Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 677-678 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Tekniska högskolans äldre byggnad, vid Drottninggatan (arkitekt: F. V. Scholander). Det bortre, mindre huset uppfördes som lokal för Bergsskolan.

årsafdelningarnas antal utsträcktes till
tre. Institutets nya byggnad (fig. 1), uppförd vid
Drottninggatan (95 A) efter ritningar af Scholander,
var hösten 1868 färdig att tagas i besittning. 1864
delades professuren i matematik och mekanik i två,
en för matematik och teoretisk mekanik samt en
för tillämpad mekanik och maskinlära, i sammanhang
hvarmed årsanslaget höjdes till 55,500 rdr. 1869
förenades med institutet den förut i Falun varande
Bergsskolan, för hvilken en särskild byggnad (medelst
statsanslag 106,000 rdr och bidrag från Järnkontoret,
16,000 rdr) uppfördes å läroverkets tomt, och höjdes
årsanslaget till 75,000 rdr. Genom de på grund häraf
22 mars 1867 utfärdade nya stadgarna tillkommo som nya
läroämnen husbyggnadskonst, metallurgi och hyttkonst,
grufvetenskap och bergsmekanik, och lärarpersonalen
ökades med en professor och en adjunkt i metallurgi
och hyttkonst, en professor i grufvetenskap och en
ny lärare i tillämpad mekanik. Institutet angafs i
de nya stadgarna ha till ändamål att åt unga män,
som vilja egna sig åt något praktiskt lefnadsyrke,
meddela en därför erforderlig vetenskaplig bildning —
en för institutets utveckling betydelsefull ändring
från föregående stadganden. Brukssocieteten, som
förbundit sig att bekosta bergsskoleelevernas
praktiska öfningar, erhöll rätt att i läroverkets
styrelse insätta två led. Genom de nya stadgarna
bestämdes, att läroverket skulle omfatta 4 fackskolor,
hvar och en med treårig lärokurs, nämligen en
för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi,
en för kemisk teknologi, en för bergsvetenskap
— med olika bildningslinjer för blifvande
bergsmekaniker, hyttingenjörer och grufingenjörer —
samt en för väg- och vattenbyggnadskonst, hvarjämte
inträdesfordringarna ökades med kännedom i de första
grunderna af fysik och kemi. I 1867 års stadgar
intogos äfven bestämmelser rörande inrättande af
ett lärarkollegium med beslutanderätt i vissa
frågor, hvarigenom lärarna erhöllo delaktighet
i ledningen af institutet. 1871 — sedan den
förut vid artilleriläroverket å Marieberg
meddelade undervisningen för civilingenjörer
upphört — utvidgades undervisningen i väg- och
vattenbyggnadskonst samt geodesi och topografi,
i hvilka sistnämnda ämnen ock anställdes en
särskild lärare. För dessa ändamål ökades
anslaget med 2,500 rdr. Samtidigt infördes
äfven specialelevinstitutionen. Anslaget till
institutet ökades 1875 med ytterligare 6,500 för
diverse utgifter och laboratorierna samt till
stipendier, hvaremot det förut omnämnda, från
Manufakturdiskonten utgående bidraget till stipendier
(750 kr.) indrogs. Fr. o. m. 1876 förändrades
adjunkturen i matematik och mekanik till
professur i ren matematik med ett tillägg till
den förra befattningens lön af 2,000 kr., så att
läroverkets ord. aflönings- och utgiftsstat då
uppgick till 86,000 kr. Därjämte förvandlades
lärarbefattningen i tillämpad mekanik till en
professur i maskinlära samt lärarbefattningen i väg-
och vattenbyggnadskonst till en professur i samma
ämne. Med anledning af betänkande från en utaf K. M:t
1872 tillsatt kommitté, med uppdrag att yttra sig
öfver åtskilliga läroverks (Krigshögskolans,
Skogsinstitutets, Farmaceutiska institutets och
landtmäteriundervisningens) ifrågasatta
sammanslagning med Teknologiska institutet och
dettas ombildning till en teknisk högskola, erhöll
läroverket 2 mars 1877 förnyade stadgar, samt en
väsentligen förhöjd utgiftsstat, nämligen till 139,200
kr. Enligt dessa nya stadgar ändrades läroverkets
namn till Tekniska högskolan. En ny fackskola,
för arkitektur, med fyraårig lärokurs, inrättades,
hvarjämte undervisningstiden i fackskolorna för
maskinbyggnadskonst, bergsvetenskap samt väg-
och vattenbyggnadskonst utsträcktes till 4 år
(för de två förstnämnda med valfrihet för
eleverna mellan tre- och fyraårig kurs). I
sammanhang därmed upprättades 3 nya professurer,
i allmän kemi, väg- och vattenbyggnadskonst samt
arkitektur, och adjunkturerna förvandlades till
lektorat, till hvilka lades ett nytt lektorat i
elementarmekanik samt 7 extra lärarbefattningar. Som
nya läroämnen tillkommo elementar-mekanik och
beskrifvande maskinlära, läran om ångfartygs
konstruktion, byggnadsstatik, arkitektur,
byggnadskonstens historia, frihandsteckning,
ornamentik, modellering samt nationalekonomi och
näringslagstiftning. Inträdesfordringarna ändrades
därhän, att för att utan särskild examen vinna inträde
såsom ord. elev erfordrades mogenhetsexamen på reala
linjen eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>