Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sörmlandsposten - Sörnäs - Sör-Odal - Sörpa - Sörpning - Sörranen - Sörreisa - Sörstafors - Sört (Sairt) - Sörum - Sörvaagen - Sör-Varanger - Söråker - Sörälfven - Söröen - Sörösundet - Sösdala - Söstrand - Sötblomster - Sötebrödshögtiden - Sötkullor - Sötkörsbär - Sötmandel - Sötmjölksost - Sötoft, Nikolaj Bierfreund - Söt orange - Sötost - Sötpotatis - Sötrönn - Sött pressfoder - Söttuppar - Sötvattensbad - Sötvattensbildning - Sötvattensdjur - Sötvattensfiskar - Sötvattensfiske - Sötvattenskalk - Sötvattenslera - Sötvattenspärlor - Sötvattenssköldpaddor - Sötvattenssvampen - Sötväppling - Söul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eskilstuna tidning, som uppsattes 1867 af
A. A. E. Flodman (se denne), hvilken var tidningens redaktör
till 1872, och sammanslogs 1893 med den 1883
uppsatta Eskilstuna-Posten, för hvilken 1883—88
L. A. Ahlgren var redaktör. Ahlgren redigerade
S. till 1895. Tidningen utkom 1893—1909 med 3
nummer i veckan. Till sin politiska hållning är den
konservativ. Redaktör är sedan 1910 filos. doktor
E. Wikmark.
Sörnäs, hamn och stadsdel i Helsingfors (se d. o.,
sp. 357).
Sör-Odal, sedan 1918 namn på Söndre
Odalen. Se Odalen.
Sörpa. Se Fodermedel, sp. 695.
Sörpning. Se Sväll.
Sörranen. Se Ranen.
Sörreisa, härad och socken omkring Reisenfjorden,
Tromsö amt, Norge. 382,42 kvkm. 2,099 inv. (1910).
K. V. H.
Sörstafors. Se Surahammar.
Sört (Sairt), stad och hufvudort i ett sandjak
i asiatisk-turkiska vilajetet Van, s. v. om sjön
Van, mellan Tigris’ bifloder Bitlis och Bohtan, 838
m. ö. h. Omkr. 15,000 inv. Säte för en nestoriansk
biskop. Vapentillverkning.
(J. F. N.)
Sörum, härad och kyrksocken n. ö. om Lilleström,
Akershus amt, Norge. 102,66 kvkm. 2,732 inv. (1910).
K. V. H.
Sörvaagen [-vågen], fiskeläge vid Moskenesöen,
Lofoten, Norge. 596 inv. (1910). Radiostation.
K. V. H.
Sör-Varanger är enl. k. resolution 3 nov. 1917 om
vissa härads namnskrifning numera det officiella
namnet på Sydvaranger (se d. o.).
K. V. H.
Söråker, sulfitfabrik. Se Sund.
Sörälfven. Se Dalälfven.
Söröen, den största ön i Finmarkens amt, Norge. 815,72
kvkm. 1,686 inv. (1910). Flera fiskelägen och
hamnplatser.
K. V. H.
Sörösundet, ett 12—15 km. bredt norskt sund mellan
Söröen (se d. o.) i n., Stjernö och Seiland i s. och
s. ö. samt Kvalö i ö.
K. V. H.
Sösdala, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 17
febr. 1893) i N. Mellby socken, Kristianstads län, vid
Södra stambanan (linjen Malmö—Hässleholm), 15 km. från
Hässleholm. 56 har. 619 inv. (1917). Taxeringsvärde å
bevillningsskyldig fast egendom 457,700 kr. (1916),
taxerad inkomst af kapital och arbete 216,570
kr. (s. å.); tillgångar vid 1914 års slut 13,959 kr.,
skulder 14,463 kr.; municipalskatt kr. 2 per 100
kr. inkomst. Inom samhället finnas Mellby, Tjörnarps
och Häglinge socknars sparbank (stift. 1875) samt
afdelningskontor af Malmö folkbank.
Söstrand, Se Balestrand.
Sötblomster, bot. Se Kamomillblommor.
Sötebrödshögtiden. Se Påsk.
Sötkullor, Söttuppar, bot., i folkspråket namn på
kamomillblommor (se d. o.).
Sötkörsbär, Sötkörsbärsträd, trädg. Se Körsbär.
Sötmandel, bot. Se Mandel 1.
Sötmjölksost. Se Ost, sp. 1042.
Sötoft, Nikolaj Bierfreund, dansk skald, f. 1790,
d. 1844, blef 1816 teol. kandidat och
1817 präst på Lolland samt 1835 kyrkoherde i södra
Själland. S. är känd i synnerhet genom sina historiska
och romantiska skådespel (Kristian IV:s dom, 1821,
Daniel Rantzau, 1823, Kirkens band, 1822, m. fl.),
men författade redan 1816 en satirisk-fantastisk
komedi, Aandernes maskerade, ett inlägg i striden för
Öhlenschläger mot Baggesen. 1842 utkom diktsamlingen
Et Pantheon, som 1847 följdes af tragedien Knud den
hellige. Någon betydelse för litteraturen vann S. dock ej.
E. Ebg.
Söt orange [åra’ȵʃ], bot. Se Apelsin.
Sötost. Se Ost, sp. 1046
Sötpotatis, bot. Se Ipomæa.
Sötrönn, bot. Se Rönn.
Sött pressfoder, landtbr. Se Pressfoder.
Söttuppar, bot. Se Sötkullor.
Sötvattensbad, bad i vanligt brunns-, flod-
eller sjövatten, i motsats till minerala bad och
saltvattensbad.
Sötvattensbildning, geol., aflagring eller
sammanhopning af berg- eller jordarter, som
bildats i sött vatten, till skillnad från marina
bildningar, hvilkas aflagring försiggått i hafvet.
E. E.
Sötvattensdjur. Se Djurgeografi, sp. 570.
Sötvattensfiskar. Se Fiskar, sp. 417.
Sötvattensfiske. Se Fiske, sp. 423, och Sverige,
sp. 1160.
Sötvattenskalk, petrogr. Se Limnokalcit.
Sötvattenslera, geol., lera, bildad genom afsättning
af sediment i sötvattensbäcken, såväl vanliga
insjöar som isdämda sjöar, s. k. issjöar
(se d. o.). Se ock Glacial sötvattenslera.
E. E.
Sötvattenspärlor. Se Pärlor, sp. 720—722
Sötvattenssköldpaddor, zool. So Sköldpaddor, sp. 1375.
Sötvattenssvampen, zool. Se Svampdjur.
Sötväppling, bot. Se Melilotus.
Söul l. Seul [koreanskt uttal ʃaul], officiellt
Hanjang ("norr om Han"), Koreas hufvudstad,
ligger 37° 31′ n. br. samt 127° 7′ ö. lgd 5 km. från
högra stranden af floden Han och 45 km. från dess
mynning i Gula hafvet vid Tsche-mul-p-ho, som
är S:s hamn. Det omges af en förfallen 4—8 m. hög
och 16 km. lång mur med 4 stora och 4 små torn, har
ganska breda, men smutsiga, icke stenlagda gator
med låga, torftiga hus i kinesisk stil (se Korea,
fig. 3) och vidsträckta öde torg. I midten ligger
Tschong-kak, ett trätorn med en klocka, som anger,
när portarna (se Korea, fig. 4) skola öppnas
och stängas. I norra delen ligger den förra kungliga
familjens byggnadskomplex, en 2,6 kvkm. vidsträckt
med 12 m. höga murar omgifven plats. I staden
finnes en katolsk katedral (uppf. 1893—95),
men intet inhemskt tempel. S. hade 256,381
inv. 1911. Vattenledning (delvis), elektricitetsverk,
elektrisk spårväg. Industrien är obetydlig, handeln
går öfver Tsche-mul-p-ho. Järnvägslinjer finnas dit
samt till Fu-san och Wi-dschu, och en ny håller på
att byggas till Wön-san. S. blef residensstad 1392,
det förstördes af mandschuerna 1637 och besattes af
japanerna 1894 samt kom 1910 jämte det öfriga Korea
definitivt i Japans ego.
J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
