Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 3. Parti af Stora gården, norra och östra sidorna,
i Tekniska högskolans nybyggnader på Norra Djurgården.
(Arkitekt: E. Lallerstedt.) Närmast t. h. Fysiska institutionen,
i bakgrunden Afd. för väg- och vattenbyggnad, därofvan Observatorietornet.
heller till utförande. Byggnadsfrågan blef därefter
hvilande till 1906. En då af K. M:t tillsatt
kommitté med uppdrag att afge utlåtande och förslag,
huru den högre tekniska undervisningen i riket
lämpligen borde ordnas, afgaf 1908 sitt förslag,
som innefattade en genomgripande omorganisation och
en fullständig nybyggnad (med en beräknad kostnad
af 9,3 mill. kr.) på ny tomt. På grund af detta
förslag framlade K. M:t 1909 frågan inför riksdagen,
som emellertid endast i fråga om lönereglering
för professorerna samt vissa andra förändringar i
högskolans stat vann riksdagens godkännande. Den
del af framställningen, som afsåg förändringar i
den egentliga organisationen samt uppförande af
nybyggnader, blef af riksdagen afslagen, på grund
af att riksdagen ej fann tillräcklig tid att egna
frågans pröfning i då afsedda delar. Sedan
kommitténs förslag i vissa afseenden undergått
ytterligare granskning från sakkunnigt håll, aflät
K. M:t förnyad proposition i ärendet till 1911 års
riksdag. De beslut, som då fattades af riksdagen,
voro i hufvudsak följande. För en första utbyggnad
af nya lokaler med utrustning och inredning m. m. —
nämligen byggnad för fysik och elektroteknik,
maskinlaboratorium, byggnad för bergsvetenskap,
byggnad för centraluppvärmning m. m. (laboratorierna
beräknade för årskurser om 300 studerande) äfvensom
så stor byggnad, som erfordrades för att inrymma hör-
och ritsalar för tredje och fjärde årskurserna af
samtliga fackskolor utom den kemiska, beräknad för
årskursen om 150 studerande och så planerad, att den
kunde både användas vid ett längre provisorium för
detta elevantal och utan svårighet utvidgas för ett
större sådant antal — beviljade riksdagen 4,619,000
kr. 1912—18 ha i samband med omorganisationen i
fråga om lärarbefattningar vidtagits betydande
förändringar, bland hvilka de viktigaste äro:
förvandling af lektoraten i beskrifvande geometri
och ritkonst, geodesi och topografi,
elementarmekanik och beskrifvande
maskinlära, skeppsbyggnadskonst, fysik samt metallurgi
och hyttkonst till professurer i beskrifvande
geometri, geodesi, maskinlära, skeppsbyggnadslära,
fysik samt bergskemi och metallurgi; förändring af
lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar till
professur i läran om maskinelement; inrättandet af nya
professurer i matematik och mekanik, bergsmekanik
(detta läroämne förut sammanfördt med läran om
vattenmotorer), husbyggnadslära, byggnadsstatik,
byggnadsteknik (hvarvid lektorat i husbyggnadskonst
samt i allmän byggnadslära och byggnadsstatik
och en speciallärarbefattning i byggnadsteknik
upphörde), organisk och analytisk kemi, oorganisk
och elektrokemi (hvarmed ett lektorat i elektrokemi
utgick); förändring af professurer i elektroteknik
och teoretisk elektroteknik till
professurer i elektrisk anläggningsteknik,
teoretisk elektroteknik samt elektromaskinlära;
inrättandet af nya professurer i järnbyggnadslära
och läran om förbränningsmotorer; uppdelning af
professuren i bergsmekanik i professurer i "allmän
bergsmekanik och grufmekanik" och "hyttmekanik samt
järnets bearbetning och behandling". Omorganisationen
af undervisningen började tillämpas 1912. 10 juni
1912 utfärdade K. M:t de ändringar i och tillägg
till stadgarna, som blefvo en nödvändig följd
af omorganisationen. Dessa stadgar gälla ännu
(1918). Omorganisationen innebar i hufvudsak
följande. För utbildning af skeppsbyggare, som
förut egt rum i en underafdelning till fackskolan
för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi,
upprättades en särskild fackskola. Samtliga fackskolor
inrättades för obligatoriskt fyraåriga kurser utom
fackskolan för kemisk teknologi, där lärokursen
tills vidare var treårig med en frivillig fjärde
årskurs, ökad specialisering af undervisningen
infördes. Läroämnenas antal ökades, särskildt
därigenom, att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
