Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Temperatursinnet
- Temperaturstrålning
- Temperdagar
- Temperera
- Tempering
- Temperingsmaskin
- Temperingsnyckel
- Temperkol
- Tempest, Marie
- Tempesta, Antonio
- Tempesta, Cavaliere
- Tempio (Tempio Pausania)
- Tempi passati
- Templare
- Templaren
- Templarorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålunda sannolikt är en sammansmältning af värme- och
köldförnimmelser (de sistnämnda af paradox art). —
Det yttre retmedlet för temperatursinnet är värme
inom området +70° —10° C. Värmegrader under eller
öfver dessa gränser åstadkomma smärtförnimmelser,
som tränga temperatursensationerna tillbaka. Ungefär
+33° C. är för hudens yta en fysiologisk nollpunkt;
temperatur af sådant gradtal utlöser hvarken köld-
eller värmeförnimmelse. Under detta gradtal förnimmes
temperaturen kall, öfver detsamma varm med stigande
intensitet åt båda hållen. Gränsen mellan de olika
båda kvaliteterna kan dock i hög grad förskjutas genom
adaptation, d. v. s. den anpassning, som inträder vid
längre, fortvarande likformig retning. Så t. ex. erfar
man vid kalla bad först en köldförnimmelse, men
denna försvinner, när man en stund varit i vattnet;
på samma sätt vänjer man sig snart vid temperaturen i
ett rum, så att man ej längre märker den värme, som,
när man inträdde i rummet, föreföll tryckande. För
Nansen föreföll temperaturen mild och vårlik vid
—20° C., sedan han flera veckor måst uthärda —40°. —
Rörande frågan om temperaturförnimmelsernas adekvata
retmedel stå mot hvarandra två olika teorier, mellan
hvilka striden ännu är oafgjord. Enligt Weber
inträda värme- och köldförnimmelserna, endast när
vår huds temperatur förändras. Hering däremot
antar, att temperaturen, äfven utan förändring af
hudens värmegrad, orsakar temperaturförnimmelse
genom dissimilering (värmeförnimmelse) eller
assimilering (köldförnimmelse) af temperaturorganens
nervösa substans. — Till den nutida vetenskapen
om temperatursinnet ha viktiga bidrag lämnats
af de svenske forskarna M. Blix, S. Alrutz och
T. Thunberg. Se G. Häggqvist, "Studien über die
temperatursinne der haut des menschen" (i Vet. akad:s
"Handlingar", bd 53).
S—.
Temperaturstrålning, fys. Se Strålning, sp 401.
Temperdagar, gammalt namn på de inom den katolska
kyrkan öfliga kvartalsfastedagarna (lat. jeunia
quattuor temporum, fr. les quatre temps, hvaraf
blef kvatemperdagar och slutligen temperdagar,
fsv. tamperdagar) Dessa dagar äro onsdagen,
fredagen och lördagen före 2:a söndagen i fastan, före
trefaldighetssöndagen, efter korsmässan (14 sept.) och
efter Luciadagen (13 dec.). En gammal minnesvers säger
Askedag, Pintze, Kors och Luci,
Onsdag efter, tamper dag få vi,
d. v. 9. temperdagarna börja
med onsdagarna efter askonsdagen, pingstdagen
o. s. v. —I Danmark hölls på temperdagarna efter
reformationen tamperret, en domstol i äktenskapsmål,
som på Själland var sammansatt af universitetets
rektor och konsistorium, i öfriga delar af landet af
stiftsamtmannen och några präster. Den själländska
tamperretten upphäfdes 1771, de öfriga 1797. Se
H. Kellner, "Heortologie" (2:a uppl. 1906).
(Hj. H—t.)
Temperera (lat. temperare), ge det rätta måttet,
blanda i riktig proportion, mildra, dämpa (en alltför
stark köld eller hetta), ge en passande värmegrad. —
Tempererad, måttligt (lagom) varm, medelvarm. Se
vidare Zon.
Tempering (af lat. tempus, tid), artill., ett
sådant inställande af en artilleriprojektils
brandrör (tidrör), att detta efter en viss
från skottlossningsögonblicket beräknad tid
(skjuttiden) bringar projektilen att krevera
i luften på lämpligt afstånd (krevadafstånd)
framför målet. Temperingen utföres vanligen
med temperingsnyckel eller temperingsmaskin (se
d. o.). Se vidare Brandrör och Luftkrevad.
G. af Wdt.
Temperingsmaskin, artill., ett med afstånds- och
krevadskala försedt verktyg, hvarmed tempering (se
d. o.) medelst ett enkelt handgrepp utföres, sedan
skalorna inställts i enlighet med afgifna kommandoord.
G. af Wdt.
Temperingsnyckel, artill., en oställbar gaffelformad
nyckel, hvarmed tempering (se d. o.) utföres.
G. af Wdt.
Temperkol, metall. Se Järn, sp. 382.
Tempest, Marie, konstnärsnamn för engelska
skådespelerskan Marie Susan Etherington,
f. 1866 i London, som först med sin vackra
sopranröst gjorde lycka i komiska operor, men sedan
öfvergick till talscenen och med utmärkelse spelade
karaktärsroller. Hon blef 1898 gift med skådespelaren
och teaterförfattaren Cosmo Ch. Gordon-Lennox
(sonson till hertigen af Richmond), företog en
Amerikaturné och öppnade 1911 i London egen teater,
där hon framfört många moderna komedier och i deras
hufvudroller skördat triumfer, motsvarande m:me
Réjanes i Paris.
Tempesta, Antonio, italiensk målare, f. 1555 i
Florens, d. där 1630, målade i Rom dekorationsarbeten
i Vatikanen och en del martyrhistorier i S. Stefano
rotondo. Dessutom målade han historiska ämnen,
jakt- och djurtaflor, landskap och sjöstycken, var
en skicklig kopparstickare och utförde omkr. 1,500
raderingar.
C. R. N.*
Tempesta, Cavaliere, holländsk målare. Se
Mulier 2.
Tempio (Tempio Pausania), kretshufvudstad
i italienska prov. Sassari, Sardinien,
på nordsluttningen af det 1,362 m. höga
Monte di Limbara och nära floden Liseias
källor. 16,065 inv. (1911). Gymnasium, teknisk
skola. Vinodling.
(H. W—k.)
Tempi passati, it., flydda tider.
Templare, medlem af Tempelsällskapet (sa d. o.).
Templaren, veckotidning. Se Templarorden.
 |
Templarordens
medlemsmärke. |
Templarorden (signatur T. O.), eng. Templars of
temperance (sign. T of T), ett nykterhetssällskap,
urspr. en utbrytning ur godtemplarorden (se d. o.),
bildades i New York 16 juni 1883 af svensk-amerikanen
Adolph Peterson (f. 1851 i Gräfve socken, Närke), då
det vägrades honom att bilda en amerikansk-skandinavisk
gren af godtemplarorden. Ordens arbetssätt och
organisation äro i mycket en efterbildning af
I. O. G. T:s; skillnaden består i enklare ceremoniel,
frånvaron af regalier samt själfhjälpsverksamhetens
upptagande jämsides med nykterhetsarbetet. 1918 har
orden beslutit att äfven aktivt deltaga i arbetet för
fred och folkuppfostran. Orden är numera införd både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfch/0438.html
