—45 och ordf. i
nämnda utskott 1847—48, 1856—58, led. af
konstitutionsutskottet 1840—41, 1862—63, 1872
och 1873, led. af hemligt utskott 1840, 1848 och
1853 och ordf. i bankoutskottet 1850—51, 1853—54,
1859—60 samt 1867—68. På Riddarhuset
tillhörde han den frisinnade gruppen och
medverkade till att genomföra flera reformer, bl. a.
representationsreformen. 1859 kallades T. till
hedersled. af Landtbruksakad.


5. Jakob Nils T., den föregåendes kusin,
politiker, f. 30 sept. 1795 på Hässle i Uppland,
d. där 15 juni 1867, blef 1812 student i Uppsala,
1818 filos. magister, 1821 andre sekreterare i kabinettet för utrikes brefväxlingen,
1824 legationssekreterare i Petersburg samt var 1832—37 förste sekreterare i Kabinettet.
T. gjorde sig bekant för sin högkyrkliga och aristokratiska hållning på Riddarhuset, där
hans egentliga uppträdande daterar sig från 1844—45 års riksdag. Särskildt för att bekämpa
de väckta förslagen till representationens
ombildning tog han till orda, och vid de två
sista ståndsriksdagarna (1862—63, 1865—66)
utgjorde han t. o. m. en sammanhållande
kraft bland Riddarhusets konservativa
medlemmar. Införande af samfällda val betecknade
han såsom en rättmätig bestraffning af ett lättsinnigt
folk. Vid alla riksdagarna fr. o. m. 1844—45
t. o. m. 1859—60 var T. led. af konstitutionsutskottet
och 1853 af hemliga utskottet. Jfr H.
Hamilton, ”J. N. T. Minnesteckning” (1879).

— T:s son, kammarjunkaren Karl Herman T.
(f. 1844, d. 1917), utgaf Storfurstendömet
Finlands ridderskaps och adels kalender för år 1883
(1883) och Kalender öfver i Sverige lefvande
ointroducerad adel med utländskt adelskap (1886).
— Om dennes syster Ann’ Margret T., se
Holmgren 4, sp. 1009.


6. Per Reinhold T., den föregåendes
kusin, publicist, riksdagsman, f. 17 sept. 1805
på Hellby, Tillberga socken, Västmanland, d. 21
mars 1880 i Sundbyberg, aflade 1824 kansli- och hofrättsexamina i Uppsala och ingick
s. å. i konungens kansli, men lämnade snart statens tjänst för att sköta sin fädernegård
Hellby. Sedan han 1853 sålt sina andelar i nämnda egendom och flyttat till Stockholm,
ingick han som medarbetare i ”Aftonbladet”. Han hade dock redan långt förut tagit del i det
offentliga lifvet, nämligen som riksdagsman
på Riddarhuset alltsedan 1834 (ehuru han
först 1853 uppträdde offentligt) och som
skriftställare, bl. a. med broschyrerna Om
byråkratien i Sverige (1850) och Tankar i
riksdagsämnen (1853). Han fortfor till
representationsförändringen (1866) att deltaga i
riksdagsförhandlingarna som en af Riddarhusets mest
framstående talare, företrädesvis i frågor, som rörde
religionsfrihet, skattereglering, undervisningsväsen
och representationsförändringen, alltid i
frisinnad anda. Utom en mängd artiklar i
”Aftonbladet” rörande dessa ämnen, särskildt under det
minnesvärda året 1865, utgaf han anonymt flera
skrifter: 1854 års riksmöte (tills. med J. G.
Wahlström, 1854; 2:a uppl. 1855), Blick på de
kyrkliga frågornas behandling (1855) och Anteckningar
under en resa genom Tyskland etc. (s. å.). Se
H. Wieselgren, ”Ur vår samtid” (1880).
2 o. 3. (N. H—tz.) 6. —rn.*

Terssext-ackord, mus. Se Sext-ackord.

Tersstämmor (i orgeln), mus. Se Ters,
mus. b).

Tersteegen [-stēg-], Gerhard, tysk reformert
mystiker och psalmdiktare, f. 1697 i Mörs, d.
1769 i Mühlheim, var först köpman, sedermera
bandväfvare, men förde efter 1724 för en tid ett
rent eremitlif. Han stod under inflytande af de
mystiska riktningar, som uppburits af Labadie och
Lodenstein och som hade förgreningar här och där
i Rhentrakten. T. var en rik, religiös natur af
själfständig läggning. I hans fromhet ingår visserligen
ett kvietistiskt drag, men han ville ej veta
af något själens uppgående i en panteistiskt fattad
gudomlighet. Hans gudsbegrepp är fullt personligt.
Hans fromhet lät honom ej heller förbli i
passivitet. Snart nog såg han sig inställd i en
vidsträckt själavårdande verksamhet för de ”stilla i
landet”. Ända från Holland, Danmark, Sverige
och Amerika sökte man hans råd och ledning. En
centralpunkt blef den s. k. Pilgerhütte vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>