- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
253-254

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tablinum - Tablå - Tablåkommittén - Taboada, Luis - Taboga - Taboleiro - Tabor - Tabor - Tabora - Taboriter - Tabris - Tabrismarmor - Tabu - Tabula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mottagnings- och affärsrum. Med atrium var tablinum
förenadt genom en vid öppning, som kunde tillslutas
med förhängen. Bakväggen var väl urspr. murad, men
utgjordes sedermera oftast af breda flygeldörrar. Man
kunde sålunda, då förhängena voro dragna åt sidan
och dörrarna uppslagna, se genom huset i hela
dess längdriktning. Tablinum var emellertid ej ett
genomgångsrum, utan förbindelsen mellan den främre
och den bakre delen af byggnaden skedde genom
en smalare gång (fauces) vid sidan af tablinum.
Upk.*

Tablå (fr. tableau, eg. tafla), med tillhjälp
af siffror upprättad öfversikt öfver en affär;
sammandragen och lätt öfverskådlig framställning;
en mot dekorationsförändring svarande underafdelning
af en akt i ett skådespel; effektfull gruppering af
(utklädda) personer, afsedd att en kortare stund
visas för åskådare. — Tablå!, hvilken öfverraskning !

Tablåkommittén. Se Lagkommittén, sp. 871.

Taboada [-båa’-], Luis, spansk författare
och journalist, f. 1848 i Vigo (Pontevedra),
d. 1906 i Madrid, utöfvade vid sidan af sitt
arbete i redaktionen af "El Imparcial" omfattande
författarverksamhet och åtnjöt som humorist genom sina
älskvärdt karikerade typer stor popularitet. Hans
mest bemärkta arbeten äro lustspelen Fiese U. de
los neos
och Muerto el perro, romanerna Un drama en
Caldelas, La vinda de Chaparro
och Pescadero, ó tus
besugos
samt diktsamlingen Gorgoritos. Dessutom skref
T. otaliga sede- och kulturskildringar samt krönikor,
af hvilka må nämnas Madrid en broma (1890), La vida
cursí
(1891), Siga la festa (1892), Titirimundi
(1892), El mundo festivo (1894), Caricaturas,
Cursilones, Madrid alegre, Crónicas alegres,
Tipos cómicos
och De Vigo á Madrid (en lustresa i
romantiserad form).
Ad. H—n.

Taboga [-bå’-], ö i Panamaviken, 16 km. s. v. om
staden Panama, 6 km. lång, med tät skogväxt. God hamn.
J. F. N.

Taboleiro [təbole͡i’ro], port. (bordskifva),
kallas i mellersta Brasilien de svagt vågformiga,
torra högslätterna, motsvarande de s. k. mesas
i Venezuela och Central-Amerika. De indelas i
taboleiros (l. campos) cobertos, bevuxna af låg
trädvegetation (däraf äfven namnet campos cerrados,
d. v. s. stängda slätter), och taboleiros descobertos
(l. campos limpos, rena eller öppna slätter) med gräs
och örter. De intaga större areal än skogarna.
C. Lmn.

illustration placeholder
Berget Tabor.

Tabor [-bår], arab. Djebel Tur, ett med ek- och
terebintbuskar bevuxet kalkberg (se fig.) på södra
gränsen af galileiska höglandet i Palestina, omkr. 10
km. s. ö. om Nasaret, 562 m. högt. På dess afrundade
hjässa ligga ett latinskt och ett grekiskt kloster,
och där fanns af gammalt (redan på Antiochos den
stores tid, i 3:e årh. f. Kr.) och så sent som på
korstågens tid en fästning, af hvilken murar ännu
synas. Redan Hieronymus antog, att Kristi förklaring
egt rum på T.; men af sammanhanget i Mark. 8: 27—9:
30 framgår, att Hermon med större sannolikhet
var det berg, som åsyftas i den evangeliska
berättelsen. I närheten af T. vann franske generalen
Kléber 15 april 1799 en seger öfver turkarna.
(J. F. N.)

Tabor, stad i södra delen af Böhmen, vid
Luschnitz, en biflod till Moldau, och järnvägen
mellan Wien och Prag. Omkr. 11,900 inv. (1910), de
fleste tjecher. Obergymnasium och oberrealskola;
landtbruksläroverk. Staden anlades 1420 af husiterna
som ett förskansadt läger (tjech. tábor), och
efter detta fick den radikalare delen af dem
namnet taboriter (se Husiter). Tälten utbyttes
sedermera mot hus, men stadsplanen förråder ännu
platsens ursprungliga bestämmelse. Bronsstaty
på torget af Žižka, husiternas anförare.
(J. F. N.)

Tabora, stad i Tyska Öst-Afrika under 5° 1′ s. br.,
1,242 m. ö. h., vid en till Tanganjika rinnande
flod. T., som med kringliggande orter har omkr. 40,000
inv., är en viktig knutpunkt för karavanvägarna till
Tanganjika- och Victoriasjöarna. Det är missions-
samt post- och telegrafstation. Dess klimat är osundt.
J. F. N.

Taboriter. Se Husiter.

Tabris. Se Tebris.

Tabrismarmor, en vid staden Tabris l. Tebris i Persien
förekommande halfgenomskinlig alabastervarietet.

Tabu. Se Helig. — I mer eller mindre mån
likbetydande med tabu äro orden pantang, bobosso,
pamalli
(i Ostindien), fadi (på Madagaskar) och wakan
(i Nord-Amerika).

Tabula, lat. (eg. bräde), bänk, spel af olika
art, med brickor eller annorledes, t. ex. med
kulor; skriftafla, en med vax betäckt trätafla, på
hvilken man gjorde anteckningar (plur. af ordet i
sistnämnda bet. tabulæ), kom att beteckna alla slags
affärshandlingar, såsom räkenskapsbok, kontrakt,
testamente och lag eller förordningar, emedan de
offentligen anslogos på (metall-)taflor. Däraf
leges duodecim tabularum (se Tolf taflornas
lagar
). Slutligen betydde tabula äfven en på
trä utförd målning, "tafla". Ett särskildt slag
voro de små votiv- l. löftestaflor (tabulæ eller
tabellæ votivæ), som personer, hvilka räddats
ur fara eller sjukdom, plägade upphänga i något
tempel som tacksamhetsgärd till den gudomlighet,
åt hvars hjälp de ansågo sig böra ge erkännande. —
Tabula amalphitana. Se Amalfi. — Tabula Bantina (se
Italiens fornspråk, sp. 1067). — Tabula cæritum
(eg. förteckning på medborgarna i den Rom underlydande
staden Cære), förteckning på romerska medborgare med
inskränkt rätt. — Tabula nigra. Se Svarta taflan. —
Tabula peutingeriana. Se Peutinger. — Tabula rasa,
eg. vaxtafla med utplånad skrift;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free