Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 561-562 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taxodium distichum - Taxus - Tay - Tayabas - Taygete - Taygeton - Tayler, Frederick - Taylor, Rowland - Taylor, Jeremy

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mexico ända till 17° n. br. Trädet når en höjd
af 27—40 m. med en tjocklek vid basen af 8—13 m.,
den senare sålunda relativt stor i förhållande till
höjden. Barren äro korta, tunna, tvåsidigt
ställda på 1,5—15 cm. långa, affallande
kortskott. Grönskan är mindre dunkel än hos andra
barrträd, och bladen bli om hösten före fällningen
mörkröda. Kottarna ha en mindre valnöts storlek. —
Såsom af namnet anges, växer trädet i sumptrakter,
kärr, på flodstränder o. s. v., mången gång långt
ut i vattnet. Hos större träd uppskjuta ofta från
rötterna egendomliga koniska knölar, hvilkas höjd kan
nå öfver 1/2 m., med en diameter af 1 1/2 m. De äro
ihåliga och användas stundom af de södra staternas
negrer till bikupor. Sumpcypressen trifs väl i södra
och vissa delar af mellersta Europa, särskildt i
England. Under tertiärtiden hade den vidsträckt
utbredning. Den eller en ytterst närstående art
(Taxodium distichum miocenum) fanns då äfven i Asien,
Europa, på Spetsbergen och Grönland, ja t. o. m. på
Grinnel-land, endast 8 breddgrader från nordpolen. I
Mexico finnes lefvande en annan art af sumpcypressen,
den mexikanska (Taxodium mexicanum). Den är ej så
härdig som den förra, men är större än denna, och
man känner ett exemplar, hvars omkrets vid basen
är 34 m. Historiskt intresse har det träd af denna
art (se fig. 3 i art. Mexico, sp. 350), som står i
Chapultepecs trädgård nära Mexico; det kallades af
Humboldt Montezumas sumpcypress (Taxodium Montezumæ)
och är det träd, under hvilket Cortez uppehöll sig
den natt, då spanjorerna utdrifvits ur staden ("la
noche triste").
A. G. N.

Taxodium distichum (sumpcypress). A klase med hanblommor, vid basen äfven två honblommor, B gren med två bladbärande kortskott (det ena ofullständigt tecknadt) samt i toppen honblommor, C kotte.

Taxus L., bot. Se Idegran och Fröhylle.

Tay [te͡i’], Skottlands längsta och Brittiska öarnas
vattenrikaste flod, har sina källor på 1,130 m. höjd
på norra sidan af Ben Lui på gränsen mellan grefskapen
Argyle och Perth, och kallas i sitt öfversta lopp
(11 km.) Fillan. Sedan den bildat Loch Dochart,
heter den Dochart (21 km.), tills den på 168 m. höjd,
40 km. från sina källor inträder i Loch Tay (7,25
km. lång, 800—1,600 m. bred, 26,5 kvkm., 108
m. ö. h.), hvarefter den bär namnet Tay. Under sitt
nedre lopp upptar den fr. v. Lyon, Tummel och Isla,
fr. h. Bran, Almond och Earn. Nedanför Perth vidgar
floden sig till ett 40 km. långt æstuarium,
Firth of Tay, hvilket s. om udden Buddon ness (med
fyr) faller ut i Nordsjön. Flodens längd till Perth,
dit fartyg om 200 ton kunna gå upp, är 153 km.,
dess flodområde omkr. 6,200 kvkm. Dess flöden äro
somliga år våldsamma och förhärjande; i medeltal
för den 7,726 kbm. i sek. Vid Dundee går en 1882—87
byggd 3,171 m. lång järnvägsbro öfver æstuariet. En
äldre bro på samma ställe öppnades för trafik 31 maj
1878, men instörtade 28 dec. 1879, hvarvid ett helt
järnvägståg begrofs i vågorna. Omkr. 22 km. utanför
mynningen ligger Bell Rocks ryktbara fyrtorn.

Tayabas, stad i prov. T. på ön Luzon bland
Filippinerna, 13 km. n. om Lucena, vid foten af den
slocknade vulkanen Banajao. 14,740 inv. (1903). Ris-
och kokosodling.

Taygete, astron. Se Plejaderna.

Taygeton l. Taygetos (grek. Ταΰγετον
l. Ταΰγετος, lat. Taygetus), i det nuv. folkspråket
Pentedaktylon ("femfingersberget"), en
vild, fordom till större delen skogbevuxen bergskedja
på Peloponnesos (Grekland). Den utgrenar sig från
det i n. liggande arkadiska höglandet och utlöper
mot s. i Kap Matapan (fordom Tainaron). Dess kam
bildar gränsen mellan landskapen Lakonien i ö. och
Messenien i v. (se fig. 1 i art. Sparta). Största
höjden öfver hafvet är 2.409 m. (Hagios Elias).
A. M. A.

Tayler [te͡i’lə], Frederick, engelsk målare, f. 1804,
d. 1889, studerade vid akademien i London, i Italien
och Paris, där han tog intryck af Géricault. Han blef
jaktmålare, oftast i akvarell, och tog mestadels
sina motiv från de skotska högländerna. Af hans
arbeten (flera finnas i Victoria- och Albertmuseet)
må nämnas Utterjakt i Högländerna, Falkjakt, Måltid
i skogen och Jakt under Georg II:s tid. 1858—71 var
han president för akvarellisternas sällskap i London.
C. R. N.*

Taylor [te͡i’lə], Rowland, engelsk protestantisk
martyr, d. 1555, blef som protestant 1540
Cranmers kaplan och 1551 kansler hos biskop
Ridley. Han synes ha försvarat lady Jane Greys
sak mot drottning Maria, häktades omedelbart
och brändes i febr. 1555 nära Hadleigh. Hans
fasta karaktär hade gjort stort intryck på hans
samtida, och han är ihågkommen i många folkliga
ballader. Se Th. Q. Stow, "Memoirs of R. T." (1833).
Hj. H—t,


Taylor [te͡i’lə], Jeremy, en af Englands främsta
prosaister under 1600-talet, dess förnämste predikant
före Tillotson och en af dess mest europeiskt
lästa uppbyggelseförfattare, f. 1613 i Cambridge,
d. 1667, var först vikarierande predikant vid S:t
Paulskyrkan i London. Som sådan tilldrog han sig
Lauds uppmärksamhet och utnämndes 1635 till fellow vid
All souls’ college i Oxford och 1638 till kyrkoherde
i Uppingham samt gjordes af Laud till Karl I:s
hofpredikant. Som sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>