Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska läroverk - Tekniska motorer - Tekniska museer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grupper, nämligen: högre fackskolor (technische
mittelschulen), som utbilda tjänstemän för medelhöga
tjänster inom stats- och kommunalförvaltningarna
samt arbetsledare och konstruktionsbiträden (kurserna
äro 2- och 3-åriga); lägre fackskolor, ofta kallade
werkmeisterschulen, utbilda de lägre graderna af
arbetsledare; gewerbliche fortbildungsschulen,
hvilka meddela lärlingar och gesäller sådana
kunskaper och färdigheter, som äro nödvändiga för
framgångsrik yrkesutöfning. I Preussen finnas öfver
60 högre fackskolor (motsvarande våra Tekniska
elementarskolor) och omkr. 1,800 industriella
fortsättningsskolor. Sachsen har ett i hög grad
utveckladt system af tekniska läroanstalter,
hvaribland de s. k. Technische staatslehranstalten
i Chemnitz, inrättade 1836, utgöra en af Tysklands
äldsta tekniska läroanstalter och åtnjuta sedan
länge stort anseende. Technikum Mittweida är en
af Tysklands största läroanstalter. — Österrike
har en berömd Technische hochschule (se Wien). —
Schweiz likaså har sin Eidgenössische technische
hochschule (se Zürich). — Frankrike kan betecknas
som föregångslandet på den tekniska undervisningens
område så till vida, att tekniska läroanstalter där
inrättades tidigare än i andra länder. Redan under
1700-talet grundlades framstående specialskolor,
såsom École nationale des ponts et chaussées
(1747) och École nationale supérieure des mines
(1778). 1794 inrättades École polytechnique (se
Polytekniska skolor), den första polytekniska
läroanstalten i Europa. Vid slutet af 1700-talet
inrättades Conservatoire national des arts et métiers
(se d. o.). 1829 inrättades École centrale des
arts et manufactures, som utbildar ingenjörer för
olika områden. Den lägre tekniska undervisningen
ombesörjes af de s. k. écoles nationales d’arts et
métiers (i Aix, Angers, Châlons, Lille och Cluny),
som utbilda verkstadschefer och industriidkare;
écoles nationales professionnelles, som utbilda
kunniga yrkesarbetare till verkmästare; écoles
pratiques d’industrie et de commerce ha till ändamål
att förbereda lärlingsutbildningen. — I England har
under 1880-talet mycket uträttats för den högre och
lägre tekniska undervisningen. Högsta ledningen af
undervisningsväsendet utöfvas af Board of education
(se Board). City and guilds of London institute,
bildadt 1878, har verksamt främjat den tekniska
undervisningen, bl. a. genom att inrätta tekniska
läroverk. De tekniska läroanstalterna indelas i
technical institutions och day technical classes,
hvilka räknas till den högre tekniska undervisningen,
schools of art och art classes, som meddela
undervisning i konstindustriella läroämnen, och
other schools and classes for further education,
hvilka kunna anses som tekniska och kommersiella
aftonskolor. Anmärkningsvärdt är, att undervisningen
i de tekniska skolorna i stor utsträckning meddelas
genom experiment och laboratorieöfningar. Den
1889 antagna lagen Technical instruction act
anses ha verkat mycket främjande på sitt område. —
I Belgien meddelas högre teknisk undervisning inom
särskilda afdelningar vid universiteten och vid en
del specialskolor (écoles supérieures spéciales). De
tekniska skolorna ha till hufvudsaklig uppgift att
utbilda skickliga yrkesarbetare och förmän (motsvara
de industriella fortsättningsskolorna och lägre fackskolorna i
Tyskland). Därjämte finnes ett rätt stort antal
lärverkstäder (ateliers d’apprentisage) för
allsidig yrkesutbildning. — I Nord-Amerikas
förenta stater kunna de läroanstalter, som
meddela ingenjörsutbildning, indelas i två
hufvudgrupper, nämligen dels sådana, vid hvilka
den tekniska undervisningen utgör blott en del
af den totala undervisningen, förande någon af
beteckningarna university eller college, dels
sådana läroanstalter, som hufvudsakligen meddela
teknisk undervisning och hvilkas benämning motsvarar
resp. läroanstalts ändamål. Främst bland de högre
tekniska läroanstalterna står Massachusetts institute
of technology i Boston, inrättadt 1861. Den största
tekniska läroanstalten i förening med ett universitet
finnes vid Cornell university i Ithaca. Framstående
läroanstalter, som meddela teknisk undervisning,
äro dessutom Armour institute of technology
i Chicago, Columbia university i New York,
Carnegie institute of technology i Pittsburgh,
Stevens institute of technology i Hoboken,
University of Minnesota i Minneapolis, m. fl. En
särställning intar ingenjörskolan i Westpoint för
utbildning af ingenjörsofficerare. Det lägre
tekniska undervisningsväsendet är ej särdeles
utveckladt. Det finnes technical schools för
hufvudsakligen teoretisk teknisk undervisning,
trades schools afseende den handtverksmässiga delen
af de olika yrkena. Laboratorieundervisningen
har nått en storartad utveckling.
W. D—n.
Tekniska motorer, mek. Se Motor, sp. 1225.
Tekniska museer. 1914 funnos 91 tekniska högskolor i
hela världen och vid hvar och en af dem samlingar
af teknisk och industriell karaktär. Därjämte
innehöll ett stort antal museer, i synnerhet i
Europa och Amerika, afdelningar för teknik o. d. —
Af själfständiga tekniska museer, som finnas endast
till ett fåtal, torde de första ha uppstått i de
engelska länderna, såsom The science museum i London,
troligen, näst Münchens, det förnämsta af alla,
Industrial and technological museum i Melbourne
(1870) och Technological museum i Sydney (1893). Den
moderna tekniska museitanken har emellertid
utvecklats i Tyskland och därifrån spridt sig till
Österrike-Ungern. Främst står Deutsches museum
(1903) i München (se d. o., sp. 39), som finansieras
genom en förening af omkr. 5,000 medlemmar med en
årsbudget på omkr. 700,000 mark och i anslutning
till samlingarna af modeller har omkr. 40,000 böcker
och 15,000 ritningar m. m. Vidare märkes Städtisches
museum für handel und industrie (1909) i Köln, som
hufvudsakligen inriktar sig på nutidsproduktionens
belysning. Af mindre omfattning äro Technologisches
museum och Museum für industrielles zeichnen (bägge
i Mülhausen, Elsass). Öfriga tekniska museer i
Tyskland egna sig hufvudsakligen åt samfärdseln,
såsom K. Bayerisches verkehrsmuseum i Nürnberg
(1885) och K. Verkehrs- und baumuseum i Berlin
(1906). — I Österrike-Ungern finnas K. Technologisches
gewerbe-museum i Wien (1879), hufvudsaklieen för
mekanik och elektroteknik, samt det betydliga Magyar
királyi köztekedési múzeum i Budapest (1896). I
samband med kejsar Frans Josefs sista jubileum lär
emellertid i Wien ha skapats ett modernt, allsidigt
tekniskt museum efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
