- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
727-728

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegraf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af de fyra apparatsatserna. Under det
distributorarmen glider öfver de fem kontaktstyckena,
utsändas fem strömimpulser i bestämd följd på
ledningen. Tecknen bildas genom olika kombinationer
af de fem strömstötarna, exempelvis bokst. b
af strömkombination – – + + –. Ett känsligt
relä påverkas på mottagningsstationen och låter
endast de positiva strömstötarna under medverkan
af distributorn öfverföras till de af mottagarens
eller tryckapparatens fem elektromagneter, som
motsvara de på sändaren nedtryckta tangenterna. Om
således tangenterna 3 och 4 nedtryckas, påverkas
elektromagneterna 3 och 4 på mottagaren. Midt emot
elektromagneterna finnas fem s. k. sökare eller stift,
som af dem erhålla sin inställning. I detta fall komma
stiften 3 och 4 alt skjutas fram ett stycke, så att de
fem sökarna ordnas i två rader. Denna konfiguration
skall nu åstadkomma af tryckandet af en typ. Under
sökarna roterar ett hjul med samma hastighet som
distributorarmen. Dess periferi är på bestämda
ställen försedd med kvadratiska fördjupningar. Stiften
glida på omkretsen. När samtliga stift befinna sig
öfver fördjupningar, neddras hela sökarkombinationen
i dessa. Denna rörelse framkallar medelst ett
typhjul tryckandet af bokstafven b, som i detta
ögonblick befann sig midt öfver pappersremsan. Under
det tryckningen försiggår, kopplas ledningen till
nästa apparatsats. Distributorarmen gör 3 omlopp
i sekunden. På hvarje apparatsats kan således
aftelegraferas 3 tecken i sekunden, hvilket motsvarar
en telegraferingshastighet af omkr. 100 ord i minuten
med ett 4-faldigt multiplexsystem. Baudotsystemet
arbetar mycket säkert och är föga känsligt för de
växlande isolationsförhållandena på ledningarna. –
Rowlands multiplextelegraf, som är en modifikation
af Baudotsystemet, tillåter samtidig befordring af
4 telegram i hvarje riktning, hvilket möjliggöres
med tillhjälp af duplexkoppling. Hvarje sändare
har en skrifmaskinsklaviatur och åstadkommer
vid nedtryckandet af en tangent automatiskt den
önskade strömkombinationen. Mottagaren trycker det
ankommande telegrammet med typer i rader omedelbart
på telegramblanketten. – På något olika sätt arbetar
Delanys 6-faldiga multiplextelegraf med morsesystemet;
distributorn är här uppdelad i många gånger flera
sektorer, och ledningen tilldelas hvarje sändare blott
en kort tid hvarje gång, men däremot 12 gånger under
ett hvarf. Ledningen förbindes med hvarje apparatsats
36 gånger per sek. Omloppshastigheten bör stå i
ett sådant förhållande till arbetshastigheten,
att äfven på en kort strömsändning falla flera
segment. Å hvarje apparatsats (med morseapparat
eller sounder) arbetas precis, som om den stode
i varaktig förbindelse med ledningen. – Handen
förmår med telegrafnyckeln åstadkomma endast en viss
telegraferingshastighet. Det högsta utnyttjandet af en
ledning i afseende på antal per sek. befordrade tecken
uppnås därigenom, att häfstången erhåller en snabbare
rörelse under inverkan af en på visst sätt uthuggen
pappersremsa, som automatiskt och med stor hastighet
dirigerar häfstången (maskintelegrafer l. automatiska
telegrafer
l. snabbtelegrafer). Alla maskintelegrafer
äro inrättade för strömmar af växlande riktning;
hvarje positiv strömriktning, som bildar teckenelementet,
åtföljes af en negativ, som bildar mellanrummet. Denna
senare ströms hufvudsyfte är att hastigt neutralisera
de på ledningen befintliga laddningarna efter den
teckenbildande strömmen, hvarigenom teckenelementens
sammanflytande förhindras. Vid dessa telegrafer
öfverföres telegrammet till telegrafskrift på
en pappersremsa, som kommer att innehålla en del
utstansade hål, hvilka, kombinerade på vissa sätt,
motsvara bestämda tecken. De på en särskild apparat
(puns l. perforator) af de enskilde tjänstemännen
utstansade remsorna (punsremsor) löpa sedan med
stor hastighet i följd genom en af sändningsmaskin,
som i enlighet med remsans hål utsänder strömstötar
på ledningen. De på andra stationen framkommande
strömstötarna inverka på en mottagningsapparat, som
lämnar antingen en remsa med vanlig morseskrift
(Wheatstone) eller en remsa med samma hålskrift
som afsändningsremsan, som sedan automatiskt
öfversättes till typtryck i en tillsatsmaskin
(Creed 1902, Murray 1899). Vid maskintelegrafer af
Buckingham, Siemens & Halske och Western electric
upptas telegrammet omedelbart i typtryck på en
telegramblankett. <sp>Pollak & Virágs</i> snabbtelegraf
(1898) lämnar ett slags latinsk kursivskrift. I
Sverige används numera endast Wheatstone- i förening
med Creed-systemet. Vid den af Ch. Wheatstone 1867
uppfunna snabbtelegrafen öfverföras telegrammen till
punsremsan i morsealfabetets grundelement (fig.
11 a). Hålgruppen för en prick har formen
illustration placeholder
, ett
streck
illustration placeholder
, hvaremot mellanrummet består af endast
remsans midthål. De utstansade remsorna insättas
efter hvarandra i afsändningsmaskinen (transmittern,
fig. 12 o. 13). Tänderna hos ett stjärnhjul st,
som af ett uppdragsverk eller motor erhåller
likformig rörelse, gripa in i punsremsans mellersta
hål och föra densamma snabbt och likformigt genom
sändaren. Motorns andra uppgift är att försätta
bommen B i en vaggande rörelse kring dess axel a,
hvilken rörelse öfverflyttas på vinkelhäfstängerna
hsub>1</sub> h2 och stålnålarna
n1 n2, som således växelvis
föras upp och ned. Om ett tecken,
t. ex. bokstafven a
illustration placeholder
, aftelegraferas, träffar den
bakre nålen n1 (skriftnålen), på ett hål i remsan, som
har till följd, att häfstången H kastas mot kontakten
k1, hvilken rörelse förmedlas af h1 och den vågräta
skjutstången s1; en positiv strömstöt utsändes på
ledningen, som är förbunden med själfva häfstången
H. Denna ström varar, ända tills den främre nålen n2
(mellanrumsnålen) stöter uppåt och går genom nedre
punshålet i pricken med resultat, att häfstången H
i stället lägges mot kontakten k2 och utsänder en
negativ strömstöt, som utgör mellanrummet mellan
grundelementen. Vid nästa vaggning af bommen går
nålen n2 nedåt, under det n1 går uppåt och genom nästa
teckenhål; H kastas öfver i andra läget, en positiv
ström utsändes. n1 går sedan nedåt, och främre nålen
träffar vid uppgåendet på själfva pappersremsan, som
hejdar nålens rörelse, hvarför häfstången H kvarligger
i skrifläge, tills n2 nästa gång påträffar ett hål
i nedre raden, då mellanrummet bildas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free