Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tappning - Tappström - Tappstudsare - Tapptryck - Tappugnar - Taprobane - Tapti - Tapto - Tapua - Tapurer - Taquary - Tara - Tara - Tara - Tarabulus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i motsvarande hål i det senare. Tappningen
sammanhålles af 2 skenor, lagda på ömse sidor om
densamma och förenade med hvarandra medelst
bultar. Tappning används å träfartyg bl. a. vid
akterstäfvens och akterstäfföljarens förening med
kölen.
1. (J. Å.) 2. F. S—e. 3. C. K. S.
Tappström, sund i Mälaren mellan Lofön och
Ekerön, förmedlar sjöfarten mellan Mälarens
östligaste fjärdar och den i Norra Björkfjärden
utmynnande Långtarmen (mellan Ekerö, Munsö
och Svartsjölandet). Öfver sundet går en bro, som
sammanknyter landsvägstrafiken på ofvannämnda
öar.
Tappstudsare, krigsv. Se Handeldvapen, sp. 1312.
Tapptryck, maskinb. Se Axeltapp.
Tappugnar, kem. Se Kalciumkarbid, sp. 593.
Taprobane, forngrekiska namnet på ön Ceylon.
Tapti [ta′ptī], flod på Västra indiska halfön,
rinner upp på Mahadeo-bergen s. ö. om staden
Betul i Centralprovinserna, flyter mot v. söder om
och nästan parallellt med Narbada mellan Satpura-bergen
och norra delen af västra Ghats samt faller
ut genom ett bredt æstuarium i Cambay-viken
nedanför Surate. Längd omkr. 720 km., hvaraf
omkr. 300 km. från mynningen äro farbara med
mindre farkoster. Nederbördsområdet är omkr.
77,800 kvkm.
Tapto (eng. tattoo; fr. retraite), krigsv., den
trum-, horn- eller trumpetsignal, som för samlad
trupp eller fartygsbesättning ges om aftonen, då
manskapet skall gå till sina kvarter eller tält, till
hvila för natten. På örlogsfartyg ges signalen
tapto endast i hamn: på svenska fartyg vanligen
kl. 9 e. m. — Ordet tapto härstammar från
Trettioåriga krigets dagar och har följande
historia. Efter taptot var all utskänkning förbjuden;
och för att någorlunda kontrollera, att detta förbud
efterlefdes, ”förseglade” profossen tunnor och
fat på det enkla sätt, att han drog ett kritstreck
tvärs öfver bottnen och tappen (däraf ty.
zapfenstreich). Soldathumorn var på grund däraf genast
färdig med att öfversatta aftontrummans (eller
-trumpetens) ljud med ”tapp till!”, på lågtyska
tap toe! Jfr Nattskott, Reträtt och
Revelj. — Tapto kallas äfven ett eller flera
musikstycken, som blåsas af hela musikkåren, sedan
nattskottet gått. ”Svenska arméns tapto” är ett
omtyckt konsertnummer, som fordom (liksom ”Sv.
arméns revelj”) tillskrefs konung Oskar I. Sannolikt
är det komponeradt af en tysk musiker J. H.
Walch, som i början af 1800-talet var hautboist vid
Andra gardesregementet och som komponerat bl. a.
Svenska arméns paradmarsch. ”Sv. arméns revelj
och tapto” började användas omkr. 1814. Se G.
Hjorth, ”Om svenska arméns marscher” i
”Skånetidningen Dagen” för 11 febr. 1917.
(H. J—dt.)
Tapua. Se Santa Cruz-öarna.
Tapurer. Se Tabaristan.
Taquary [təkωa′ri], Tacoary, flod i
brasilianska staten Matto grosso, rinner upp nära gränsen
till Goyaz, n. om Serra Cayapó, upptar Rio
Cozim fr. v., bildar flera fall och når därefter
sumptrakterna vid Paraguay, i hvilken den med
två armar mynnar ut mellan Corumba och
Albuquerque. Längd omkr. 750 km.
Tara. 1. Flod i Montenegro, uppstår af två
från Hum.-ofabovski (1,830 m.) på Montenegros
sydgräns kommande källfloder, har nordlig
hufvudriktning genom Montenegro, men bildade före
1913 dess östra gräns mot vilajetet Kosovo, en
mycket naturlig gräns, emedan dess djupa,
svårtillgängliga cañon blott på ett par ställen vidgar sig
till mindre bäcken. Vid Montenegros nordgräns
förenar den sig med Piva till Drina. Längd omkr.
120 km. — 2. Biflod (fr. h.) till Irtysj i västra
Sibirien, uppstår i en kärrtrakt i guv. Tomsk, har
västlig riktning i en bred bädd mellan låga stränder
och en längd af omkr. 310 km., till större
delen segelbar. — 3. Stad i guv. Tobolsk, vid
Irtysj, nedanför floden Taras mynning. 7,226 inv.
(1897). Handel med sibiriska produkter.
— 4. [tā′ərā] By i irländska grefsk. Meath,
10 km. s. om Navan, ryktbar genom en isolerad,
omkr. 160 m. hög kulle, till hvilken fem vägar
konvergera från olika delar af Irland och på hvilken
ses sex cirkelrunda jordverk, hvaraf det
största, kalladt konungens, omsluter andra
jordverk, bl. a. forradh (”mötesplats”), en flat kulle,
med en stenpost, betraktad som ödets sten, på
hvilken de iriske konungarna kröntes. En
aflång jordvall, 230 m. lång, 14 m. bred,
representerar festsalen. Det sista irländska parlamentet
hölls där 554. På denna historiska plats talade
D. O’Connel 15 aug. 1843 inför en stor irländsk
folkförsamling. - 5. Landskap. Se Taka.
Tara (it., af arab. tarha, eg. det bortkastade),
hand., det vid varors transport nyttjade omhöljet,
emballage; vikten af emballaget (fat, lådor, balar,
mattor, korgar, flaskor o. d.); ett med hänsyn till
emballaget gjordt afdrag på en varas vikt. Genom
detta viktafdrag fås nettovikten (se Brutto och
Netto). Som tara afdrages antingen hvad
emballaget verkligen väger (netto-tara) eller någon
öfverenskommen oföränderlig vikt (uso- l. usuell
tara), som beräknas antingen för hvart särskildt
kolli eller i vissa procent å bruttovikten. Äfven i
andra fall än i fråga om varuemballage har
uttrycket tara kommit till användning, t. ex. i
järnvägsstatistiken, där med ”tara” förstås den rörliga
materielens vikt till skillnad från den transporterade
lastens vikt (jfr Järnvägsstatistik,
sp. 448).
(Å. W:son M.)
Tara, relig., en gudinna, dyrkad inom den s. k.
nordliga buddismen (mahayana), Avalikiteçvaras
maka, den förnämsta kvinnliga bodhisattva (Buddha
i föregående existensformer), dyrkad i synnerhet
i Nepal och Tibet, i allmänhet uppfattad som
”frälsarinnan”, ”räddarinnan” (eg. ”den, som för
öfver till andra stranden”). Förmodligen är namnet
en omtydning af ett tārā, stjärnbild; som sakligt
substrat torde man få antaga en ursprunglig populär
stjärngudinna. En i sin svulstiga, öfverlastade
diktion karakteristisk hymn, som dock icke saknar
poetisk skönhet, i dess sammansmältning af religiös
extas med utomordentligt glödande jordisk sinnlighet,
har K. F. Johansson öfversatt i ”Främmande
religionsurkunder”, II, 571—579. Jfr a. st. 631
och Blonay, ”Matériaux pour servir à l’histoire
de la déesse buddhique Tārā” (1895).
K. F. J.
Tarabulus. 1. T. l. Tireboli, stad i
Turkiska vilajetet Trabezon i Mindre Asien vid
Svarta hafvet, 75 km. v. om staden Trabezon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
