Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 425-426 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tangent - Tangentbussol - Tangentialkomposant - Tangentnyckel - Tangentplan - Tangentproblem - Tangentvinkel - Tanger - Tangera - Tangerande bågar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

olika bokstäfver och skiljetecken. Se Skrifmaskin
och Sättmaskin.
1. (I. F.) 2. A.L.*

Tangentbussol [-sål; af tangent, se d. o., och
fr. boussole, kompass], fys. Se Galvanometer.

Tangentialkomposant l. Tangentialkraft, mek.,
benämnes den komposant af en kraft, som verkar
efter tangenten till den bana, hvilken kraftens
angreppspunkt beskrifver.
G. R. D.*

Tangentnyckel. Se Telegraf.

Tangentplan till en yta kallas ett plan, som i en
viss punkt råkar ytan, utan att skära denna, äfven
om det utdrages, eller, mera exakt definieradt,
ett plan, som går genom tre sammanfallande punkter på
ytan. — Tangentplan till en dubbelkrökt kurva kallas
ett plan, som är lagdt genom en tangent till kurvan.

Tangentproblem. Se Tangent 1.

Tangentvinkel, mat., vinkeln mellan två tangenter
till en kurva.

Utsikt af Tanger.

Tanger [ta’ndʃer], arab. Tandja, befäst sjöstad i
Marokko, vid västra inloppet till Gibraltars
sund, 9 km. ö. om Cabo Spartel, ligger
amfiteatraliskt på sluttningen af ett naket kalkberg
vid en rymlig vik (se fig.). Hamn i vanlig mening
saknas (människor och varor föras från fartygen i
land medelst småbåtar och bärare), men redden lämnar
god ankargrund och skydd för de största fartyg,
utom mot östliga vindar. Efter 1907 har en bassäng
med en yttre och en inre hamnarm byggts, men kan
ej mottaga större fartyg. Staden är försvarad af
en gammal ringmur och ett stort förfallet slott
(Kasba) samt har mycket smala, krokiga gator och
oansenliga hus med platta tak. Folkmängden uppgår till
omkr. 40,000 pers., hvaraf 1905 omkr. 9,000 européer
(mest spanjorer) och 10,000 judar. Industrien är
obetydlig, och T. är hufvudsakligen handelsstad,
den viktigaste i Marokko. Med Gibraltar, som från
T. hämtar sina mesta lifsförnödenheter, har det
regelbunden ångbåtstrafik. Som den Europa närmaste
platsen har T. mer än någon annan plats i Marokko rönt
inflytande därifrån och sedan slutet af 1700-talet
varit ett diplomatiskt centrum. Den kosmopolitiska
societet, som sålunda bildats, har förskaffat sig
privilegier och friheter som ingenstädes i det
öfriga Marokko. Efter 1912 har den diplomatiska
representationen i T. upphört. I T. finnes en kristen
kyrkogård, till hvars omgärdande med mur
12 i Marokko representerade makter (bl. a. Sverige)
bidragit. Genom fransk-spanska fördraget i Madrid 27
nov. 1912, som bestämde det spanska protektoratets
utsträckning i norra Marokko, undantogs staden
T. med område (362 kvkm.), hvilket skulle bilda
en internationell zon. — Det romerska Tingis,
som låg i omedelbar närhet till det nuv. T., var
en urgammal stad. Kejsar Claudius gjorde det till
romersk koloni och hufvudstad i prov. Tingitana. Det
eröfrades och innehades sedan efter hvartannat
af vandaler, bysantiner och araber (omkr. 700)
samt föll 1471 i portugisernas händer. Som en del
af portugisiska infantinnan Katarinas brudskatt
kom T. vid hennes förmälning med Karl II 1662
till England. (En karta öfver fästningsverken och
hamnbyggnaderna vid denna tid är bilagd svenske
ministern i London J. Leijonberghs und. skrifvelse 11
juli 1662.) Engelsmännen försvarade det med framgång
1680 mot morerna, men förstörde fästningsverken 1684
på grund af de med deras underhåll förenade
kostnaderna och uppgåfvo staden till morerna, som
ånyo befäste densamma. T. bombarderades 1690 af en
spansk flotta och 1844 af en fransk under prinsen af
Joinville.
(Wbg.)

Tangera (lat. tangere), vidröra, beröra; mat., vara
tangent till (se Tangent 1). Två kurvor eller ytor
sägas tangera hvarandra i en punkt, om de i denna
punkt ha en gemensam tangent eller ett gemensamt
tangentplan (se d. o.).
(I. F.)

Tangerande bågar, meteor., äro färgade bågar på
himmelen, tillhörande de s. k. halofenomenen
(se d. o.). Den vanligaste, 22-graders-gården,
är ofta ledsagad af en hornformigt böjd båge, som
tangerar denna utantill i den öfversta punkten,
samt, mera sällan, i nedersta punkten af en kort
tangerande båge, som dock ej har någon hornformig
krökning. Äfven det halofenomen, som benämnes
cirkumzenitalbågen och utgöres af en starkt färgad,
kort cirkelbåge, hvars medelpunkt ligger i zenit,
räknas till de tangerande bågarna, emedan den,
då solen har en viss höjd, ofvantill tangerar den
s. k. 46-graders-gården. Dessutom finnas ock bågar,
som tangera 22- och 46-graders-gårdarna till höger
och vänster i öfre och undre kvadranterna. Alla dessa
tangerande bågar kunna förekomma, vare sig de gårdar,
som af dem beröras, vid tillfället äro synliga eller
ej.
R. R.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>