Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terrester - Terreur, La - Terribel - Terrier - Terrier, Louis Félix - Terrin - Terriss, William - Territelariae - Territet - Territorial (Territoriell) - Territorialarmé - Territorialhöghet - Territorialmandat - Territorialpolitik - Territorialprincip - Teerritoralsystem - Territorialtrupper - Territorialvatten - Territoriell - Territorium - Territory of Papua - Terror - Terror, Mount
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man på grund af denna s. k. terrestra refraktion ser
ett föremål, A, på jordytan, t. ex. en bergstopp,
en geodetisk signal, från en annan punkt, B, af
jordytan. Beloppet af denna refraktion, som är
af synnerlig betydelse för geodetiska mätningar,
är hufvudsakligen beroende af den vinkel, AOB,
som de båda från jordens medelpunkt O till orterna
A och B dragna räta linjerna OA och OB bilda med
hvarandra. Naturligtvis beror den äfven af trycket och
temperaturen i luftlagren vid jordytan, i synnerhet af
den senare, som på grund af markens olika utstrålning
kan vara underkastad högst oregelbundna växlingar
från punkt till punkt och vållar en osäkerhet i
beräkningen af den terrestra refraktionen af samma
slag, som vidlåder den astronomiska refraktionen
för stora zenitdistanser. Liksom den astronomiska
är äfven den terrestra refraktionen hufvudsakligen
en refraktion i höjd, hvilket dock ej hindrar,
att den kan innebära s. k. lateral refraktion (se
Refraktion). Den terrestra refraktionen iakttages
stundom som "hägring", i synnerhet vid abnorma
temperaturförhållanden vid jordytan, då ljuset äfven
kan erfara s. k. totalreflexion mot något luftlager. —
Terrestrisk fysik, detsamma som geofysik (se
d. o.). — Terrestriskt järn. Se Tellurisk.
K. B. (B—d.)
Terreur [-rȫr], La, l. Régime de la terreur,
"skräckväldet", benämnes den våldsperiod under franska
revolutionen, då den radikala vänstern (Berget) i
Nationalkonventet och särskildt i Välfärdsutskottet
1793—94 utöfvade en blodig godtycklighetsmakt. Som ett
motstycke till detta röda skräckvälde har man kallat
de förföljelser, som de till Frankrike återkomne
rojalisterna 1815 läto utgå öfver revolutionens
män, för Terreur blanche (Hvita skräckväldet). Jfr
Frankrike, sp. 1154 och 1158.
Terribel (fr. terrible), förskräcklig, faslig. Se
vidare under Enfant.
Terrier, det franska [utt. tärriē] och engelska
[utt. te’riə] namnet på råtthund, bildadt af fr. chien
de terre ("jordhund"), emedan vissa råtthundsraser
nyttjas, liksom taxarna, till jakt på villebråd,
som bor i jordhålor. Se vidare Hunden, sp. 1313 och
tillhörande figurer.
Terrier [tärriē], Louis Félix, fransk kirurg,
f. 1837, d. 1908, blef med. doktor i Paris
1870 och professor i kirurgi vid medicinska
fakulteten där 1892. T. författade bl. a. Manuel
de pathologie chirurgicale (1877), Élements
de pathologie chirurgicale générale (1885).
R. T—dt.
Terrin (fr. terrine, af terre, jord, krukmakarlera),
soppskål (se fig. 1 till art. Fajans).
Terriss [te’ris], William, engelsk skådespelare,
f. 1847 i London, d. 1897 genom mord, hette
eg. William Charles James Lewin, debuterade 1867 och
vardt snart omtyckt i hjälteroller (Romeo, Mercutio
m. fl.); han var större delen af sin verksamhet
anställd vid Lyceumteatern. Se biogr. af A. J. Smythe
(1898).
Territelariæ, zool. Se Fågelspindlar och Minörspindlar.
Territet [-tǟ], kurort i schweiziska kantonen Vaud,
vid Genèvesjön, nära Montreux (se d. o.).
Territorial (Territoriell), som har
afseende på eller omfattar ett område (territorium).
Territorialarmé, krigsv. Se Territorialtrupper.
Territorialhöghet, statsr. Se Höghetsrättigheter,
sp. 224.
Territorialmandat (fr. mandats territoriaux), franskt
pappersmynt, som utgjordes af anvisningar på statsjord
och utfärdades af Direktoriet till ett sammanlagdt
belopp af 2,400 mill. livres, såsom en ersättning
för de värdelösa assignaterna. Territorialmandaten
utsläpptes 11 april 1796, och när regeringen 16
febr. 1797 upphäfde tvångskursen på dem, hade de
redan fallit till 1/4000 af sitt nominella värde. De
ersattes af de s. k. rescriptions metalliques.
Territorialpolitik, sådan statskonst, som till sitt
främsta mål satt att utvidga det egna området och
hindra andra staters förstorande.
Territorialprincip, statsr., den rättsgrundsats,
enligt hvilken statsmakten eger "territorial höghet",
d. v. s. omfattar allt, som befinner sig inom
statsområdet. Jfr Höghetsrättigheter, sp. 224.
Territorialsystem. 1. Den kyrkorättsliga teori,
som uppfattar kyrkoregementet som en beståndsdel
af statsmakten. Se Kyrkoregemente. — 2. Krigsv. Ett
försvarssystem, som ansluter härorganisationen till
landets territoriella indelning.
Territorialtrupper, Territorialarmé, krigsv., i
Frankrike det äldsta uppbådet trupper, motsvarande
andra staters landtvärn och landstorm (se dessa ord).
C. O. N.
Territorialvatten, folkr., detsamma som sjöterritorium
(se d. o.). Jfr äfven Farvatten.
Territoriell. Se Territorial. — T. församling. Se
Församling 2.
Territorium (lat., af terra, jord, mark), landområde,
som lyder under ett rike eller en provins, stad,
domsaga etc.; officiell benämning (eng. territory)
på sådant inom Nord-Amerikas förenta staters gränser
beläget område, som ännu ej i fråga om folkmängd och
kultur nått erforderlig utveckling för att upptagas
som en stat i unionen. Någon bestämd folkmängdssiffra,
som berättigat ett territorium att upphöjas till stat,
har ej varit föreskrifven, utan upptagandet som stat
har h. o. h. berott på kongressen. F. n. finnas inom
unionen endast 2 områden, som benämnas "territorier"
(se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1202).
Territory of Papua [te’ritri əv pä’pjōə], den
Storbritannien tillhörande delen af Nya Guinea (se
d. o., sp. 142).
Terror, lat., skräck; skräckvälde, skräcktid (jfr
Terreur). Ordet kom mycket i bruk i svenska pressen
1917 och följande år som beteckning för den grymma
framfart, som utöfvades af de revolutionära partierna
i Ryssland och Finland. Den röda terrorn i Finland,
bolsjevikupproret 1918. Den hvita terrorn i Finland
kalla socialisterna bestraffningen af upprorsmännen. —
Om terror cimbricus se Cimbrer, sp. 321.
Terror [te’rə], Mount, en utslocknad, 3,318 m. hög,
1841 af J. Ross upptäckt vulkan på ön Erebus invid
det antarktiska Victorialand. Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
