Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska skolan - Tekniska söndags- och aftonskolor - Tekniska trupper - Tekniska yrkesskolor - Teknisk fabrik - Teknisk kemi - Teknisk kronologi - Teknisk mikroskopi - Teknisk pedagogik - Teknisk term - Teknisk tidskrift - Teknolog - Teknologföreningen i Borås - Teknologföreningen T. I. i Stockholm - Teknologi - Teknologiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdagen ytterligare 3,000 kr. för den
ord. undervisningen. Samtliga årsinkomsterna belöpte
sig 1916 till omkr. 182,400 kr. (statsanslag
117,836 kr., anslag från Stockholms stad 28,261
kr., Sjöstedtska fondens afkastning 2,880 kr.,
lärjungarnas skolafgifter omkr. 16,500 kr.). Skolan
förfogar öfver 11 donerade stipendiefonder,
hvilkas sammanlagda kapitalbelopp vid 1916 års
slut uppgick till omkr. 387,000 kr. F. n. (1918)
föreligger förslag till omorganisation af skolan,
afgifvet 1912 af 1907 års K. kommitté för den lägre
tekniska undervisningens ordnande. Enligt förslaget
skulle skolans verksamhet komma att öfvertagas af
fyra skilda läroanstalter: 1) en teknisk fackskola
för maskinindustri; 2) en teknisk fackskola för
byggnadsindustri; 3) en läroanstalt för konsthandtverk
med särskild afd. för bildande af lärare i teckning
och välskrifning samt 4) statens normalskola
för yrkesundervisningen. Jfr Tekniska läroverk.
(W. D—n).
Tekniska söndags- och aftonskolor kallades
före 1877 de i åtskilliga stadskommuner befintliga
tekniska yrkesskolorna (se Tekniska läroverk,
sp. 688).
Tekniska trupper. Se Ingenjörtrupper.
Tekniska yrkesskolor. Se Tekniska läroverk, sp. 688.
Teknisk fabrik, benämning på kemisk-tekniska
fabriker (se Kemisk teknologi).
Teknisk kemi, dets. som kemisk teknologi (se d. o.).
Teknisk kronologi, astron. Se Kronologi.
Teknisk mikroskopi, kännedomen om råvarors
och handelsvarors mikroskopiska
byggnad. Se T. F. Hanausek, "Lehrbuch
der technischen mikroskopie" (1900).
G. L—m.
Teknisk pedagogik. Se Pedagogik.
Teknisk term. Se Term 1.
Teknisk tidskrift, det ledande organet
för svensk ingenjörkonst, utges i Stockholm
och omfattar dels en veckoupplaga, innehållande
artiklar och afhandlingar af allmännare tekniskt
intresse och utkommande hvarje lördag, dels särskilda
fackafdelningar (för mekanik, elektroteknik, kemi
och bergsvetenskap, arkitektur och dekorativ konst,
väg- och vattenbyggnadskonst, samtliga med ett häfte
hvarje månad, samt för skeppsbyggnadskonst, med 6
häften årligen). Tidskriften är organ för Svenska
teknologföreningen (se d. o.), hvars medlemmar mot
erläggande af årsafgift till föreningen bekomma
tidskriften, men är efter prenumeration på densamma
i dess helhet, den s. k. helupplagan, eller på
endast veckoupplagan eller viss fackafdelning
tillgänglig för enhvar. I tidskriften, som är rikt
illustrerad med planscher och textfigurer, intagas
förutom föredrag och förhandlingsreferat från
Svenska teknologföreningen, lefnadsteckningar
öfver framstående tekniker och industrimän,
beskrifningar af intressantare in- och utländska
industri- och byggnadsverk, meddelanden om och från
landets tekniska läroverk samt ett flertal in- och
utländska föreningar, uppsatser om nyare uppfinningar
och upptäckter på naturvetenskapernas och de tekniska
vetenskapernas områden, redogörelser för sociala och
lagstiftningsfrågor berörande industrien, ekonomiska
öfversikter rörande särskildt industriföretag
o. s. v. Tidskriften uppsattes 1871 af lektor V. Hoffstedt (se denne)
och utkom först som veckotidning under namnet
Illustrerad teknisk tidning, men erhöll sitt
nuv. namn i april 1872 och utkom sedan med 1 häfte
(om 3 ark) i månaden. Under detta tidigare skede
egnades mycken uppmärksamhet åt konstslöjden. 1879
öfvertog Teknologföreningen utgifningen och
tillsatte ett redaktionsutskott att biträda
redaktören, hvarjämte häftenas antal nedsattes till
6—8 årligen. Hoffstedt afgick som hufvudredaktör
med år 1892, men kvarstod ända t. o. m. 1906 som
reraktör för afd. för mekanik. Fr. o. m. 1893
tillämpades en betydligt vidgad utgifningsplan, i
det tidskriften utkom i dels en allmän afdelning som
veckopublikation, dels en afdelning för mekanik och
elektroteknik, en för byggnadskonst och en för kemi
och metallurgi (från 1896 kemi och bergsvetenskap),
de senare med hvardera 8 häften årligen. Från 1901
uppdelades afd. för byggnadskonst i en afd. för
arkitektur och dekorativ konst samt en för väg- och
vattenbyggnadskonst, 1906 åtskildes afdelningarna för
mekanik och elektroteknik, och 1907 tillkom afd. för
skeppsbyggnadskonst. 1910 infördes benämningen
"Veckoupplagan" i st. f. "Allmänna afdelningen",
samtidigt med att programmet för denna afdelning
vidgades. Som hufvudredaktörer (resp. redaktörer
för veckoupplagan) ha efter Hoffstedt fungerat: 1893
T. Wawrinsky, 1894—1901 M. Borgstedt, 1902—05
(t. f.) N. Kjellberg (sedermera biträdande redaktör
t. o. m. 1909), 1906 t. o. m. april 1907 G. Dillner,
maj 1907—10 E. Nordlund, 1911—12 N. Cronstedt
(redaktör för veckouppl. äfven t. o. m. juni 1913),
1913 G. Holmberger samt från 1914 G. Tisell
(fr. 1 juli 1913 redaktör för veckouppl.). Från
1914 finnes ett särskildt redaktionsråd på
tre personer vid hufvudredaktörens sida. De
olika fackafdelningarna redigeras af särskilda
fackredaktörer. 1 april 1918 öfvertogs utgifningen
af A.-b. Svenska teknologföreningens förlag, med
föreningen som hufvudintressent, hvilket förlag
utger äfven tekniska handböcker m. m. Bolagets
direktör ooh hufvudredaktör är G. Tisell. Från
febr. 1918 är Hj. Anér redaktör för veckoupplagan.
Fmn.
Teknolog [-lå̄g]. Se Teknologi.
Teknologföreningen i Borås. Se Tekniska föreningar, sp. 671.
Teknologföreningen T. I. i Stockholm. Se Svenska teknologföreningen.
Teknologi [-lågī, af grek. techne, konst, och
logos, lära], "slöjdvetenskap", den systematiska
läran om allehanda mekaniska och kemiska
fabrikationssätt. Teknologien afhandlar hvarje
verksamhet, som åsyftar råämnenas ombildning till
för människan nyttiga föremål. Genom sådan verksamhet
kunna antingen mekaniska (endast formändrande) eller
kemiska (i själfva ämnet försiggående) ombildningar
ega rum, hvadan man skiljer mellan mekanisk och
kemisk teknologi. (Se dessa ord.) — Teknolog [-lå̄g],
lärjunge vid teknisk högskola (polyteknisk skola);
skriftställare i teknologi. — Teknologisk [-lå̄g-],
som har afseende på teknologi.
Teknologiska institutet. Se Tekniska högskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
