Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 931-932 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termostapel - Termostat - Termoström - Termoterapi - Termotropism - Tern - Ternate - Terneuzen - Terni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Noes termostapel.

Fig. 4. Tvärgenomskärning af Noes termostapel.

Fig. 5. Benedicks’ termostapel.

i en cirkel (se fig. 4) så, att antimon-zinkstafvarna
(m) äro placerade radiellt. Stafvarna äro sinsemellan
förbundna genom grofva nysilfvertrådar
(n). Från antimon-zinkstafvarna utgå
upphettningsstift (h), som stå i kontakt med en
glimmerplatta (g) vid centrum, hvilken platta upphettas
medelst en gaslåga. För att underlätta afkylningen
af antimon-zinkstafvarnas yttre ändar äro vid
desamma fästa spiralformigt böjda, på utsidan sotade
metallbleck (r) af koppar. En sådan stapel, bestående
af 132 element, gaf vid en gasförbrukning af 160—400
l. i timmen en E. M. K. af 2 till
8 volt och hade ett inre motstånd af 10,7 à 13,5
ohm. — Fig. 5 visar en af professor C. Benedicks
konstruerad termostapel, som består af en serie efter
hvarandra ställda termoelement, s. k. strypkors (jfr
Termoelektricitet, sp. 914) af grafit. Upphettningen
sker på samma sätt som vid Noes stapel medelst en
centralt ställd bunsenlåga. — Verkningsgraden
är vid termostaplar i allmänhet mycket liten,
vid Gülchers stapel endast 0,66 proc. och vid
Noes endast 0,2 proc. Till följd af det ogynnsamma
utbytet ha termostaplarna icke fått någon praktisk
betydelse som strömkällor; de ha numera blifvit så
godt som fullständigt undanträngda af ackumulatorerna.
^{T. E. A.}

Termostat (af grek. thermo-, värme-, och statikos,
stannande, hämmande), fys., en apparat, hvari ett
luft- eller vätskebad (se Bad 2) kan hållas vid
konstant temperatur. För olika ändamål användas
termostater af olika konstruktion. För uppvärmning
af badet lämpar sig elektrisk uppvärmning bäst,
emedan den bekvämast och enklast kan noggrant
regleras. Regleringen af temperaturen sker
vanligen automatiskt med tillhjälp af någon
slags termoregulator. En sådan regulator kan t. ex.
vara så konstruerad, att en i ett rör innesluten
kvicksilfverpelare till följd af utvidgningen vid en
bestämd temperatur, som icke får öfverskridas, kommer
i kontakt med en i glasröret insmält platinatråd,
hvarvid en elektrisk ström slutes. Med tillhjälp af
strömmen kan någon slags elektromekanisk anordning
sättas i verksamhet, hvarigenom strömstyrkan i
uppvärmningsapparaten regleras. Vid uppvärmning
med gas kan kvicksilfverpelaren direkt användas
för reglering af temperaturen därigenom, att den
vid uppvärmning öfver en viss temperatur delvis
tillspärrar gastilloppet.
^{T. E. A.}

Termoström, fys. Se Termoelektricitet.

Termoterapi (af grek. thermo-, värme-, och
therapeia, behandling), med., behandling med värme
i en eller annan form. Se Värmebehandling.
^{I. H.}

Termotropism (af grek. thermo-, värme-, och tropos,
vändning), Kaloritropism (af lat. calor, värme), bot.,
riktningsrörelse förorsakad af värme.

Tern (fr. terne, af lat. terni, tre tillsammans),
tre lotterinummer, på hvilka det vinnes, endast om alla tre utkomma
(se Lotteri, sp. 1149); tre (eller vanligen sex)
ark bref- eller skrifpapper lagda ini hvarandra.

Ternate, ö bland Molukkerna i Indiska arkipelagen,
tillhör nederländska residentskapet T., som omfattar
T. och flera kringliggande öar af norra Molukkerna
(bland dem den största, Halmahera l. Djilolo),
Papuaöarna samt norra delen af nederländska Nya
Guinea, tills. 200,130 inv. (1912). Öns areal är
137 kvkm., inbyggarnas antal omkr. 10,000, nästan
alla muhammedanska malajer. Staden T. (omkr. 3,000
inv.) är residentskapets hufvudstad. Kryddnejlikans
odling har af holländarna koncentrerats på T. och
kringliggande småöar. Jfr Molukkerna, sp. 877.
^{H. W—k.}

Terneuzen [-nȫsen], stad. Se Neuzen.

Terni, kretshufvudstad i italienska prov. Perugia
(Umbrien), vid Tibers biflod Nera, omkr. 8 km.
nedanför dess förening med Velino och nära
järnvägen mellan Rom och Ancona. 32,765 inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>