Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tadjik - Tadjura - Tadmor - Tadolini, Adamo - Tadorna - Tadra, Ferdinand - Tadschik - Tadschkroneorden - Tadsch-Mahal - Tadsjik - Tael - Taenarum - Taenia - Taeniin - Taenioides - Taeniopteris - Taettir - Tafahi - Tafel - Tafel- - Tafel, Johann Friedrich Immanuel - Tafel, Rudolph Leonhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bofast åkerbrukare i motsats till nomad
eller af stadsbo i motsats till landtbo,
och detta alldeles oberoende af vare sig
iranskt eller turkiskt ursprung eller språk.
H. A.*
Tadjura (fr. Tadjourah), hamn i nordöstra Afrika, på
den Frankrike tillhöriga nordkusten af Tadjuraviken
(västligaste inskärningen af Adenviken, mellan Adajel
i n. och Harar i s.). Omkr. 4,000 inv. Jfr Franska
Somalilandet.
(J. F. N.)
Tadmor. Se Palmyra.
Tadolini [-då-], Adamo, italiensk skulptör,
f. 1789 i Bologna, d. 1868 i Kom, studerade i sin
födelsestad, vid hvars konstakademi han 1811 blef
professor i anatomi. 1812 flyttade han till Rom,
blef en af Canovas mora bemärkta efterföljare och
professor vid akademien S. Luca. Bland T:s arbeten
äro Venus och Amor, Backintinna (i villa Borghese)
och en staty af Frans af Sales (i Peterskyrkan). —
T:s hustru gjorde sig känd genom vackra kamésniderier.
Tadorna, zool. Se Andfåglar, sp. 966, Paradisgåsen,
Radjahgåsen och Rostgåsen.
Tadra, Ferdinand, tjechisk historiker,f. 1844, har
tjänstgjort i många österrikiska arkiv och utgett
en mängd historiska skrifter, hvaribland märkas
Beiträge zur geschichte des feldzugs Bethlen Gabors
gegen Ferdinand 1623 (1877), Zur kaiserwahl 1619 (1878)
och Briefe Albrechts von Waldstein an Karl von Harrach
1625—27 (1879).
A—d J.
Tadschik. Se Tadjik.
Tadschkroneorden (af pers. tadsch, krona). Se Ordnar
(Buchara), sp. 833.
Tadsch-Mahál (Taj-Mahál). Se Agra.
Tadsjik. Se Tadjik.
Tael [utt. vanl. tel], vikt och räknemynt i Kina. Se
Cash, Catty och Kina, sp. 43—44.
Tænarum, latinska namnet på Matapan (se d. o.).
Tænia (lat., af grek. tainia, band,
bindel). 1. Benämning på bandliknande orneringar
i relief eller färg eller bådadera inom den antika
arkitekturen och konstslöjden. Som orneringsmotiv
på tænian nyttjas först och främst alagrecken och
palmetter, blad- och blomrankor i enkla eller dubbla
rader. Jämväl djur- och människogestalter kunna ingå
såsom moment i det fortlöpande bandornamentet. —
2. Zool. Se Binnikemask.
1. Upk.*
Taeniin, detsamma som kosin, kem. Se Kusso,
sp. 334.
Tænioides, zool. Se Trachypteridæ.
Tæniopteris Brongn., paleobot., provisorisk
benämning på sådana fossila växter, hvilkas vanligen
hela och jämnbreda, stundom ovala blad eller —
om bladen äro enkelt eller dubbelt parbladiga —
småblad äro genomdragna af en stark medelnerv, som
mot bladkanterna utsänder mer eller mindre rätvinkligt
ställda, dikotomiskt förgrenade, vanligen tättstående,
parallella sidonerver. Flertalet hithörande arter
torde vara ormbunkar, bland hvilka man genom fynd
af fertila exemplar kunnat utgallra marattiacéer
o. a., medan en del torde vara blad af cykadofyter,
särskildt sådana hörande till Bennettitales (se d. o.).
A. G. N.
Þættir (sing. Þáttr), isl., delar, historier. Se
Flatöboken och Karolingiska sagokretsen, sp. 1132.
Tafahi, ö. Se Niua.
Tafel, Tafl, Tavel (af lat. tabula, bräde, bord),
det forna svenska namnet på schack- och brädspel
(skak-, skaftavel, skaktafl, "gulltavel").
Tafel-. Se Taffel-.
Tafel. 1. Johann Friedrich Immanuel T., tysk nykyrklig
teolog, f. 1796 i Württemberg, d. 1863, egnade
sig vid universitetet i Tübingen åt teologien. Vid
16 års ålder hade han blifvit bekant med Swedenborgs
skrifter, och efter nio års omsorgsfull pröfning hade
han antagit dennes religiösa system i dess helhet. Han
blef 1824 universitetsbibliotekarie i Tübingen och
professor i filosofi där. Hans egentliga lifsuppgift
blef att sprida kännedom om Swedenborgs skrifter och
försvara hans lära. Han utgaf textkritiska upplagor
af Swedenborgs teologiska arbeten och öfversatte
till tyska de viktigaste bland dem. Då 1848 års
revolution i Tyskland väckt hopp om en omgestaltning
äfven af de kyrkliga förhållandena, sammankallade
T. i Kannstatt en nykyrklig generalförsamling,
där grunden lades till en nykyrklig organisation
för Tyskland och Schweiz. Han företog flera resor
till England, där han rönte många prof på sina
trosförvanters sympati och aktning, och en resa till
Sverige (1859), där han i sällskap med doktor Kahl
besökte Stockholm för att samla handskrifter af och
dokument om Swedenborg. Efter sin återkomst utgaf han
Sammlung von urkunden betreffend das leben und den
charakter von E. Swedenborg. Utmärkande egenskaper hos
T. voro djup religiositet, ödmjukt och anspråkslöst
väsen, skarpsinne och lärdom. Af hans skrifter ha i
svensk öfv. utkommit "Nya församlingens eller det
utlofvade Nya Jerusalems grundläror" (1859) och
"Andan af Herrans bön och de tio buden, framstäld
i morgon- och aftonböner på hvar dag i veckan"
(1861). — 2. Rudolph Leonhard T., den föregåendes
brorson, nykyrklig teolog, f. 1831 i Württemberg,
d. 1880 i New York, kom 1847 till Förenta staterna,
var 1862—68 professor i moderna språk och komparativ
filologi vid Washington-universitetet i S:t Louis
(Missouri) och blef 1868 pastor vid Nya kyrkans
församling i London. I pedagogikens historia är
han känd genom att i Württemberg ha utvecklat
"Hamiltonska metoden". På sommaren 1868 gjorde T.,
på uppdrag af generalkonventet för Nya kyrkan i
Amerika, en resa till Sverige för att förbereda och
ombesörja en fotolitografisk reproduktion af alla
Swedenborgs ej offentliggjorda manuskript. Under ett
nytt besök i Sverige, 1869—70, lät han verkställa
denna reproduktion (E. Svedenborgii Miscellanea
physica et mineralogica ex annis 1715 ad 1722,
Stockh. 1869). Under båda besöken samlade han därjämte
sorgfälligt en mängd dokument rörande Swedenborg,
som funnos spridda i olika delar af landet. Efter en
kritisk sofring af hvad han
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
