Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teaterelevskola - Teaterhistoriskt museum - Teaterkikaren - Teaterkupp - Teaterloge - Teatermusik - Teatinorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och gått så där tämligen efter behag). Ordf. i
skolans styrelse är teaterchefen. Undervisningen
är som förut kostnadsfri. Inträdesexamen hålles
inför en bedömande jury, hvarvid sökanden måste som
prof återge 2 scener efter eget val. Godkänd sökande
förbinder sig att efter tillsägelse från teaterchefen
eller skolans föreståndare tjänstgöra på scenen vid
såväl repetitioner som föreställningar (för att vinna
scenvana) samt att efter afslutade studier antaga 2
års anställning som skådespelare vid k. Dramatiska
teatern, därest teaterchefen så önskar. Elevantalet må
ej öfverstiga 16. Undervisningen omfattar välläsning,
rollstudium, mimik, plastik, maskering, dramatisk
historia och litteratur, talteknik, fäktning,
gymnastik och dans. (De förra läroämnena franska och
tyska språken ha bortfallit, sedan numera sökandena
i regel ega studentbildning eller motsvarande.) Utom
skolans föreståndare äro lärarna f. n. 6. Efter de två
ord. årskurserna kan en tredje anordnas åt särskildt
lofvande elever.
Operaskolans historia är, som af ofvanstående
framgår, till större delen nära sammanflätad
med dramatiska elevskolans. Undervisningen i
den senares ämnen var denna tid gemensam äfven
för sångeleverna. Dessas lärare i sång voro nog
hufvudsakligen Operans sångmästare, som också ofta
togo tidigt hand om blifvande elever samt sedan icke
släppte dem på många år. Redan 1773—83 hade k. Operan
en sångmästare, L. S. Lalin, och f. ö. hade redan på
1770-talet elevskolor i sång, instrumentalmusik och
dans inrättats där. Förste sångmästare voro sedan
J. Chr. F. Hæffner 1783—96, L. Piccinni (son
till operakompositören) 1796—1802, K. M. Crælius
1809—31, I. A. Berg 1831—50 och sist J. Günther
1850—62. Sedan den dramatiska elevskolan 1888 skilts
från sångscensklassen (se ofvan) och den senare under
operaanstaltens otryggade öfvergångsperiod 1888—98
(se Stockholms teatrar, sp. 75—76) väsentligen
legat nere, kom den ånyo 1899 som operaskola under
konservatoriets hägn och var förenad med detta
t. o. m. 1913, hvarefter den åter sorterar direkt
under K. teatern (Operan). Skolan afser numera
att lämna den sista undervisningen för utbildning
af operasångare och -sångerskor, hvadan studierna i
sång m. m. förutsättas vara undangjorda vid inträdet
och det flertal ämnen, som förr förekom, nu tills
vidare inskränkts till musikalisk rollinstudering
och scenisk framställning, om än reglementet ställer
flera ämnen i utsikt. Skolan står under inseende
af teaterchefen, förste kapellmästaren, förste
regissören samt en af teaterchefen bland lärarna
utsedd föreståndare. Inträdesprof afläggas inför en
nämnd. Kursen är tvåårig, och elevantalet får vara
högst 8. Eleverna afge förbindelse att anta eventuell
anställning vid K. teatern samt äro skyldiga att vid
påfordran tjänstgöra på scenen utan arfvode. Lärare
vid operaskolan äro f. n. Sv. Nyblom och J. Lang.
E. F—t.
Teaterhistoriskt museum (Teatermuseum). Se Museum,
sp. 1433, och Sveriges teaterhistoriska samfund.
Teaterkikaren. Se Astronomiska instrument, sp. 290.
Teaterkupp. Se under Coup.
Teaterloge [-lå̄ʃ]. Se Loge.
Teatermusik innefattar dels opera och operett (se
dessa ord) samt vådevillmusik, dels illustrerande
musik till skådespel, dels kan dit också räknas
mellanaktsmusik (se Mellanakt).
 |
| Fig. 1. Teatinmunk. |
|
| Fig. 2. Teatinnunna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
